JANSSON: Framtidsandan vann över strukturen
Nej, det blev aldrig någon upprättelse för Johan Garpenlöv och Tre Kronor.
Slovakien satsade på framtiden – och fick betalt för det redan i dag.
Johan Garpenlöv fick motta några rejäla skopor med kritik när OS-truppen presenterades.
Osexigt, trubbigt och tråkigt kallades laget.
Och med facit i hand var det väl helt sant?
Det var ingen sprudlande offensiv som Tre Kronor bjöd på varken i bronsmatchen eller i turneringen.
Defensiv och tät hockey var filosofin som skulle ge Johan Garpenlöv en OS-medalj.
FRAMTIDSANDAN VANN
Men det slutade med ett nytt fiasko för stockholmaren. Det blev en fjärdeplats efter en riktigt dålig insats mot ett spelsuget och skickligt Slovakien.
Ett Slovakien som valde att satsa på framtiden och ge de första spelarna i sin gyllene generation chansen.
Den 17-årige forwarden Juraj Slafkovsky klättrade nog upp ett par pinnhål på diverse rankingar efter sju mål på sju matcher.
Och han är inte den enda. Med i truppen fanns även den lika gamla backen Simon Nemec.
Min fråga blir då till Johan Garpenlöv och den svenska landslagsledningen: Varför inte passa på att lufta några av svensk hockeys största talanger när NHL-spelarna uteblev? Vad finns det att förlora på att ge en sådan som Simon Edvinsson en roll i det här laget?
”KAN KNAPPT RÄKNAS SOM EN CHANSNING”
Och då menar jag inte det här svenska konceptet med att vara med för att “se och lära”. Utan en stor roll på sex backar. För någon som har visat att han är mer än duglig på SHL-nivå kan det knappt räknas som en chansning.
För att inte tala om hur mycket mer hajp en turnering kan få i Sverige bara av att sätta in ett par spännande och lovande namn.
Gå ifrån SOK:s intetsägande begrepp och ge talangerna chansen. Och ge de den på riktigt. Kolla bara på Slovakiens utdelning.
Ett OS-brons och den första medaljen för Slovakien någonsin i OS-ishockey.
Och mer kan komma i framtiden för den hockeytokiga nationen som har flera starka generationer på väg upp.
Den här artikeln handlar om: