Mästare igen – efter tuffa tiden: "Fått tillbaka mig själv"

SOLNA (HOCKEYSVERIGE.SE)

Sju SM-guld med Luleå Hockey Dam och ett med Brynäs IF Dam. Där har ni så här långt finska Noora Tulus facit från hennes tio säsonger i SDHL. Dessutom kan vi lägga till att den finska stjärnan har två OS-brons och fem VM-brons.

– Starkaste minnet är såklart senast säsongen med Brynäs och klubbens historiska SM-guld. Klart att jag även har haft fina minnen med Luleå innan det, berätta Norra Tulus för hockeysverige.se och fortsätter:
– Det är många guld som jag inte kommer att glömma så det blir väldigt svårt att bara välja ut ett av dom.

Tulus kom till Luleå under säsongen 2015/16 från Espo Blues och var klubben trogen till och med säsongen 2023/24.

– Väldigt fina minnen. Jag flyttade till Luleå redan då jag var väldigt ung (20 år) och jag skulle säga att jag har vuxit upp där. Lärt mig väldigt mycket som hockeyspelare, men också som människa. Jag har gjort många misstag där, men också bra saker.

Pratade du bra svenska redan då?
– Nej, jag pratade inte alls någon svenska då. Dessutom var jag väldigt, väldigt blyg så jag pratade knappt engelska, men jag har lärt mig, säger 31-åringen med ett leende.

Hur upplever du att SDHL har utvecklats som liga under åren du varit i Sverige?
– Väldigt mycket. Jag var, som sagt var, ung när jag kom till Sverige och visste inte någonting om ligan och allt runt om den.
– När jag kom hit ville Luleå utveckla damhockeyn uppe i Norrbotten. Jag minns att vi spelade många matcher uppe i Norrbotten för att visa upp damhockey och få in mer tjejer till hockeyn.
– SDHL har betytt väldigt mycket. Många utländska spelare vill komma hit eftersom vi känner att det är en bra liga att utvecklas i.

Öppnar upp om tuffa tiden: "Hockey ska vara roligt"

Innan Noora Tulus skrev på för Brynäs inför förra säsongen gjorde hon en säsong i PWHL för New York Sirens.

– Det var en jobbig säsong för mig personligen. Jag hade önskat att det gått bättre, men samtidigt försökte jag göra mitt bästa. Om det sedan inte räckte så…
– Jag tycker det är väldigt viktigt att jag trivs och mår bra. Om jag spelar hockey så ska det vara roligt. Den känslan fick jag inte riktigt där. Då behövde jag prioritera vad som var viktigt för mig och kände att jag behövde komma tillbaka hit.

Trots sin tid i Luleå valde hon alltså spel med Brynäs när hon återkom till SDHL.

– Jag kände att jag ville prova något nytt. Jag hade bra år i Luleå, men upplevde att ville fortsätta prova nya saker precis som innan jag flyttade till USA.
– Erika (Grahm) och jag har haft en bra dialog under två, tre år. Vi försökte hitta lösningar för att komma till Brynäs redan tidigare, men då valde jag fortfarande Luleå. Nu kände jag att jag ville ta chansen och prova något nytt.
– Jag tycker också att det har varit bra för mig att fått utvecklats ett steg till. Spela lite med andra spelare och försöka hjälpa, som mentor, unga spelare som kommer in. Jag blir ju äldre jag också.

En sliten stjärna? "Bollade om jag skulle fortsätta"

Redan under hennes första säsong i Brynäs gick laget hela vägen och vann över Frölunda i finalserien.

– Vi fick en bra bas att stå på i laget. Vi fick in bra spelare med erfarenhet. Spelare som vet hur man ska gå hela vägen och vinna.
– Sedan hade Brynäs många spelare som stannat kvar där under många år, vilket gjorde att det kändes tryggt att komma in i laget.
– Grundserien var kanske inte den bästa. Vi tappade många onödiga poäng. Jag tror att det var en anledning till att vi var så bra i slutändan, att vi visste att vi måste höja nivån om vi ville gå hela vägen.

Hur ser du idag tillbaka på finalspelet mot Frölunda?
– Vi fick en kanonstart i första matchen. Det gav en boost till oss och vårt självförtroende gick från 50 till 100.
– Frölunda var ett väldigt bra lag och det var tajta matcher. Även om vi fick en bra start i första matchen var det fortfarande 40 minuter att spela och det kunde hända vad som helst. Jag tyckte att vi hade självförtroende och visste att vi kunde gå hela vägen.

Sedan 2014 har Noora Tulus spelat långa säsonger med både klubblagsspel, VM, OS, finska landslaget och så vidare. Trots det känner hon sig idag inte speciellt sliten vare sig fysiskt eller mentalt.

– Jag tycker att kroppen mår bra. Jag hade några tuffa år för en tid sedan då jag bollade lite om jag skulle fortsätta eller vad jag skulle göra. Nu känner jag under senaste två somrarna att jag fått tillbaka mig själv. Hittat en trygghet i mig själv och sakerna jag gör på isen. ”Det är jag som spelar igen”.
– Det känns bra, jag tycker det är roligt och viktigast är att jag håller på med någonting jag gillar.

"Hoppas vi hittar tillbaka till den vanliga finska sisun"

Nu blir det VM i november i stället för mars, hur tänker du kring det?
– Spännande. Det är en bra tid för damhockeyn som då har möjligheten att synas lite mer.

Hur långt kan Finland räcka i VM?
– Vi har haft några tuffa år bakom oss. Jag hoppas vi hittar tillbaka till den vanliga finska sisun och kommer hem med någonting runt nacken, avslutar Noora Tulus med ett leende.