Är pressen för stor i Toronto? ”Mycket highs och lows”

Toronto Maple Leafs senaste misslyckande i Stanley Cup-slutspelet har skapat ilska hos fansen. En som vet hur det kan vara att hamna i kaoset i den hockeytokiga staden är Tre Kronors back Rasmus Sandin. För hockeysverige.se vittnar han om kontrasterna mellan trycket i Toronto och den lugnare tillvaron han upplever i sin nuvarande klubb Washington Capitals.
– När det går bra är det jäkligt kul att spela, men när det går dåligt…, säger Sandin.

STOCKHOLM (HOCKEYSVERIGE.SE)

2–0 i matcher blev 2–3 innan Toronto Maple Leafs vann match sex och skakade fram en sjunde och avgörande match i konferenssemifinalen mot Florida Panthers. Väl där blev det en svidande 1–6-förlust som, ännu en gång, skapade upprorsstämning bland de luttrade fansen. Reaktionerna på sociala medier har varit ilskna och få spelare undgår kritik efter vad som inte kan klassas som något annat än en kollaps.

Det här har skapat en debatt om det är för stor press på spelarna i Toronto Maple Leafs. Både Floridas coach Paul Maurice och veteranen Brad Marchand menade att spelarna i Leafs får för mycket skit och att det indirekt hämmar deras förmåga att prestera i pressade situationer. Andra hävdar att det kommer med territoriet och att det är något man måste kunna omfamna när man spelar i en penningstinn marknad där framgångar kan göra dig odödlig bland fansen.

Maple Leafs har inte vunnit Stanley Cup sedan 1967. Och trots att laget radat upp starka grundserier de senaste nio åren har man bara vunnit två slutspelsserier med den kärna man har bestående av spelare som Auston Matthews, Mitch Marner, John Tavares och William Nylander.

Lämnar Mitch Marner Toronto Maple Leafs?

Frågan alla ställer sig nu är om den här sommaren kommer att innebära stora förändringar i laget. Marner och Tavares, två av lagets högst avlönade spelare, sitter på utgående kontrakt och kan lämna klubben som free agents. Samtidigt riktas mycket kritik mot presidenten, den tidigare storspelaren Brendan Shanahan, som inte haft några framgångar att skryta med sedan han klev in i klubben 2014. Får han sitta kvar?

En spelare i den svenska VM-truppen som har mer erfarenhet av Toronto än någon annan är Rasmus Sandin. Den till Stockholm nyanlände backen draftades av Maple Leafs i första rundan 2018. Han tillbringade nästan fem hela säsonger i organisationen innan han trejdades till Washington Capitals inför trade deadline 2023. Efter två år i den amerikanska huvudstaden kan han vittna om de enorma kontrasterna som det innebär att spela i Toronto kontra ett amerikanskt NHL-lag.

– Det är lite skillnad om man säger så, skrockar han.
– Hockeyn i Toronto är religion. Det är de största de har i Kanada över lag men framför allt i Toronto. När det går bra är det jäkligt kul att spela, men när det går dåligt… Det är mycket highs och lows. Det är en speciell plats att spela på.

Även om alla NHL-spelare lever och verkar med en hel del press på sig är det skillnad mellan vad man utsätts för i Toronto jämfört med en stad som Washington.

– Det är framför allt trycket utifrån som är den stora skillnaden mellan Kanada och USA över lag, konstaterar Rasmus Sandin.
– I USA är det så stort med amerikansk fotboll, basket och alla andra sporter som de håller koll på. Det gör det lite annorlunda än Kanada. Går du ut på gatan i Toronto har folk bättre koll. Det är inte på samma sätt i USA och Washington, men kommer du till hallen och möter sådana som är fans är de otroliga där också. Vi har en väldigt högljudd arena så det är en kul plats att spela på.

Vad tror du kommer att hända i Toronto?
– Bra fråga. De har en speciell tid framför sig med Marners kontrakt som går ut i sommar så man får se vad de gör med honom, först och främst. Det är en stor, viktig del. Skulle han lämna eller stanna kvar… Jag vet inte. Det är mycket som skulle kunna hända eftersom de inte kommer över den där sista kullen.

Rasmus Sandin: Därför passar William Nylander i Toronto

25-åringen tror samtidigt att svenskarna som spelat i Toronto den här säsongen – utöver Nylander; Oliver Ekman Larsson, Calle Järnkrok och Pontus Holmberg – har rätt personligheter för att klara av det tuffa klimatet.

– Det passar dem ganska bra, men framför allt William, säger han och förklarar varför Nylander är byggd rätt för en krävande marknad:
– Först och främst är han en av deras bästa spelare, om inte den allra bästa. I slutspelet tyckte jag att han var otroligt bra, och det hjälper väl också att det blir lite lättare att spela på sådana platser.
– Men han fokuserar på sig själv och ljud utifrån är skit samma. Han vet vad han kan och har en bra tro på sig själv och det räcker långt för honom.

Intervjun gjordes innan det blev klart att William Nylander ska ansluta till den svenska VM-truppen. Men det är inte helt osannolikt att Rasmus Sandin hade ett finger med i spelet att locka hem kompisen till Stockholm.

– Jag hoppas det, jag ska försöka höra av mig, svarade Sandin på frågan om han tror att Nylander dyker upp.