Plågad av minnet efter en död bror

Publikfavorit och superpest. Jordin Tootoo blev ett hushållsnamn i Kanada i och med sin framfart under JVM 2003. Han har ofta porträtterats som en sorglös och obekymrad livsnjutare, men bakom Nashvilleforwardens breda leende och livsbejakande skratt har han gått en hård kamp mot sina personliga demoner. I december skrev han in sig på NHL:s nykterhetsprogram för att vinna striden en gång för alla.

Jordin Tootoo var en pionjär när han slog sig in i Nashville Predators trupp 2003. Som förste inuit tog sig den hårdtacklande forwarden hela vägen till NHL, något som innebar att han blev omslagspojke för sitt eget folkslag såväl som för NHL:s försök att profilera sig som en mångkulturell liga. Pressen som uppmärksamheten medfört har 28-åringen hanterat med bravur. Åtminstone utåt sett.

Offentlighetens Jordin Tootoo var en sprallig och pratglad person som öppenhjärtat berättade skrönor om hur han jagade säl och val hemma i Rankin Inlet i norra Kanada. Den private Jordin Tootoo bar däremot på ett tungt bagage som han inte blivit kvitt.

Samma år som Jordin Tootoo fick sitt genombrott som ishockeyspelare i samband med JVM på hemmaplan begick hans äldre bror Terence Tootoo självmord, blott 22 år gammal. Tootoo den äldre hade gjort sin första säsong i ECHL med Roanoke Express när han i augusti 2003 besökte sin lillebror i Brandon, Manitoba, där Jordin spelade juniorhockey för Brandon Wheat Kings i WHL. Efter en kvälls festande blev Terence Tootoo stoppad av polisen och arresterad för rattonykterhet. Han släpptes snabbt, men skammen över att ha befläckat sitt rykte som förebild för sitt folk blev för mycket. Kort efter att ha lämnat polisstationen sköt han sig själv till döds i buskarna bakom huset där Jordin var inneboende.

Hur smärtsam Terence Tootoos bortgång var för Jordin Tootoo är svårt att föreställa sig. Den äldre brodern hade under deras gemensamma uppväxt varit den stora förebilden och inspiratören, den som genom sitt spel i ECHL visade att drömmar kunde besannas. Att även en inuit från ogästvänliga breddgrader kunde bli proffs. Under hela sin NHL-karriär har Jordin Tootoo pratat om hur minnet efter hans bror har drivit honom framåt, att han har hemsökts av hans röst. Att det även har funnits ett visst mått av skuld med i bilden blev tydligt när Jordin Tootoo i december förra året självmant skrev in sig på NHL:s rehabprogram för spelare med missbruksproblem. Enligt hans mamma Rose är det de jobbiga minnena efter broderns bortgång som har legat till grund för missbruket.

Redan i februari var Jordin Tootoo tillbaka på isen för sitt Nashville Predators. Om vistelsen på NHL:s rehabprogram har hjälpt honom att besegra sina demoner vet han antagligen bara själv. Coachen Barry Trotz och flera lagkamrater vittnar i en intervju med Canadian Press om att det är stor skillnad på den Jordin Tootoo som lämnade Nashville i december och den som återvände i februari. De säger att han har blivit seriösare, mer noggrann och fokuserad. Det har märkts på isen också. Trots att han aldrig har varit en vidare stor poängproducent svarade Tootoo för fem poäng (1+4) på sex matcher när Nashville slog ut Anaheim Ducks i den första rundan av Stanley Cup-slutspelet.

Och kanske är det just Jordin Tootos spel som bäst indikerar var han i livet han befinner sig. För som Barry Trotz konstaterar:

– Du kan inte få ordning på ditt spel om du inte har ordning i ditt liv. Nu har han ordning på sitt liv.

Text: Uffe Bodin