Oslagbara Panthers – tog åttonde raka segern
Ingen Joel Quenneville på tränarbänken längre – inga problem för Florida Panthers. Med interimtränaren Andrew Brunette på bänken kunde Panthers förlänga sin segersvit till åtta raka matcher, då Detroit övertidsbesegrades med 3–2.
– Jag är gladare för killarnas skull än för min egen, säger NHL-debuterande Brunette till NHL.com.
Efter att ha inlett säsongen med sju raka segrar avgick Joel Quenneville från sitt jobb som tränare i Florida Panthers under natten till fredag, svensk tid. Anledningen var hans inblandning i den stora skandalen i Chicago Blackhawks.
Utan Quenneville på bänken tog sig Florida an Detroit Red Wings på bortais under natten till lördag, svensk tid, med NHL-debuterande interimtränaren Andrew Brunette på tränarbänken.
Då förlängde Panthers sin segersvit till åtta raka matcher, sedan Aleksander Barkov avgjort matchen i förlängningen. Fri med Alex Nedeljkovic lyfte den finske stjärnan upp det avgörande 3–2-målet i nättaket.
– Helt ärligt så är jag gladare för killarnas skull än min egen, säger Andrew Brunette till NHL.com.
– Jag är så stolt över hur de spelade efter några riktigt jobbiga dagar.
INTE TAPPAT POÄNG
Panthers är nu, tillsammans med Carolina, det enda laget som inte tappat någon poäng den här säsongen. Laget har skrapat ihop 16 av 16 möjliga poäng under säsongsinledningen.
– Vid det här laget är alla matcher viktiga eftersom vi vill förlänga får svit. Men vi vet att det inte har varit enkelt för Brunette, så det känns bra att kunna ta den här segern för honom, säger målvakten Sergej Bobrovskij som räddade 28 skott i matchen.
Förutom sitt avgörande mål stod Aleksander Barkov för Floridas 2–0-mål i matchen. Dessförinnan hade landsmannen Eetu Luostarinen gett Panthers ledningen.
I Detroit stod förre Röglebacken Moritz Seider för en poäng i matchen, hans sjunde för säsongen, medan Lucas Raymond lämnade isen poänglös
Detroit Red Wings – Florida Panthers 2–3 e. sd (0–2, 1–0, 1–0, 0–1)
Detroit: Sam Gagner (2), Pius Suter (1).
Florida: Aleksander Barkov 2 (3), Eetu Luostarinen (2).
Den här artikeln handlar om: