“När jag blev nedskickad hade jag väl fel mindset”
Från AHL till ECHL. Men även från AHL till NHL. Målvakten Marcus Högberg har hunnit uppleva både himmel och helvete i Nordamerika efter flytten från Linköping till Ottawa Senators organisation för två år sedan.
– När man kommer från East Coast till AHL får man en annan syn på AHL. Jag mognade väldigt mycket. Fokuserar jag på vad jag kan göra bättre så blir det bra, berättar han för hockeysverige.se.
Med den nordamerikanska hockeysäsongen ungefär en och en halv månad bort är det snart dags för de svenska spelarna att ta flyget över Atlanten efter en sommar på hemmaplan.
Hemmaplan är dock ett flyktigt ord för målvakten Marcus Högberg. Familjen bor strax utanför Örebro, men där har han själv inte bott permanent sedan 2010, då han flyttade till Linköping. Och sedan våren 2017 är hemvisten Kanada, för det mesta Belleville i Ontario. Där representerar Högberg nu Belleville Senators i AHL. Förra säsongen gjorde han dock debut i NHL och siktet är, föga överraskande, ställt på världens bästa liga.
Senators gillar det de sett Högberg – som är en av tre svenska målvakter i organisationen – och under sommaren kom parterna överens om ett nytt tvåårsavtal.
– Det känns bra. De tror på mig och de ville väl belöna mig lite för att jag hade ett bra år förra året. Det ger mig en extra morot. Jag vill framåt i min karriär. Jag vill visa att jag kan spela i NHL, säger han när vi ses i hans svenska ”hemstad.”
STOR OMSTÄLLNING
Efter att Linköpings säsong tagit slut under våren 2017 flög målvakten, som noterades för 93,2 i räddningsprocent och en GAA på 1,89 på 33 matcher, över Atlanten för att pröva vingarna i Senators dåvarande AHL-lag Binghampton.
– Jag var ganska aggressiv i mitt spel under sista året i LHC. I Binghamton märkte jag att det inte funkade. Rinken är mycket mindre och man får inte samma tid så jag behövde backa in i målet, förklarar han
Siffrorna backar upp det han säger. På tre matcher i AHL det året noterades Högberg för blygsamma 86,5 i räddningsprocent. Till det kom en skyhög GAA (4,34) vilket vittnar om hans svårigheter med omställningen. Men gedigen träning och slipande på detaljer har börjat ge resultat. Högberg kommer bra överens med Sens målvaktstränare Pierre Groulx och det finns det fler som gör. Micke Vernblom, Linköping HC:s målvaktstränare, till exempel.
– De känner varandra ganska väl. Vi har en bra dialog alla tre. Det är perfekt att jag kan jobba med, och få hjälp av Micke under sommaren.
Marcus Högberg.Foto: Richard A. Whittaker/Icon Sportswire
“JAG MÅSTE VARA BESTÄMD”
Högberg berättar att han spelar mycket längre in i målet nu för tiden. Den hårda läxan i Binghamton har måhända satt sina spår men det är inte det enda han har ändrat.
– Senators vill att jag ska använda min storlek lite mer. Jag kan tendera att krypa in lite med armbågarna och bli orörlig, säger Högberg, som mäter 195 centimeter i strumplästen.
– Jag har blivit bättre på att se pucken när det är mycket folk framför mål. Jag har jobbat mycket på att se vilken sida jag ska ligga på och att tajma in när spelet flyttar sig och var jag ska kolla samtidigt som jag ska lita på min storlek.
Den mindre rinken medför förändringar i Högbergs spel med klubban. Han säger själv att han slarvade mycket med klubbspelet under tiden i Linköping. Även om han fortfarande ser en förbättringspotential i den aspekten av hans spel har det utvecklats. Något som är ett måste med den mindre isytan:
– För att få ett bra spel måste målvakten gå ut och stoppa pucken samtidigt som backarna kommer ner i fickan. Då kan vi vända spelet snabbt. I de lägena måste jag inte stressa iväg pucken, det leder bara till misstag. Jag måste vara bestämd i mitt agerande, säger han och ler.
Det har varit en omväxlande resa för 24-åringen. Även om han mestadels har spelat i AHL har han även fått prova på NHL. Men Marcus Högberg har också fått åka åt andra hållet i systemet – till ECHL, som, om vi ska vara helt ärliga är en ganska bra bit från hockeyns finrum.
Det finns de som blir uppgivna när de lämnar AHL för vad som kan ses som farmarligans farmarliga. Kände du någon gång att ”F-n också, vad hände nu?”?
– Första året var jag inställd på att spela AHL och när jag blev nedskickad hade jag väl fel mindset. Det tog några matcher innan jag började fokusera på mitt spel och kom till insikt att det var där jag skulle spela ett tag. Då tog jag mig i kragen och bestämde mig för att göra mitt bästa för att visa att jag vill uppåt i systemet. Det var väldigt tufft vissa dagar. Men jag åkte upp och ned mycket det året och det gav mig ett större lugn, säger han och fortsätter snabbt:
– Man får se ganska mycket också. När man kommer från East Coast till AHL får man en annan syn på AHL. Jag mognade väldigt mycket. Fokuserar jag på vad jag kan göra bättre så blir det bra. Jag behöver inte gå och tänka ”När blir jag uppkallad till AHL igen” och så. Det handlar om att komma in i det.
Det finns vissa skillnader i spelet även mellan AHL och ECHL.
– Det är en jättestor skillnad. Som målvakt får man ganska mycket skott i ECHL, säger han och skrattar:
– Det är inte så mycket spelsystem där. Det är mer…
…alla på pucken?
– Ja, så är det. Det är mer struktur i AHL och NHL.
“INTE SÅ ATT JAG DRAR KROKBEN PÅ FILIP”
Nu väntar alltså hans tredje hela år i Nordamerika. Det ganska råa Binghamton har bytts mot ett mer gemytligt Belleville, men organisationen är detsamma. En organisation där han på intet sätt är ensam svensk burväktare. I NHL finns Anders Nilsson som kompanjon till veteranen Craig Anderson och i Belleville återfinns även Filip Gustavsson.
NHL-platserna för målvakter är få och konkurrensen knivskarp.
– Det finns ju bara två platser i varje lag och man måste ge allt varje gång man går på isen. Vi är ju kompisar och konkurrenter. Men det är ju inte så att jag drar krokben på Filip i omklädningsrummet. Utanför isen speglas inte konkurrensen men på isen gör vi alla vårt bästa.
Med fler svenskar i truppen, backtalangen Erik Brännström till exempel, blir det naturligt att de blågula håller ihop:
– Vi försöker dra ihop alla svenskar i Belleville och vi hänger mer än med de nordamerikanska spelarna.
Han trivs i Kanada och Belleville. De långa resorna i AHL spenderas med filmer, serier och TV-spel. Men Högberg har nu även en hund, Trassel, som kräver en del av hans tid och till hösten har han tänkt, som han själv uttrycker det, ”aktivera hjärnan” mer:
– Jag ska försöka börja läsa mer. Det blir en enkel väg att gå att välja filmer istället så jag ska börja med mer böcker, förklarar han.
Han blir tyst en kort stund. Sedan fortsätter han:
– Jag köpte boken för två månader sedan. Men jag har inte rört den på några veckor.
Han skrattar med hela ansiktet.
Marcus Högberg med en räddning i en match mot Vancouver i januari.Foto: Marc DesRosiers-USA TODAY Sports
“OBESKRIVLIGT – EN OTROLIG UPPLEVELSE”
Det är en målvakt i harmoni som blickar framåt. Och det är kanske inte så konstigt. För även om han spelade i ECHL gick även hissen i systemet hela vägen upp förra säsongen: Marcus Högberg spelade i NHL. Debuten, mot Washington Capitals, kom efter julhelgen:
– Det var obeskrivligt. En otrolig upplevelse. Jag hade mina föräldrar, syster och min flickvän på matchen. Vi skulle fira jul i Belleville och de kom till julen. Jag blev uppkallad dagen efter jul och fick spela så det passade ju bra, säger han.
Nu väntar en ny säsong. Det nya kontraktet har signalerat att Senators tror på sin svenske adept. Och Högberg reser till Nordamerika med ett lugn och ett öppet sinne:
– Jag har en väldigt bra chans att göra något bra. Jag ska försöka spinna vidare på det jag gjorde förra året. Det är ett öppet race. Det är klart jag vill framåt men jag har ingen tidsram jag måste följa. Jag har hittat ett sätt att vara där borta och jag har hittat mitt spel och hur jag ska göra för att ta steget upp. Sen får man ju jobba hårt, avslutar han.
En säsongsstart i Belleville i AHL verkar trolig.
Det kan bli en stund i ECHL.
Och det kan bli NHL.
Allt är möjligt för Marcus Högberg. Lugnare. Tryggare. Mognare.
Den här artikeln handlar om: