Möt far och son NHL-scout: ”Ett jäkligt bra sätt att umgås”

Hockeyn har alltid funnits i familjen Bergman, men när den gick i arv från far till son var det på ett lite annorlunda sätt. I dag jobbar tidigare storbacken Thommie Bergman och hans son Lucas båda som NHL-scouter. Sedan 17 år tillbaka är de anställda av Toronto Maple Leafs respektive Nashville Predators.
– Jag kan tacka min far för mycket här i livet, men absolut för att jag är scout i dag. Det var en dörr som öppnades tack vare honom, säger Lucas Bergman till hockeysverige.se

GÖTEBORG (HOCKEYSVERIGE.SE)
Äpplet faller inte sällan långt från trädet och ibland kanske det till och med sitter kvar på grenen. I fallet med Thommie Bergman och hans son Lucas Bergman har hockeyn gått i arv, men inte på det traditionella sättet.

Medan Thommie hade en tung spelarkarriär med närmare 250 NHL-matcher, VM- och OS-meriter och dessutom tränaruppdrag i klubbar som Frölunda, HV71 och Skellefteå innan han blev NHL-scout, hoppade Lucas på scoutyrket redan som 23-åring. Hockeysverige.se stämde träff med far och son i Göteborg under förra helgens U19-landslagsturnering för att få ta del av historien om hur de ramlade in på samma stig. Båda två har nämligen varit NHL-scouter för en och samma klubb i 17 år vardera. Thommie för Toronto Maple Leafs och Lucas för Nashville Predators.

Thommie Bergman, i dag 67 år, hade alltså både spelar- och tränarkarriär bakom sig när han som ”40-plussare” valde att byta inriktning inom hockeyn.
– Det var dags. Som tränare är man i en klubb i två, tre år, sedan får man flytta, och det blev för jobbigt i längden. Som scout reser man förvisso mycket, men man får bo på ett ställe, förklarar han.

Bergman den äldre hade sitt första scoutjobb i Anaheim Ducks, men när Anders Hedberg skulle kliva uppåt i Toronto Maple Leafs hierarki 1998 öppnades en scoutlucka som han har fyllt sedan dess.
– Alla i klubben har fått sparken sedan jag kom dit… Jag tror faktiskt att jag är den som har varit anställd längst, skrattar han.

HAR VARIT I NASHVILLE ”SEDAN DAG ETT”

Lucas Bergman, 40, har varit i Nashvilles organisation sedan klubben klev in i NHL 1998.
– Jag kom in i Nashville samtidigt som pappa fick anställning i Toronto. Det är jag, general managern David Poile och assisterande general managern Paul Fenton som har varit med sedan dag ett.

Du var bara 23 år när du fick jobb som NHL-scout. Hur kunde du få in en fot i branschen så snabbt?
– Man blir framför allt född av rätt far (skratt). Sedan hade jag ett stort hockeyintresse och var med på diverse hockey-VM som 14-15-åring. Då jobbade Paul Fenton med pappa i Anaheim. Jag satt ofta bredvid Paul och han pepprade frågor på mig. När man är i den åldern så fanns det inga repressalier på svar, utan man bara pumpade ut vad man tyckte. När Paul sedan fick sitt jobb i Nashville så gav han mig jobb som deltidsanställd scout första året och sedan fick jag heltid under det andra. Nu har det gått 16 år sedan dess.
– Jag kan tacka min far för mycket här i livet, men absolut för att jag är scout i dag. Det var en dörr som öppnades tack vare honom.

Även om de tillhör olika klubbar blir det en hel del far-och-son-tid tillsammans för Thommie och Lucas.
– Det är väl ett jäkligt bra sätt att umgås med sin far. Vi reser en hel del ihop, speciellt om man tar bilen från Stockholm till Gävle, Linköping eller Jönköping, då tillbringar man mycket tid ihop på ett sätt som kanske inte min bror och farsan gör. Det är rätt häftigt, säger Lucas Bergman.

Ni har båda arbetat som scouter väldigt länge nu. Vad är charmen med yrket?
Thommie: – Man bestämmer sin arbetstid och vad man ska göra själv. Sedan är det mycket resor, men då får man ju i gengäld mycket fritid på somrarna. Tycker man om det här spelet så är det inga problem att gå till jobbet, det är förutsättningen för att man ska kunna göra ett bra jobb.
Lucas: – Det viktigaste är att du älskar sporten och tycker om det. Gör du inte det kan du inte göra ett bra jobb, för det handlar ju om att se matcher och att se rätt matcher. Du måste älska det du gör.

”PRATAR ALDRIG OM AKTUELLA SPELARE”

Som sagt, det är mycket resor och många nätter hemifrån – det måste slita en del. Vad är hemligheten för att orka med?
L: – Det är väl som att vara spelare ungefär. Jag hade en rätt kort spelarkarriär själv, men kolla på farsan, han spelade länge. Det finns en kamratskap i det här också, precis som det finns i ett omklädningsrum. Man reser ihop, springer på killar och det blir en slags lagkänsla scouterna emellan fast man representerar olika klubbar.
T: – Så är det. Jag konkurrerar givetvis med Lucas, men vi har alltid pratat hockey. Inte vad vi ser just här när vi kollar på matcher, men om sporten som sådan. Det är lite så det fungerar bland scouterna också.

Okej, så ni snackar mycket hockey, men kan ni diskutera spelare?
T: – Nej, aldrig enskilda spelare som är aktuella. Vi kan diskutera yngre och äldre spelare, men inte just de här som vi tittar på under en match.
L: – Sedan kan man sitta och analysera fjolårets draft, fråga varandra vad man tyckte om olika spelare, men inga spelare som är aktuella nu. Det håller man för sig själv och sin organisation.

Har det någonsin hänt under alla de här 17 åren att ni har tagit någon spelare som den andra var väldigt sugen på, som ni mer eller mindre snuvade varandra på?
L: – Det har funnits någon som båda varit rätt heta på, har man fått reda på senare, men ingen specifik spelare som man valt framför näsan på den andra va… Det kanske du kan svara på, farsan?
T: – Nja, jag vet inte, ingen som Lucas tagit framför mig. Men vi kan skratta och säga att vi både hade en bra känsla för Carl Hagelin. Jag var nervös för att Lucas skulle ta honom och Lucas var nervös för att jag skulle ta honom. Men sedan tog Christer Rockström honom till New York Rangers (skratt).

TOPP 3 – draftvalen som Thommie och Lucas är stoltast över

Steen i Toronto 2006.

Thommie Bergman, Toronto Maple Leafs
* Alexander Steen
Vald i första rundan som 24:e spelare 2002.
”Jag såg en bra, arbetande spelare med bra hockeysinne. Han har blivit bättre än jag trodde att han skulle bli. Jag såg trodde att Alex kanske skulle bli en andrakedjespelare, men nu spelar han i St. Louis förstakedja och producerar hela tiden. Det är jag väldigt nöjd med.”
* Tuukka Rask
Vald i första rundan som 21:a spelare 2005.
”Han spelar ju tyvärr i Boston numera, men han har ju varit en av de fem bästa målvakterna i ligan de senaste åren. Vi har letat efter en målvakt i tio år och letar fortfarande.”
* Anton Strålman
Vald i sjunde rundan som 205:e spelare 2005.
”Vi slängde bort honom för ingenting. Han har haft en sådan där karriär där det tog ett tag innan han blev accepterad därborta, men nu gör han sina fem miljoner dollar per säsong i Tampa.”

Hörnqvist i Nashville i fjol.

Lucas Bergman, Nashville Predators
* Patric Hörnqvist
Vald i sjunde rundan som 230:e spelare 2005.
”Han var sista valet i draften 2005 och har inte bara slagit sig in i NHL, utan blivit en produktiv spelare. Det är speciellt.”
* Roman Josi
Vald i andra rundan som 38:e spelare 2008.
”Han kanske inte är den bästa backen i ligan, men han är den bästa backen som ingen pratar om i ligan.”
* Mattias Ekholm
Vald i fjärde rundan som 102:a spelare 2009.
”Han var ett oskrivet kort när vi plockade honom, men han har haft en fantastisk utveckling och tagit stora steg undan för undan.”