Hampus sträcker sig efter mer: ”Vill kunna spela på max”

Han överträffade Erik Karlsson, Victor Hedman och Oliver Ekman Larssons rookienoteringar. Men tro inte att Hampus Lindholm är nöjd för det. Vår nästa svenska storback har siktet inställt ännu högre.
– Jag vill alltid att folk ska tycka att jag har en hög lägstanivå, men det är ändå något som jag tycker att jag kan bli ännu bättre på, säger han till hockeysverige.se.

GÖTEBORG (HOCKEYSVERIGE.SE)
Det har gått ett drygt år sedan vi sist träffade Hampus Lindholm i Göteborg. Då som nu är han på plats på Ruddalens IP utanför Västra Frölunda för att träna hos skridskogurun Andreas Larsson. På de 13 månader som har passerat sedan vi senast tillbringade tid med skåningen har det hunnit hända en hel del. Inte minst i 20-åringens hockeyliv.

Efter att ha tillbringat en säsong i AHL med Norfolk Admirals tog han i höstas klivet upp i NHL med topplaget Anaheim Ducks. Coachen Bruce Boudreau och general managern Bob Murray hade för avsikt att skicka tillbaka Lindholm till AHL för att ge honom mer speltid där. Själv ville han givetvis annorlunda och såg helt enkelt till att bevisa för både klubbledning och lagkamrater att han hörde hemma i Anaheim och ingen annanstans. Den 6 oktober debuterade han för Ducks i en bortamatch mot Winnipeg Jets. Därefter släppte han aldrig ifrån sig sin plats i laget.

Det mest imponerande med Lindholms rookiesäsong var att han hade så få svackor i sitt spel.
– Jag vill alltid att folk ska tycka att jag har en hög lägstanivå, men det är ändå något som jag tycker att jag kan bli ännu bättre på. Det var några matcher där jag inte var på topp eller hade förberett mig med allt vad det heter, säger han när vi ses utanför omklädningsrummet efter träningen.

Bristen på svackor i hans eget spel kan till viss del förklaras med att han spelade för ett av ligans bästa lag. Anaheim var etta i den västra konferensen med sina 116 poäng. Bara Boston Bruins spelade in fler poäng i hela ligan.
– Det underlättar nog enormt. Vi spelade väldigt bra och hade få svackor. Det hade kanske sett annorlunda ut om vi hade haft en massa förluster. Nu fick man bra understöd hela tiden.

Foto: All Over Press

LÄMNADE SVERIGE SOM 18-ÅRING

Du tog ett ganska kontroversiellt beslut och drog till Nordamerika redan som 18-åring efter att ha blivit draftad. Många tyckte att du gjorde fel, men med facit i hand, hur viktigt var det för dig att få det där året i AHL innan du kunde ta klivet den här säsongen?
– Det var jätteviktigt för mig. Samtidigt hade jag tur som gick högt i draften (sex totalt), så de trodde ju på mig och ville satsa på mig. Redan i fjol var jag uppe och tränade med laget och träffade grabbarna. När jag kom över till campen i höstas så kände jag alla lite halvt. Det gjorde att det blev lättare att komma in i laget. Jag kan tänka mig att det är svårare för andra unga spelare, de får kanske inte samma bekräftelse när de kommer upp som helt nya i laget.

Hampus Lindholm gjorde 30 poäng (6+24) på 78 matcher i grundserien och ytterligare två assist på elva slutspelsmatcher. Skillnaden mellan grundserie och slutspel var påtaglig.
– Det var som natt och dag. De som är finlirare i grundserien och inte tacklar, de börjar tacklas, och de som är lite er tuffa börjar passa och skjuta. Alla blir lite mer allround och det blir en helt annan nivå på allting.
– Det var riktigt lärorikt för mig att få uppleva det här och det gick riktigt snabbt. Nu vet jag vad som väntar i framtiden och kommer att vara bättre förberedd på det.

Los Angeles knäppte er på näsan i andra rundan trots att ni hade 3-2 i matcher. Varför blev det så?
– Bortsett från sjunde matchen tycker jag att vi var bättre än vad de var. Vi kunde lätt ha vunnit fyra matcher, men hade inte studsarna med sig. Det är samtidigt det som gör hockeyn så speciell, att man aldrig vet hur det kommer att gå.

Vad hade Kings som ni saknade?
– De spelade alltid sitt spel. Det spelade ingen roll om de låg under med fyra mål eller ledde med tre mål, de gjorde samma saker ändå. Vi kanske backade tillbaka mer när vi tog ledningen och gick in för att försvara.

Sved det extra mycket nu när de gick och vann Stanley Cup med tanke på hur nära ni var att slå ut dem?
– Det gjorde det såklart. Vi har ju lite rivalitet med Kings så det blir lite extra där, men det svider alltid när man åker ut på det där sättet.

Foto: Uffe Bodin

SELÄNNE: ”VÄRLDENS SNÄLLASTE KILLE”

Teemu Selänne.

Pratar man Anaheim Ducks är det svårt att bortse från Teemu Selänne. När Ducks säsong tog slut i och med förlusten mot Kings i den sjunde och avgörande konferenssemifinalen hade 43-åringen spelat sin sista NHL-match. Hampus Lindholm känner att det har varit en ynnest att få spela ihop med den legendariske finländaren.
– Det går inte att säga någonting ont om Teemu, han är världens snällaste kille. Han gör alltid alla omkring sig glada samtidigt som han är en riktigt bra spelare. Det var väldigt kul för mig att få komma upp och spela med honom. Vi skojade och sa att han i princip kunde vara min pappa, skrattar ”Hampe” som föddes när Selänne var inne på sin andra NHL-säsong 1994.

Kommer han att lämna att tomrum efter sig nu när han slutar?
– Det blir det såklart när en sådan profil lämnar, det går inte att fylla bara så där. Vi kommer att sakna honom, men jag kan tänka mig att han kommer att finnas runt omkring laget.

Hockeyn har blivit allt hetare i Kalifornien på senare år i takt med att NHL-klubbarna på västkusten har levererat bra resultat. Det många fortfarande förundras över är hur det är att spela hockey i den typen av klimat som exempelvis Anaheim i Orange County har att erbjuda.
– Att komma till träningen i t-shirt och shorts är såklart väldigt speciellt, men det är bara positivt. Ibland känner man sig lite bortskämd, skrattar Hampus Lindholm och skämtar att hans föräldrar och lillasyster nog inte hade varit och hälsat på lika många gånger om han hade spelat i en stad med ett mindre gynnsamt klimat.

I likhet med många andra unga spelare i ligan har Hampus Lindholm varit inneboende hos en familj under säsongen. Även om han tror att han hade klarat sig utmärkt på egen hand var det skönt att få hjälp att acklimatisera sig till livet i NHL.
– Det var en amerikansk familj, men pappan var svensk så jag kunde snacka lite svenska med honom.  Vi bodde dessutom alldeles i närheten av Ryan Getzlaf och Francois Beauchemin, så jag kunde pendla med dem till flygplatsen när vi skulle i väg. Det var perfekt på alla sätt och vis och jag blev väldigt väl omhändertagen, säger han.

Nu när han är tillbaka hos den egna familjen i lilla Jonstorp utanför Helsingborg väntar en sommar av hård träning, inte minst under Andreas Larssons ledning. Rookiesäsongen var en succé och han presterade bättre siffror än spelare som Erik Karlsson, Victor Hedman och Oliver Ekman Larsson i motsvarande ålder. Hampus Lindholm är emellertid medveten om att det finns mer att hämta. Mycket mer.
– Jag måste fortfarande bli starkare i kroppen, konstaterar han.
– Jag var bara 19-20 år den här säsongen så det gäller verkligen att man bygger upp sig och blir fysiskt stark så att man känner att man kan hålla för de där hårda tacklingarna och vara bra 60 minuter i varje match. Jag vill känna att jag kan spela på max hela tiden. Det är där jag känner att jag fortfarande har en hel del att förbättra.