Foto: BILDBYRÅN
Den här texten är publicerad på DailyFaceoff.com och har översatts till svenska.
Marcus Nordmark har varit ett av de mest omtalade svenska namnen inför NHL-draften 2026. Tidigt under säsongen nämndes Djurgårdens vänsterforward som en möjlig topp 15-spelare, men ju närmare draften vi kommer desto mer osäker verkar hans position vara.
I sin genomgång av spelare som ser ut att falla i NHL-draften lyfter Steven Ellis fram Nordmark som en spelare tappat mark på flera rankinglistor under säsongen. Trots att han besitter högklassig teknik och ett imponerande hockeysinne finns det delar av hans spel som fortsätter att oroa NHL-scouter.
Nordmark har gång på gång visat sin offensiva spets. Han är skicklig på att skapa målchanser, läsa spelet och bryta ned motståndarnas försvar. Mot spelare i sin egen åldersgrupp har han ofta dominerat, och även i landslagssammanhang har han varit mycket framträdande.
Problemet ligger enligt bedömarna i spelet utan puck.
Ellis skriver att scouter pekar på att Nordmark ofta blir osynlig i det defensiva arbetet och att hans insatser i egen zon inte håller samma nivå som hans offensiva spel. Det finns också kritik mot vissa vanor i spelet, särskilt under pressade situationer, där han ibland tar för stora risker eller fastnar i individuella lösningar.
Det gör honom till en av de mer svårbedömda spelarna i årets draftklass.
Marcus Nordmark – "en klassisk 'boom or bust'-spelare"
Å ena sidan finns en spelare med potential att bli en offensiv spetsforward på hög nivå. Å andra sidan finns frågetecken kring om han kan utveckla de delar av spelet som krävs för att lyckas i NHL. Flera scouter beskriver honom därför som en klassisk ”boom or bust”-spelare – en talang som antingen kan bli en stor succé eller få svårt att etablera sig, menar Ellus
Nordmark har fortfarande egenskaper som lockar NHL-klubbar. Hans kreativitet och offensiva skicklighet gör honom till ett potentiellt vapen i powerplay, och när han spelar på toppnivå räknas han av vissa som en av de mest talangfulla spelarna i hela draften.
Trots det bedömer flera scouter att en plats i förstarundan nu är osannolik. I stället väntas någon klubb ta chansen på honom i andra eller tredje rundan, i hopp om att hans offensiva uppsida ska väga tyngre än de frågetecken som fortfarande finns kring hans spel.
Andra spelare som riskerar att falla i NHL-draften:
Alessandro Di Iorio, C (Sarnia Sting, OHL)
Jag räknar fortfarande mig själv som en anhängare av Alessandro Di Iorio, även om han inte längre är i närheten av den förstarundetalang som många såg framför sig tidigare. Sarnia-forwarden inledde säsongen vid sidan av isen och avslutade året med 31 poäng på 45 matcher.
Det kändes aldrig som att den tvåvägscenter som många hoppades på tog det där stora klivet framåt under säsongen. Han saknar också de riktigt spetsiga egenskaperna som kan kompensera för andra brister. Samtidigt finns det fortfarande mycket att uppskatta i hans spel. Arbetsinsatsen är stark, han spelar fysiskt och han har snabba händer som han inte tvekar att använda mot bra motstånd.
Jag ser fortfarande Di Iorio som en framtida energispelare i en fjärdekedja. Faktum är att han kanske har den högsta lägstanivån av alla spelare på den här listan tack vare sitt hårt arbetande spel utan puck.
Det jag hoppades få se mer av var produktionen med pucken. Han har hockey-IQ:t för att hitta in i farliga ytor och skapa målchanser, men det lossnade aldrig riktigt under säsongen. Hans förmåga att vinna närkamper och spela effektivt i trånga ytor gör honom ändå till ett intressant alternativ för lag som söker bredd och djup längre ned i draften.
Šimon Katolický, LW (Tappara U20)
Vid ett tillfälle såg Šimon Katolický ut som en potentiell förstarundeprofil. Den 193 centimeter långe yttern dominerade mot jämnåriga spelare förra säsongen och stod för några av de bästa siffrorna i den finländska U18-serien.
Men efter en säsong med blek produktion i Tapparas U20-lag och flera anonyma insatser i det tjeckiska landslaget har hans draftstatus sjunkit rejält. I dag ser han snarare ut som ett sent draftval än en spelare för de första rundorna. Besvikelsen fortsatte även i U18-VM, där han bara noterades för ett mål på sex matcher.
Till slut blev det helt enkelt svårt att bortförklara den begränsade påverkan han hade på matcherna.
Med sin storlek behöver Katolický bli bättre på att använda fysiken för att vinna fler dueller. Skottet är bra och när självförtroendet finns där tvekar han inte att avsluta från nästan vilket läge som helst. Problemet är att han ibland blir passiv och försiktig när spelet inte riktigt stämmer.
Nästa säsong väntar spel i OHL och Sarnia Sting, vilket innebär en återkomst till staden där han imponerade på scouter under U17 World Challenge 2024. Jag gillar hans fart och det finns fortfarande en intressant uppsida i flera delar av hans spel.
Kanske kan en nystart ge honom det självförtroende som krävs för att åter hamna i rampljuset. Många tjeckiska hockeysupportrar hade mycket höga förväntningar på honom för bara något år sedan, och glimtarna av den råa talang som skapade hajpen finns fortfarande kvar.
Ryan Roobroeck, FW (Niagara IceDogs, OHL)
Ryan Roobroeck sågs en gång som ett självklart topp 10-val i draften, och det är lätt att förstå varför. Kombinationen av storlek (193 cm, 98 kg) och målskytteförmåga – 99 mål på 176 grundseriematcher under tre säsonger – gör honom till en mycket intressant spelare.
Det är inte många forwards som kan styra spelet på det sätt som Roobroeck kan när han är som bäst, särskilt med tanke på att han producerat på hög nivå under större delen av sin juniorkarriär. Men för en spelare med hans fysik saknas ofta den intensitet som krävs för att vara en verklig matchvinnare. Få spelare med Roobroecks talangnivå tappar fokus så ofta ute på isen, vilket är frustrerande att se.
Som minst bör han kunna bli ett effektivt vapen i powerplay, där han också är stark framför mål. Men scouterna är oroliga över hans arbetsinsats på isen, vilket är en av anledningarna till att han inte längre ser ut att vara ett givet val i förstarundan.
Roobroeck har sannolikt den högsta lägstanivån av spelarna på den här listan tack vare sitt dokumenterade målskytte. Det största frågetecknet handlar dock om hans påverkan på spelet när han inte har pucken eller avslutar mot mål.
Han är medveten om att det är ett område som måste förbättras, och om utvecklingen går åt rätt håll kan han mycket väl bli ett av draftens stora fynd. Jag tror fortfarande på honom och skulle inte bli förvånad om någon klubb chansar på honom sent i förstarundan för att försöka maximera den höga potential som finns.
Braidy Wassilyn, FW (London Knights, OHL)
Braidy Wassilyn är en mycket intressant spelare. Han har talang som motsvarar en förstarundeprofil, men produktionen nådde aldrig riktigt de nivåer som många hoppades på under säsongen, samtidigt som hans tvåvägsspel inte varit tillräckligt bra.
Offensivt är Wassilyn mycket skicklig. Hans puckhantering tillhör de bästa i hans åldersgrupp och även om han inte är särskilt stor är han både tuff och orädd. Han tvekar inte att utmana motståndare och söker sig gärna mot mål. Även om hans spel över hela banan kan vara ojämnt är han ofta som bäst när pressen är som störst och laget behöver skapa något framåt i slutet av en match.
Samtidigt är jämnheten fortfarande ett stort problem. Jag är inte heller säker på att han har de verktyg som krävs för att helt komma runt det problemet. Med skridskoåkning och spelförståelse som ligger något under genomsnittet blir han ofta beroende av sina händer och sin teknik för att skapa offensiv, och det såg vi inte tillräckligt konsekvent i OHL den här säsongen.
Däremot gillar jag honom i powerplay, och det känns som att han lärde sig spela med större intensitet ju längre säsongen gick. Just nu är det dock svårt att se honom som mer än en spelare med AHL-nivå och potential att pendla mellan AHL och NHL. Efter att ha gått in i säsongen som en möjlig kandidat till förstarundan ser han nu ut att falla bortom den tredje rundan.
