Blågul navelskådning II

Svenska NHL-forwards utvärderas

Vem ska firas och vem ska skämmas? Hockeysverige.ses Uffe Bodin avslutar i dag sin granskning av de svenska NHL-proffsens gångna säsong. Nu är det den blågula forwardsbesättningens tur att få sina fjädrar undersökta.

Att kritisera svenska NHL-proffs har sällan legat för svensk media. Det stryks oftast medhårs och därmed tenderar journalistiken att bli rätt lam.

Visst, vi gläds åt att våra landsman gör bra ifrån sig, men när man läser rubrikerna kan man ibland få intryck av att våra svenska NHL-proffs är gudar. Och när en eller annan av våra gudabenådade stjärnor hamnar i fjärdekedjan eller – gubevars – i AHL, då är det naturligtvis lagledningen som är inkompetent.

I två delar ska hockeysverige.se utvärdera de blågula insatserna under NHL:s grundserie. Förhoppningen är att göra det med en lite nyktrare inställning än i vanliga fall. Om vi lyckas kan bara du, kära läsare, avgöra.

För att betygsättas måste målvakten ha gjort minst 15 och utespelaren minst 20 matcher i NHL den här säsongen. Betyget är inte bara satt utifrån insatserna på isen, utan även efter vilka förväntningar vi har haft på de enskilda spelarna. Ju fler meriter och högre status, ju högre krav.

Betygsskala:
5 – Allsmäktig
4 – Överväldigande
3 – Kompetent
2 – Accepterad
1 – Medioker
0 – En skam för Sverige

Forwards

Daniel Alfredsson, Ottawa Senators
Matcher: 70
Poäng: 71 (20+51)
Plus- och minusstatistik: +8
Utvisningsminuter: 22
Betyg: 3
Ett år utanför slutspel fick räcka för Ottawa. Och det var Daniel Alfredsson som styrde skutan rätt. Utöver att en riktigt bra säsong spelade ”Affe” sin 1 000 NHL-match och skaffade sig legendarstämpel i Ottawa. Det är få förunnat att spela 1 000 matcher i NHL. Ännu mer så att göra det för samma klubb.

Mikael Backlund, Calgary Flames
Matcher: 23
Poäng: 10 (1+9)
Plus- och minusstatistik: +5
Utvisningsminuter: 6
Betyg: 2
Fick välbehövlig defensiv skolning hos gaphalsen Jim Playfair i AHL. Det gav utdelning. När Backlund slutligen fick chansen i NHL visade han att han hörde hemma i Calgary Flames laguppställning. 21-åringen avslutade säsongen i en produktiv formation med Ales Kotalik och Rene Bourque. Hade behövt göra fler matcher för ett högre betyg.

Foto: Getty Images Nicklas Bergfors.

Nicklas Bergfors, New Jersey Devils/Atlanta Thrashers
Matcher: 81
Poäng: 44 (21+23)
Plus- och minusstatistik: -10
Utvisningsminuter: 10
Betyg: 3
Efter fyra långa år i AHL lyckades Nicklas Bergfors slutligen spela till sig en ordinarie tröja i NHL. Och hans rookiesäsong var väl värd sin väntan. Lite ojämn måhända, men 23-åringen passerade 20-målsplatån och det var nog mer än han själv vågat hoppas på. Traden till Atlanta gav honom mer speltid och en mer prominent roll än i New Jersey. Det lovar gott.

Patrik Berglund, St. Louis Blues
Matcher: 71
Poäng: 26 (13+13)
Plus- och minusstatistik: -5
Utvisningsminuter: 16
Betyg: 1
Rookiesäsongen var mycket lovande och ingav förhoppningar om att något stort var på gång. Men redan vid NHL-premiären i Globen syntes det att något var fel. Säsongen kom också att präglas av petningar, måltorka och den där ökända försovningen. Nästa säsong kan bara bli bättre och det som inte dödar härdar ju.

Fabian Brunnström, Dallas Stars
Matcher: 44
Poäng: 11 (2+9)
Plus- och minusstatistik: -3
Utvisningsminuter: 10
Betyg: 1
Rookiesäsongen i Texas bjöd i alla fall på hopp om en ljus framtid. Det gjorde definitivt inte den här säsongen. Dave Tippett, som trodde på Brunnström, ersattes av Marc Crawford, som definitivt inte gjorde detsamma. Det blev sparsamt spel i fjärdekedjan när han inte var petad. De få gånger han fick chansen tog han den inte. Ett klubbyte känns som den bästa utvägen.

Foto: Getty Images (Arkivbild) Nicklas Bäckström.

Nicklas Bäckström, Washington Capitals
Matcher: 82
Poäng: 101 (33+68)
Plus- och minusstatistik: +37
Utvisningsminuter: 50
Betyg: 5
Stjärnstatusen skaffade sig ”Bäckis” redan förra säsongen. Nu tog han ytterligare ett kliv och blev redan som 22-åring en av blott nio svenskar som har gjort 100 poäng i NHL. Bortsett från alla poäng växer Valbosonen även som ledargestalt och tar ett defensivt ansvar som det börjar dofta Selke Trophy om. Visade också en gång för alla att han kan producera även utan Alexander Ovechkin vid sin sida.

Loui Eriksson, Dallas Stars
Matcher: 82
Poäng: 71 (29+42)
Plus- och minusstatistik: -4
Utvisningsminuter: 26
Betyg: 3
Följde upp sin genombrottssäsong på ett mycket stabilt sett och visade att han inte är någon dagslända. Inga lika effektiv i målskyttet som förra säsongen, men kompenserade det med ett gott assistsnitt.

Johan Franzén, Detroit Red Wings
Matcher: 27
Poäng: 21 (10+11)
Plus- och minusstatistik: +1
Utvisningsminuter: 22
Betyg: 2
Korsbandsskadan ödelade stora delar av säsongen och gör Franzén svårbedömd. Det är egentligen slutspelet som avgör om den här säsongen ska räknas som en framgång eller ett misslyckande. Det är vanligtvis där som ”Mule” spelar sin bästa ishockey.

Tomas Holmström, Detroit Red Wings
Matcher: 68
Poäng: 45 (25+20)
Plus- och minusstatistik: +5
Utvisningsminuter: 60
Betyg: 4
Efter fjolåret fanns det vissa farhågor att Holmströms inre eld var på väg att slockna till en följd av alla skador. Så var inte fallet. I stället bjöd ”Homer” på en av sina målmässigt bästa säsonger och detta trots att han missade 14 matcher med skadebekymmer. En comeback som heter duga.

Kristian Huselius, Columbus Blue Jackets
Matcher: 74
Poäng: 63 (23+40)
Plus- och minusstatistik: -4
Utvisningsminuter: 36
Betyg: 3
Det lossnade lite för Huselius den här säsongen efter ett oväntat trögt första år i Ohio. Paradoxalt nog sjönk Blue Jackets ihop när Huselius reste på sig.

Foto: Getty Images (Arkivbild) Patric Hörnqvist.

Patric Hörnqvist, Nashville Predators
Matcher: 80
Poäng: 51 (30+21)
Plus- och minusstatistik: +18
Utvisningsminuter: 40
Betyg: 4
Årets svenska genombrottsman i NHL. Exploderade på samma sätt som Loui Eriksson gjorde i fjol. Det mest häpnadsväckande med Hörnqvists 30 mål är att han ändå tillbringade ungefär 20 av matcherna i fjärdekedjan med begränsad istid tidigt på säsongen. I rätt omgivning kan det bli 40 mål nästa säsong.

Fredrik Modin, Columbus Blue Jackets/Los Angeles Kings
Matcher: 44
Poäng: 11 (5+6)
Plus- och minusstatistik: -8
Utvisningsminuter: 26
Betyg: 2
Ännu en säsong ärrad av skador för Modin, som inte kom i gång förrän i mitten av december efter att ha skadat sig på träningslägret. Traden till Los Angeles ger lite slutspelsglans. Blir det hans sista NHL-matcher? Kontraktet går ut i sommar.

Oscar Möller, Los Angeles Kings
Matcher: 34
Poäng: 7 (3+4)
Plus- och minusstatistik: -6
Utvisningsminuter: 4
Betyg: 1
Åkte ned i farmarlaget oväntat tidigt och blev kvar där länge och väl. Fick chansen under mitten av säsongen, men var inte som glada överraskning som under fjolåret. Blev nedskickad igen efter trading deadline. Har varit något ojämn i sin produktion i AHL.

Robert Nilsson, Edmonton Oilers
Matcher: 60
Poäng: 27 (11+16)
Plus- och minusstatistik: -17
Utvisningsminuter: 12
Betyg: 1
Ännu ett år av besvikelser för 25-åringen, vars talang ännu så länge inte har varit i närheten av att maximeras i NHL. Har haft svårt att vinna coachen Pat Quinns förtroende och blandar ofta drömmål med totalt oinspirerad insatser. Robert Nilssons tid i NHL håller på att rinna ut.

Foto: Getty Images Samuel Påhlsson.

Samuel Påhlsson, Columbus Blue Jackets
Matcher: 79
Poäng: 16 (3+13)
Plus- och minusstatistik: -9
Utvisningsminuter: 32
Betyg: 1
Klubbytet till Columbus Blue Jackets blev inte vad Påhlsson hade hoppats på. Fick inte spelet att stämma i sin nya omgivning och för första gången på väldigt länge blir det inget slutspel för Ångesonen. OS var ett fiasko för svensk del, men där visade i alla fall den defensive centern att han fortfarande har kvalitéer.

Mikael Samuelsson, Vancouver Canucks
Matcher: 74
Poäng: 53 (30+23)
Plus- och minusstatistik: +10
Utvisningsminuter: 65
Betyg: 4
Här är en spelare som tjänade på sitt klubbyte. Samuelsson fick en mer prominent roll i Vancouver än den han hade i Detroit. Han tackade genom att svara för karriärens bästa grundserie – både mål och poängmässigt. Den korta men produktiva perioden i tvillingarna Sedins sällskap är minnesvärd.

Daniel Sedin, Vancouver Canucks
Matcher: 63
Poäng: 85 (29+55)
Plus- och minusstatistik: +36
Utvisningsminuter: 28
Betyg: 5
Missade totalt 19 matcher på grund av skador. Trots det lyckades tvillingen sätta personligt rekord i poäng. Det säger ganska mycket om den säsong han hade. Hade han inte brutit foten i oktober hade han också passerat 100 poäng med god marginal den här säsongen.

Henrik Sedin, Vancouver Canucks
Matcher: 82
Poäng: 112 (29+83)
Plus- och minusstatistik: +35
Utvisningsminuter: 48
Betyg: 5
Jag tycker att Art Ross Trophy räcker för att motivera betyget. Världsklass, kort och gott.

Fredrik Sjöström, Calgary Flames/Toronto Maple Leafs
Matcher: 65
Poäng: 11 (3+8)
Plus- och minusstatistik: -2
Utvisningsminuter: 12
Betyg: 2
Fick en tung inledning med dåligt förtroende i Calgary. Växte ett par hack efter flytten till Toronto där han fick en tydligare roll som utvisningsdödare. Farten finns där, men det offensiva kunnandet som präglade junioråren har inte etsat sig fast.

Foto: Getty Images (Arkivbild) Alexander Steen.

Alexander Steen, St. Louis Blues
Matcher: 68
Poäng: 47 (24+23)
Plus- och minusstatistik: +6
Utvisningsminuter: 30
Betyg: 4
Inledde säsongen i fjärdekedjan i en renodlat defensiv roll. Efter handledsskadan på hösten kom han tillbaka som en ny spelare och började göra mål på beställning. Avslutade säsongen som St. Louis bästa målskytt samt bästa plus- och minusspelare. Karriärens klart bästa säsong bådar gott inför framtiden. Alexander Steen kan fortfarande bli den där påläggskalven han draftades för att bli.

Viktor Stålberg, Toronto Maple Leafs
Matcher: 40
Poäng: 14 (9+5)
Plus- och minusstatistik: -13
Utvisningsminuter: 30
Betyg: 2
Det såg ruggigt lovande ut på försäsongen där Stålberg var Torontos bästa poängplockare. En tidigt hjärnskakning dödade emellertid göteborgarens momentum och det dröjde länge och väl innan det började rassla i NHL-burarna. I slutet av säsongen lossnade det vid ett par tillfällen och 24-åringen visade att han tänker vara en del av Torontos framtidslag.

Andreas Thuresson, Nashville Predators
Matcher: 22
Poäng: 3 (1+2)
Plus- och minusstatistik: -5
Utvisningsminuter: 4
Betyg: 2
Andreas Thuressons tålamod gav utdelning. 22 matcher den här säsongen var antagligen mer än han hade vågat hoppas på. Om Nashville förlänger kontraktet, vilket allt tyder på, kommer han att ha stora möjligheter att ta en ordinarie plats i fjärdekedjan nästa säsong. Någon stor poängproducent kommer han aldrig att bli i NHL, men väl en gnuggare av rang.

Rickard Wallin, Toronto Maple Leafs
Matcher: 60
Poäng: 9 (2+7)
Plus- och minusstatistik: -7
Utvisningsminuter: 20
Betyg: 1
Nej, Rickard Wallins andra NHL-sejour lämnade inga positiva intryck bakom sig. Okej, han fick ytterst få chanser att visa att han har offensiva egenskaper, men två mål på 60 matcher går ändå inte att snacka bort. Allt annat än en flytt tillbaka till Karlstad förefaller osannolikt.

Foto: Getty Images (Arkivbild) Tom Wandell.

Tom Wandell, Dallas Stars,
Matcher: 50
Poäng: 15 (5+10)
Plus- och minusstatistik: +2
Utvisningsminuter: 14
Betyg: 2
En korsbandsskada spolierade en säsong som bara blev bättre och bättre ju längre den led. Wandell lyckades föra med sig den fina formen från fjolåret i Timrå och fungerade utmärkt som tvåvägsspelare för Dallas. Offensivt kan det bli bättre. Dallas visade förtroende för 23-åringen genom att förlänga hans kontrakt efter skadan.

Henrik Zetterberg, Detroit Red Wings
Matcher: 74
Poäng: 70 (23+47)
Plus- och minusstatistik: +12
Utvisningsminuter: 26
Betyg: 2
Detroit inledde säsongen trögt och ”Zäta” likaså. För andra säsongen i följd misslyckades han med att komma upp i de siffror vi förväntar oss. Å andra sidan är han fortfarande en tvåvägsspelare av rang och å tredje sidan är det som bekant i slutspelstider han är som bäst. Var dock en stor besvikelse i OS.

Ej betygsatta: Mattias Ritola, Detroit Red Wings.

Text: Uffe Bodin