BODIN: Så skulle mitt svenska JVM-lag se ut
Krönikor

BODIN: Så skulle mitt svenska JVM-lag se ut

Publicerad 09 november 2020 14:00 | Senast redigerad 16 november 2020 13:35
Förra veckans hockeyfest i Malmö uteblev. Det gör förbundskapten Tomas Monténs jobb inför JVM osedvanligt svårt. Här har Uffe Bodin gett sig i kast med uppgiften att presentera sin trupp så här en knapp månad innan det är dags för Montén att presentera sin.

MALMÖ (HOCKEYSVERIGE.SE)

Det skulle bli tre fartfyllda och prövande träningslandskamper mot Finland på Malmö Isstadion. I stället blev det bara ett par träningar och tidigarelagd hemresa efter några positiva covid-19-test i den svenska U20-truppen.

För undertecknad blev det två dygn i karantän på ett hotell i Malmö innan ett negativt test släppte ut mig i friheten under lördagen. Man kan givetvis ha  åsikter om varför Svenska ishockeyförbundet valde att samla spelare i Malmö under en tidpunkt när antalet coronafall i Skåne nått en peak, men eftersom jag personligen tog ett aktivt beslut att ändå åka dit vore det enormt hyckleri att börja kasta stenar i det glashuset.

För förbundskapten Tomas Montén och hans stab blir årets uttagning till JVM den svåraste hittills under hans fem säsonger som huvudansvarig för Juniorkronorna. Han har såklart kunnat scouta spelarna i deras klubblag, men att över huvud taget inte få chansen att se dem i aktion i hans system i landslagströjan gör att frågetecknen kring laguttagningen blir många. 

– När man har få turneringar och tappar ännu fler blir det svårt. Dels blir det väldigt hackat och dels har man inte så bra koll på spelarna som man skulle vilja, konstaterade Montén när jag pratade med honom i onsdags.
– I vanliga fall vid den här tidpunkten tittar man kanske mer på vilka roller killarna spelar i. Man försöker sätta sig in spelarna, om jag ska ta spelare x, hur ska jag använda honom? Vilken roll passar han för? Dit har vi inte kommit nu. Nu handlar det mer om att försöka hitta kärntruppen. Det kommer att bli svårare, vi kommer inte att ha så mycket på fötterna som man skulle vilja.
– Jag brukar alltid säga att jag vill ha en klar bild av en spelare, veta vilken roll han ska ha. I år får vi nog chansa lite mer, tror jag.

HOPPFULLT KRING "NHL-BACKARNA"

Lägg då också till att vi fortfarande befinner oss i en lömsk och oförutsägbar pandemi som slår ut lag och spelare med ojämna intervaller så vet man inte ens vilka spelare man faktiskt har att tillgå när det väl kommer till kritan.

Dilemma nummer två är att det finns frågetecken för de tre så kallade "NHL-spelarna", det vill säga backtrion Philip BrobergVictor Söderström och Tobias Björnfot. Här måste Montén få klartecken från deras NHL-klubbar för att det ska bli aktuellt med spel i JVM. Där låter han optimistisk. Sedan tidigare har vi sett hur exempelvis Chicago Blackhawks bestämt sig för att släppa centern Kirby Dach till det kanadensiska JVM-laget, en indikation på att NHL nog inte kommer att starta förrän i slutet av januari/början av februari. Det bådar i så fall för ett stjärntätt JVM där vi kan få se alla de stora juniorstjärnorna delta, kanske både Alexis Lafrenière (Kanada) och Kaapo Kakko (Finland) från New York Rangers liksom Jack Hughes (USA) från New Jersey Devils.

– NHL värdesätter den här turneringen mycket. Det är en bra erfarenhet och bra utbildning. Skulle NHL säga att man siktar på 15 januari, till exempel, då tror jag ändå att chansen ökar. Då tror jag alla resonerar så att man släpper spelare bara för att många av de här unga killarna inte har spelat så mycket hockey på länge. Få ett JVM på liten rink i Kanada med tuffa matcher, det kanske är den bästa inkörsporten för en NHL-säsong, menar Montén.

Får Sverige loss Philip Broberg, Victor Söderström och Tobias Björnfot till JVM?Får Sverige loss Philip Broberg, Victor Söderström och Tobias Björnfot till JVM?Foto: Bildbyrån

OFFENSIVA UTMANINGAR

När jag har tagit ut min preliminära trupp så här en månad innan Juniorkronorna sätter sig i karantän i Sundsvall som en del av förberedelsen inför säsongen har jag räknat hem Broberg, Söderström och Björnfot. Jag tror alla tre blir tillgängliga. Det ger i så fall försvaret ett väldigt fint utseende.

Utmaningarna för Sverige finns offensivt. Där har man en tydlig toppkedja, men saknar uppenbara hot bakom dem. Varken Simon Holmström eller Noel Gunler, som har kapaciteten att vara sådana spelare, har haft optimala säsongsinledningar i respektive lag. Förhoppningsvis ändras det under den närmaste månaden.

Nedan har ni min trupp. Noterbart är att trupperna i år får bestå av 25 spelare jämfört med 23 under normala omständigheter. Det gör att jag tagit ut åtta backar och 14 forwards utöver tre målvakter. 

Målvakter
Calle Clang, Kristianstad

Kommentar:
Inga konstigheter här. Den här trion känns mer eller mindre gjuten. Den enda frågan man kan ställa sig här är om Wallstedt, efter sin fina höst, har kapacitet att sno förstaspaden från Alnefelt. Med tanke på den erfarenhet och skicklighet Alnefelt besitter är svaret på frågan antagligen nej, men om båda finns tillgängliga inför turneringen var det länge sedan Sverige kom till ett JVM med två så pass bra målvakter.

Hugo Alnefelt – given JVM-etta?Hugo Alnefelt – given JVM-etta?Foto: Mathias Bergeld/Bildbyrån

Backar
Philip Broberg, Skellefteå (Edmonton) 
Victor Söderström, AIK (Arizona)
Tobias Björnfot, Djurgården (Los Angeles) 
Helge Grans, Malmö
Albert Johansson, Färjestad 
Emil Andrae, HV71 
Alex Brännstam, Djurgården

Kommentar:
"NHL-trion" är det såklart inget snack om, förutsatt att de blir tillgängliga. Alla tre var med i fjolårets lag och kommer rimligen att få äta så många minuter de tål. Bakom dem känns Helge Grans och Albert Johansson, åtminstone i min värld, lika givna tack vare varsin riktigt fin höst i SHL. 

Därefter blir det lite knepigare. 

Emil Andrae har spelat över förväntan i HV71 och förtjänar utifrån det en chans. Sedan tror jag inte att han är given eftersom han i första hand är en offensiv back och där har Montén andra alternativ som går före. I mitt lag får han dock plats och skulle definitivt kunna få en mer framskjuten position om någon ur  "NHL-trion" av någon anledning inte kommer loss.

William Wallinder, som både har blandat och gett i Hockeyallsvenskan, och Alex Brännstam, som gjort en del pigga inhopp i SHL med Djurgården, kommer med som extrabackar. 

Kanske väljer jag en för offensiv approach här, men alternativen är i min värld inte tillräckligt attraktiva. Det skulle i så fall vara 03:an Simon Edvinsson som slår sig in här på bekostnad av någon av de två sistnämnda. Närmaste månaden blir viktig för den gänglige Frölundabacken.

Emil Andrae.Emil Andrae.Foto: Carl Sandin/Bildbyrån

Centrar
Karl Henriksson, Frölunda
Theodor Niederbach, Frölunda
Albin Sundsvik, Skellefteå
William Eklund, Djurgården
Arvid Costmar, Linköping

Kommentar:
Centeruppställningen är på pappret den svagaste Sverige kunnat visa upp i ett JVM på länge. Karl Henriksson är given toppcenter här tack vare att han var med i fjol, har bra kemi med Raymond och Holtz och har skaffat sig bra erfarenheter. Han har definitivt fina sidor, men är inte i närheten av samma nivå som andra länders förstacentrar i turneringen.

Theodor Niederbach är ett wild card. I min trupp är han given tack vare den offensiva uppsida han bär på och sättet han dominerat i svensk juniorhockey under hösten. Sett till potential är han egentligen nummer ett bland centrarna, men bristen på erfarenhet av internationellt spel och seniorhockey gör att jag inte tror att Montén ser honom som given på något sätt. Christoffer Ehns inträde i Frölunda gör det också svårare för honom att få chansen till fler SHL-minuter fram till uttagningen om en månad. 

Albin Sundsvik passar bra i en roll som tredje- eller fjärdecenter tack vare sin arbetskapacitet och sin defensiva pålitlighet. William Eklund passar både som center och vinge. Han kan egentligen spela i vilken kedja som helst och vara gångbar tack vare kombinationen av arbetsmoral, inställning och skicklighet. Arvid Costmar är mer svårbedömd eftersom han spelat förhållandevis lite hockey under hösten. Bara sporadiska minuter i SHL och tre J20-matcher. Det gör att han hänger löst, men här ser jag hans erfarenhet av internationella matcher som en tillgång. Det är vad man skulle kunna kalla en trygg uttagning i otrygga tider. 

Theodor Niederbach.Theodor Niederbach - ett wild card inför JVM.Foto: Bildbyrån/Michael Erichsen

Forwards
Lucas Raymond, Frölunda
Alexander Holtz, Frölunda
Noel Gunler, Brynäs
Simon Holmström, Vita Hästen (N Y Islanders)
Emil Heineman, Leksand 
Elmer Söderblom, Frölunda
Albin Grewe, Djurgården
Elias Ekström, Örebro
Simon Robertsson, Skellefteå

Kommentar:
Raymond och Holtz finns det inte så mycket att säga om. Två mer givna spelare går det naturligtvis inte att hitta. Mycket av Sveriges potentiella framgång i turneringen handlar om hur bra de kan vara. För det är två spelare som talangmässigt sett kan mäta sig med några av de bästa spelarna i hela turneringen.

Gunler och Holmström hade man hoppats mer på under hösten. Här får man hoppas att Gunlers flytt från Luleå till Gävle kan lyfta honom. Med mer speltid kommer självförtroendet att växa och resultaten att komma. Han kan bli en joker för det här svenska laget. Holmström har inte fått någon vidare utdelning i Hockeyallsvenskan, vilket får anses vara en smula oroväckande, hans ringa ålder till trots. 

Heinemans frejdiga och energiska spelstil gör honom till en viktig tillgång. Det är oklart vad kan åstadkomma offensivt på den här nivån, men det finns kvalitéer som gör att han skulle kunna ge laget lite extra utdelning. 

Elmer Söderblom har stundtals imponerat i Frölundas tröja och har en storlek som gör honom respekterad även om spelstilen inte är den mest fysiska. Albin Grewe är opolerad, men definitivt den sortens spelare som kan fungera bättre på liten rink än på stor. Hans fysiska spel kan sätta tonen, men det är samtidigt en väldigt tunn gräns mellan att hjälpa och att stjälpa.

Elias Ekström är väl den stora överraskningen här. Han har aldrig spelat landslagshockey, men det lilla arbetsprov han har visat upp under hösten i kombination med den relativt klena konkurrensen gör honom till ett hett alternativ. Man får onekligen lite "Linus Öberg-vibbar" här. Med det syftar jag på en annan Örebroforward som kom lite från ingenstans förra hösten och spurtade sig in i Juniorkronornas VM-trupp. Kanske är Ekström på väg att göra samma resa här.

Simon Robertsson blir den sista extraspelaren för Sverige. Han är fysiskt brådmogen och har en spelstil som gör att man kan placera honom var som helst i hierarkin och förvänta sig goda resultat. Är det för tidigt för honom att som 03:a spela JVM mot upp till två år äldre spelare? Kanske. Men just nu är min magkänsla att han skulle kunna klara av det.

Andra spelare som funnits med i tankarna är bland andra HV71-trion Jonathan WikströmOskar Olausson och Zion Nybeck. Den förstnämnde är helt oprövad internationellt, men har en gedigen höst bakom sig. Nybeck och Olausson har spelat väldigt sporadiskt i SHL och känslan här är att båda behöver en topp sex-roll och powerplay för att vara effektiva. Det tror jag inte att någon av dem kan erbjudas i en sådan här trupp i nuläget. 

Kan Elias Ekström göra en Linus Öberg?Kan Elias Ekström göra en Linus Öberg?Foto: Bildbyrån/Michael Erichsen

HUR SER SVERIGES CHANSER I JVM UT?

Eftersom turneringen kommer att spelas under så pass udda former är det svårt att försöka sig på en profetia. Mycket kommer att handla om det mentala spelet, vilka som enklast klarar av att anpassa sig till omständigheterna inne i bubblan.

Men ur ett rent talangmässigt "på pappret-perspektiv" är det svårt att lyfta fram årets svenska kull som en guldkandidat. Kanske inte ens en medaljkandidat. Får alla länder loss sina bästa spelare skulle jag, åtminstone ranka Ryssland, Kanada och USA före Sverige. Kanske även Finland. 

Sverige har en bra spets i form av målvaktsparet Alnefelt/Wallstedt, sina många skickliga backar och firma Raymond och Holtz. Bredden på forwardssidan är dock ett stort frågetecken och det som riskerar att stjälpa hoppet om svenska framgångar.

Men, som sagt, det här är sannolikt en turnering som inte blir någon annan lik.