SKOGLUND: Öl-liga? Nej – jag överraskades av proffsigheten
Det har blivit läge för en liten rapport från min vistelse i Sheffield. Idag har jag bland annat träffat Jerry Andersson, Andreas Valdix och Jonas Westerling i samband med Sheffield Steelers träning. Då fick jag lära mig en sak som överraskade mig väldigt.
SHEFFIELD (HOCKEYSVERIGE.SE)
Till att börja med måste jag göra en liten korrigering från mitt inlägg häromdagen. Sheffield Steelers publiksnitt på hemmaplan är mycket riktigt 5 183 åskådare. Det jag glömde/missade nämna var att de har två hemmaarenor. Dels FlyDSA Arena som är den största. Där räknar de med fullspikat, omkring 9 300 personer imorgon mot Nottingham. Men de spelar också matcher i arenan bredvid. Ice Sheffield som tar in betydligt färre åskådare, vilket drar ner snittet. Hade det inte varit för detta så hade de kanske snittat runt 7 000 åskådare som det sägs att de snittar i den större arenan.
Rätt ska vara rätt.
Jag kom till Sheffield sent igår och har egentligen inte hunnit se så där värst mycket av själva staden då jag direkt när jag vaknade i morse slängde mig i en taxi för att bevista Sheffield Steelers träning och prata med folk i klubben.
Vad har jag då lärt mig om brittisk ishockey idag? Till att börja med måste jag säga att jag imponeras av faciliteterna Sheffield Steelers förfogar över. Dagen startade med en videogenomgång av svenskbekantingen Paul Thompson där laget gick igenom den senaste matchen mot Cardiff Devils i onsdags.
Just videogenomgångar är väl kanske ingenting utöver det vanliga. Men vad som nästan fick mig att trilla i backen av pur förvåning var att de varje match och varje träning mäter spelarnas puls. Allt i syfte för att snabbt upptäcka om en spelare ligger fel eller behöver extra återhämtning. Jag vet att SHL-lagen använder pulsklockar, men inte alltid väl? Upplys mig gärna.
Jag snackade med svenskarna Jerry Andersson, Jonas Westerling och Andreas Valdix (Andreas Jämtin är hemma i Sverige i privata angelägenheter) och de var väl ganska samstämmiga i beskrivningen att Sheffield är att betrakta som en storklubb i Storbritannien, likt Djurgården och Färjestad i Sverige. Det är en enorm press som vilar på deras axlar. Folk i staden älskar klubben, medan fans till övriga lag inte är fullt lika förtjusta i Steelers.
Valdix och Westerling hade en hel del att berätta om detta och tanken är att jag ska koka ner vårat samtal till en artikel nästa vecka här på sajten. Men vad jag kan avslöja redan nu är att jag har lärt mig att det finns en trippel att vinna inom brittisk hockey. Ligan, cupen och slutspelet. Slutspelet börjar med kvartsfinaler, en hemma och en borta. Sedan gör de fyra främsta upp i ”top four” i Nottingham om att vinna playoff. Om jag förstod saken rätt så smäller det en aning högre att vinna ligan efter grundserien. Men de två övriga är också prestigefyllda ting.
Det var någon av alla människor jag träffat idag som sa att de fem-sex bästa lagen i EIHL skulle kunna gå in i många toppligor i Europa gällande kvalité och det slog mig när jag bevittnade Steelers träning att de höll högt tempo och kvalité på grejerna. Skills finns ju om inte annat.
Den förre SHL-spelaren Tim Wallace har gjort över 100 matcher (Pittsburgh, New York Islanders och Carolina) i NHL och något fler i SHL. Jag lunchade förövrigt med han och Westerling efter träningen och Wallace sa att han trivdes i England, men skulle gärna kunna tänka sig en återkomst till svensk ishockey. Han verkar ha trivts i vårat avlånga land och har flickvän från Sverige.
Även finländaren Joonas Rönnberg, före detta Leksand och Oskarshamn, spelar i Sheffield Steelers och han berättade att han blev överraskad över kvalitén på ligan. Det var hans förra lagkamrat i Oskarshamn, Andreas Valdix som lockade över honom till England och alla som jag pratat med idag är närmast lyriska när de beskriver stämningen i hemmaarenan. Det är något jag lär märka imorgon när det har blivit dags för match. Ni kommer få en rapport på söndag om hur den var.
På grund av min usla planering har jag åkt väldigt mycket taxi här i Sheffield och det är bara att be till alla tillgängliga gudar att min sambo inte läser detta om ansträngningen på hushållsekonomin. Varenda gång har jag försökt mig på klassikern att prata med taxichaufförerna om hockeylaget, men det visar sig att ingen av dem har något att säga då de helt enkelt inte vet. Men ett lag som har runt 7 000 i snitt på sin hemmaarena borde ju ha sin fanbase någonstans och det visade sig att Leanne, som är sales manager för hotellet jag bor på, är ett stort fan och sken upp i ett gigantiskt leende när jag berättade om mitt ärende i staden. Så fansen finns i detta fotbollsland.
Det finns många föreställningar i bland annat Sverige att EIHL är en ”beer league”. Men alla jag pratat med idag säger att det inte alls är så. Och av det jag sett hittills är jag beredd att hålla med. Det verkade oerhört seriöst.
Men de har en hårding i laget så klart. Zack Fitzgerald har under säsongen dragit på sig 173 utvisningsminuter i ligaspelet hittills. Jag passade på att prata lite med honom också om hans enda NHL-match mot Dallas den 5 februari 2008. Han ställdes då mot Mike Modano i Dallas.
Fitzgerald berättade också om att han på Vancouvers träningar ofta fick vara i boxplaylaget mot tvillingarna Sedin. ”It was just like ”swosh, swosh”, berättade han för mig samtidigt som han rullade runt med huvudet.
Meningen var att han skulle spela matchen efter Dallas också. Men den skadade spelaren som han ersatte tillfrisknade snabbt och Fitzgerald menade på i samtalet med mig att han inte hade så stor chans att konkurrera mot Mattias Öhlund.
Det finns egentligen hur mycket saker som helst att skriva om mitt besök på Sheffield Steelers träning idag. Som sagt är tanken att dagens upplevelser tillsammans med morgondagens ska koka ner i artiklar här på sajten nästa vecka. Men jag kan redan nu konstatera att seriositeten på Sheffield Steelers är hög.
Den här artikeln handlar om: