SKOGLUND: Här finns en outnyttjad marknad för klubbarna
Toppklubbarna i svensk hockey har under de senaste 20 åren gått från att vara enbart föreningar till att bli medelstora företag som pysslar med annat än bara själva sporten. Arenadrift och restaurangverksamhet är två exempel. Men det finns en marknad kvar att exploatera: Media.
I Sverige följer jag de tre högsta ligorna kontinuerligt. För det första har jag ett brinnande intresse av det, men sen ingår det ju också i mitt jobb att hänga med. En sak jag funderat över i många, många år är det faktum varför klubbarna inte utnyttjar möjligheten till exponering via nätet ännu mer än vad de faktiskt gör idag.
Här är det viktigt att påpeka att jag inte generaliserar, det vill säga att jag inte drar alla klubbar i våra tre högsta ligor över en kam. Det skiljer mil mellan de ekonomiska förutsättningarna hos klubbarna i SHL och föreningarna i Hockeyettan.
HÅLLER INTE MED
Häromdagen läste jag denna krönika i Idrottens Affärer av Dan Persson som arbetar med kommersiell utveckling av idrott. Hans utläggning tar sin början i Emmabodafestivalens beslut att inte ge tidningen Barometern ackreditering till festivalen såvida de inte kunde garantera att artiklarna från de olika konserterna stod alla fritt att läsa. Ni vet allt det här med betalväggar, premiuminnehåll, pluslåsta artiklar etc, etc. För er som är intresserade så rekommenderar jag er att läsa här.
Det finns en hel del jag inte håller med Dan Persson om i hans krönika, en krönika som handlar om att klubbarna måste ta kontroll över sin egen media. Bland det jag inte håller med om finns bland annat dessa citat:
”Bättre att de som är sportintresserade är kunder/läsare till klubben än till lokaltidningen. Vill lokaltidningen ha rättigheter får de betala för dem och någon barter skall man inte göra eftersom annonsutrymmet numera är värdelöst så det skall vara cash betalt. Vill lokaltidningen ha exklusiv tillgång till spelare, tränare, information så hamnar vi på sjusiffriga belopp.”
”Sportredaktionerna på lokaltidningarna är så nedbantade att de inte är någon svår konkurrent längre.”
HUR SKA DE HA RÅD?
Att en lokaltidning skulle tvingas betala pengar för att få tillgång till klubbens matcher och dess spelare känns inte som en helt optimal lösning. För det första: Hur skulle de ha råd med det i en redan ekonomiskt tuff bransch? Han skriver ju själv att redaktionerna är nedbantade. För det andra: Det lär ju sluta med att lokaltidningen helt enkelt slutar bevaka laget och därmed går supportrar och sponsorer miste om en rätt viktig grej: Objektiv och neutral bevakning.
Även om det i just det här fallet handlar om sport så är en objektiv, oberoende och neutral bevakning i grund och botten en demokratifråga. Medborgarna måste lita på att medierna granskar makten och rapporterar oegentligheter till oss som läser/lyssnar/tittar. Översätter vi då det till våran lilla värld av hockey så handlar det ju om att jag personligen litar mer på en nyhetstext av känslig karaktär i en lokaltidning än om den skulle dyka upp på en klubbs sajt, skriven av klubben själv.
BLIR INTE TROVÄRDIGT
Nyhetsrapportering, matchreferat och tyckanden/krönikor tycker jag ska ligga på oberoende media. Jag menar, hur ärlig en journalist/krönikör anställd/anlitad av klubben än är, så kommer det ju aldrig i gemene mans ögon att uppfattas som trovärdigt med en kritisk text mot den egna klubben. Så är det bara, oavsett hur transparent och duktig personen i fråga än är.
”Egen mediaproduktion blir en effektiv metod för att bygga databaser, sälja merchandize och biljetter samt att ge sponsorer mer exponering”, skriver Persson vidare och det är här han börjar få rätt enligt mig.
Jag känner att marknaden ligger rejält öppen för klubbarna att själva ta hand om okritiska intervjuer/reportage. Något de redan gör i stor utsträckning men det är här jag ser en enorm outnyttjad potential.
DE GÖR DET BRA – MEN DET KAN BLI BÄTTRE
Om vi fortsättningsvis bara fokuserar på SHL-klubbarna så ska det först och främst sägas att de är bra på att skicka ut eget material på sina hemsidor och sociala medier. Sen är vissa självklart bättre än andra. Men så funkar det ju, alla kan inte vara bäst.
Här skulle jag vilja se en fullskalig satsning på egen media. Vi snackar kanske en redaktion bestående av 3-5 personer som dagligen pumpar ut bra grejer på respektive klubbs olika kanaler. Podcasts med olika vinklar. Både rena intervjupoddar, men även analyspoddar där exempelvis en representant från något lokalt medie bjudits in för att med sin oberoende roll bli trovärdig i lyssnarens öron. Här behöver man inte bara fokusera på lagets nuvarande form, utan även kanske ägna ett avsnitt nu och då åt före detta spelare som numera håller till i KHL/NHL. Analysera damsidan/juniorsidan också självklart.
Med en egen redaktion kan klubbarna få tid till att pumpa ut djupodlande features. ”Dokument Dick Axelsson” på 40 000 tecken varvat med bilder som behandlar hela hans uppväxt och karriär fram till nu. Varför blev just han en lirare i ordets rätta bemärkelse?
ENDAST FANTASIN SÄTTER GRÄNSER
Det finns egentligen hur mycket som helst som klubbarna skulle kunna bita tag i för att servera sina fans, OCH övriga lags supportrar bra grejer som håller högsta klass. En dokumentärserie i TV-format som följer laget hela säsonger a´la ”Road to the Winter Classic”. Tro mig att det inte bara skulle vara klubbens egna supportrar som skulle följa det.
När gör Växjö Lakers dokumentären i tre delar om deras resa genom seriesystemet? När kommer kommer skildringen av HV71:s skrällartade SM-guld 1995?
Jag förstår ju själv att det här stavas ekonomi. Släng in tre anställda till så har klubben en extra kostnad på i runda slängar två miljoner per år. Inga småpengar direkt. Men självklart går det att hämta igen en del genom mer reklamintäkter plus att klubben mycket väl skulle kunna hyra ut sin redaktion/produktionsbolag till företag som behöver hjälp med sådant. För att inte tala om att det blir mer surr runt klubben vilket väl lär leda till någon extra såld halsduk och lite mer folk på läktaren.
Jag är rätt säker på att en klubb ökar sin popularitet, och därmed publiksnittet, ju transparentare de är. Får fansen en daglig dos inblick ”behind the scenes” så är jag övertygad om att de också ökar sin benägenhet av att se sina lokala iskrigare på plats.
Jag avslutar med ett citat till från Dan Perssons krönika.
”Är man en klubb i de högsta serierna i fotboll och Ishockey eller högsta serien för Basket, handboll som är en dominerande aktör på sin ort och har en spelarbudget på +10 miljoner kr är man oavsett organisationsform ingen idrottsförening. Man är en aktör inom upplevelseindustrin som konkurrerar om konsumenternas fritid. Då blir egen medieverksamhet en del av intjäningsförmågan som ger de sportsliga resultaten.”
Den här artikeln handlar om:
