Så står sig nykomlingarna

Fem lag avancerade upp från division två till Hockeyettan den gångna säsongen och håller som bäst på att förbereda sig för ett riktigt elddop. Så här står de sig.

Well, ska man vara petnoga är det faktiskt sex lag som kan betraktas som nykomlingar kommande säsong, men Södertälje är ett exceptionellt fall som inte riktigt passar in i det här resonemanget.

Klubben kommer från allsvenskan, har gigantiska muskler i jämförelse med nästa alla andra lag i Hockeyettan och har så här långt byggt på sig riktigt maffigt med starka nyförvärv. De ska utan någon som helst parkera i toppen och sedan befinna sig där från start till mål. Därför lämnar jag dem utanför i kommande analys och riktar enbart in mig på de fem gängen som tagit sig upp i Hockeyettan underifrån.

Köping, Sollentuna, Tyringe, Brunflo och Härnösand ska bli väldigt kul att på nära håll få möjligheten att följa. Det är lag som aspirerar på att göra ett avtryck i sin nya serie.

När jag nu ger mig på att bena ut hur de fem gängen egentligen står sig inför vad som komma skall är det inte tal om någon jämförelse lagen emellan. Inte ens i närheten. Ska man diskutera hur väl nykomlingarna står sig inför den uppgift som väntar måste man naturligtvis ta hänsyn till den serie de ska lira i. Således analyserar jag lagens slagkraft gentemot motståndarna i den serie där de kommer att hålla till.

Silly season är långt ifrån över och mycket kommer att hända innan det är dags för seriepremiär, men så här betraktar jag nykomlingarna just nu…

Köping (Hockeyettan Västra)
Nykomlingen i den västra serien väljer att inte lasta in några nya pengar i lagbygget bara för att serien har blivit lite tuffare gentemot förra året. Ändå anar jag att Köping kan vara den av nykomlingarna som har potential att klara sig allra bäst i vinter.

I Köping bygger man på det hemvävda och satsar på att ha många egna killar i laget, när jag snackade med Tobias Pennerborn från föreningens sportgrupp (artikel här) strök han under att det i stort sett är ett måste för att publiken och sponsorerna ska ställa sig bakom laget. Således får majoriteten av avancemangstruppen, där den som sticker ut mest naturligtvis är poängkungen Jimmy Hellström, följa med upp i Hockeyettan. På backsidan har man fått in hemvändaren Martin Jörgensen och Mariestads Linus Johansson som tillför viktig rutin på utsatta positioner.

Det är naturligtvis fortfarande så att Köping i jämförelse med många av sina kommande motståndare ser ganska svaga ut och målvaktspositionen är ett frågetecken. Det är en sak att, som Tomas Rydén, vara briljant i en kvalserie. En helt annan att prestera på hög nivå i en hel tuff serie. Men jag tycker när jag tittar närmare på motståndarna att det i dagsläget finns andra gäng, exempelvis de kommande derbykombattanterna IFK Arboga och Surahammar, som ser betydligt svagare ut. Därmed tror jag att Köping, med en entusiastisk publik i ryggen, kommer att klara sig från den absoluta botten utan några större problem.

Sollentuna (Hockeyettan Östra)
Trots att de fick stora skälvan och schabblade bort att säkra spel i Hockeyettan av egen kraft under kvalet i våras gick det vägen för Sollentuna och just likt Köping bygger man vidare på det man redan har.

Sollentuna är en stor förening och när serietillhörigheten nu är Hockeyettan backar man inte från sina intentioner att satsa ungt och på Stockholmskillar i allmänhet och Sollentunakillar i synnerhet. Det är ett upplägg som funkar i den förhållandevis svaga Hockeyettan Östra och tränaren Mikael Erdtman talade om för mig härom veckan att klubben siktar på att ha minst fem lag bakom sig i tabellen (artikel här). Är det att som nykomling ta sig vatten över huvudet? Nja, jag är inte helt säker på det. En snabb titt på lagen som kommer att husera i den östra serien ger nämligen vid handen att det är flera gäng som i dagsläget ser väldigt svaga ut.

Sett över hela ettan är Sollentuna inget lag som ger skrämselhicka, men i östserien kommer man att kunna hävda sig. I alla fall när en och annan pollett ramlat ner efter de första omgångarna. Dessutom intressant att se hur målvakten Björn Fors kommer hävda sig nu när han återvänder till moderhuset.

Tyringe (Hockeyettan Södra)
Tyringe gör som Köping och Sollentuna och tar med sig stora delar av avancemangstruppen upp i Hockeyettan. I det här fallet är jag dock betydligt mer tveksam till att det kommer hålla. Anledningen till det är naturligtvis att Hockeyettan Södra är en betydligt mycket tuffare serie än så väl den östra som den västra serien.

Skåningarna kliver in i Hockeyettan med alldeles för många frågetecken för att det ska kunna kännas bekvämt. Målvakten Tex Williamsson har bara matchats sporadiskt i Hockeyettan tidigare och på backsidan är det egentligen bara André Schultz som på allvar lyckats etablera sig och ha större inflytande på division ett-nivå. Jag är tämligen säker på att det inte kommer hålla. Är det någonstans i Tyringes laguppställning jag hade satsat klubbkassan för att bygga om är det på backsidan.

Jag såg nämligen laget spela mot Hockeyettan-motstånd i kvalet, både mot Mörrum och mot Olofström. Förvisso i matcher där laget fick med sig poäng, men där försvarsarbetet långa stunder var riktigt bedrövligt. Tyringe kunde tacka skärrade och ineffektiva motståndare för att det inte regnade in fler kassar bakåt. Så kommer det inte se ut mot majoriteten av motståndet i söderserien. Där kommer lagen ta tillvara på misstagen och straffa nykomlingen hårt.

Framåt? Jodå, Tyringe har sina spetsar. Kim Runermark kommer hålla minst lika bra i ettan som i tvåan och nyförvärvet Jacob Tenemyr blir intressant att följa. Men det ska väldigt mycket till för att Tyringe inte ska få det ruggigt tufft i botten av serien.

Brunflo (Hockeyettan Norra)
Brunflo är tillbaka efter en liten andningspaus i tvåan, men föreningen arbetar med väldigt knappa resurser och allt annat än ett krig för enstaka pinnar i tabellens bottenskikt vore en gigantisk positiv överraskning.

Klubben har dock ett trumfkort i sitt geografiska läge i och med att man kan suga upp J20-spelare som inte riktigt tar sig hela vägen in i bygdens stora klubb Östersunds a-lag. Några killar har anslutit den vägen inför kommande säsong och man får anta att de är välskolade.

Men trots allt, den norra serien innehåller många starka lag och även flera av de lag som brukar betraktas som lite sämre ser ut att få ihop riktigt skapliga trupper, så well, det kommer att bli ett krig för Brunflo.

Härnösand (Hockeyettan Norra)
Precis som i fallet Brunflo vågar jag redan så här i mitten på juni slå fast att allt annat än en plats i botten skulle vara synnerligen överraskande för Härnösand. Om Köping och Sollentuna väljer att satsa hemvävt är det bara förnamnet för vad Härnösand gör nu när man anser att ekonomin återigen håller för att göra ett försök i Hockeyettan.

Klubben har slagit fast att man i stort sett bara ska ha spelare med anknytning till föreningen i a-laget och med i stort sett obefintliga medel att röra sig med fortsätter man på den linjen även i Hockeyettan. Det innebär ett extremt ungt lag där mycket bygger på sammanhållning i gruppen och ett klimat där alla offrar sig hänsynslöst för varandra och för klubbmärket. Extremt berömvärt och intressant naturligtvis. Men då Härnösand kommer till spel med en hel mängd spelare som inte nosat på nivån tidigare måste man naturligtvis vara oerhört optimistiskt lagd om man ska tro på någon annan rimlig tabellplacering än en i botten.