Jansson: Vad är det frågan om – vill vi inte ha profiler?

Robin Kovacs pekar finger och svensk hockey får någon sorts masspsykos.
Vill vi inte ha profiler och känslor i svensk hockey eller vad är det frågan om?

En spelare pekar finger mot en klack som han avskyr.

Då ska det anmälas, det ska kritiseras och det ska tjatas in i oändlighet. Kan vi inte bara för en gångs skull i det här landet uppskatta att vi har någon som sticker ut och bryter mot normerna. Sporten ishockey kan vara så fruktansvärt grå och citaten och spelarna blir allt blekare. När vi då väl har spelare som gör en liten gest då ska vi kollektivt tappa det totalt.

Att Robin Kovacs finger leder till en anmälan är pinsamt för hela ligan. Jag vet att Brendan Shinnimin fick två matcher för det för något år sedan. Men det finns ändå större problem än att en spelare ger svar på tal till en klack han nog har fått höra ett och annat av. Kovacs hatar Djurgården och Djurgården hatar Kovacs.

Ibland behöver det inte vara svårare, eller märkligare, än så.

Mer känslor och mer hets, tack

Sen kan man tycka att han är en tönt, en posör som borde spela i AIK eller att han borde fokusera på sitt. Det är helt okej men varför ska TV4 visa hundra repriser och blåsa upp det till världens grej? Att man liksom ska göra det till ett studioämne blir ju bara en parodi.

Nej, det är helt fel fokus i en tid där ishockeyn blir allt mer profilfattig. Låt spelarna sticka ut och uppmuntra lite hets.

Hade han gått fysiskt på någon i publiken blir det en helt annan fråga. Men att håna motståndarpubliken med ett litet finger måste väl vara okej, eller?

Låt spelarna vara sig själva och låt dem kliva ut ur den tråkiga konformiteten som de stöps i från ung ålder. Mer känslor och mer hets i svensk ishockey, tack.