Desktop ad in article Mobile ad in article
”Hej konkurrent, varsågoda, låna vårandrekeeper, alla blir nöjda, alla blir glada, vi är en enda stormysig Hockeyettan-familj, tjohoooo”. PUSS PUSS MYS LYCKLIGSMILEYYYY.
Det är så mycket som är så fel i denutlåningen.
Lindlöven och Tranås är för det första tvåklubbar som har höga ambitioner. Tranås vill tillbaka tillkvalserien och i Lindlöven talar man mycket om att ”verksamhetenbygger på att man ska vara ett topplag”. Vi snackar övre halvanav ligan och det borde säga sig självt att lag i samma liga ochsamma skikt samarbetar man inte med. Man lånar definitivt intespelare av varandra.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Nu ser det väl i och för sig ut som attdet är ganska troligt att Lindlöven kommer hamna i den norraAllettan, men rent hypotetiskt skulle faktiskt Tranås och Lindlövenkunna hamna i samma serie efter jul. Då blir de konkurrenter påriktigt. Ska Lindlöven då hjälpa Tranås att ta sigdit?
Självklart inte.
Nu riskerar de istället attstå där i en eventuell Alletta och efter ha torskat alla sexpoängen till Tranås och landat utanför playoff-plats tvingaskonstatera att, ”aj fan, det var väl kanske inte så lyckat detdär”.
I toppklubbsrivalitetens namn borde de snararekrasst tittat på Tranås eskalerande målvaktsproblem ochkonstaterat ”tough luck, lös er skit själva”. Tranås borde havarit förvisade till att låna från något juniorlag, fråndivision 2, den lokala fotbollsklubben eller Ulan Bator, precis varsom helst ifrån, men inte från en ligakollega med toppambitioner.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Ett av de starka argumenten för utlåningen är förståsatt Daniel Eriksson ska få speltid. Han har hamnat på bänken bakomlysande Isak Mantler och bara startat tre matcher den här hösten.Alla förstår nog att Lindlöven vill att han får matcher. Det ärklart begripligt.
Men heltärligt, Lindlöven sitter i en riktigt bra position med 14 poängner till Nyköping under strecket och sju matcher kvar att spela. Dekan räkna in platsen i Allettan redan nu och Mantler mår säkertinte dåligt av att vila en match eller två. Lindlöven skullemycket väl kunna matcha igång Eriksson i sitt eget lag utan attriskera något.
Eller varför inte göra som Hudiksvall somdå och då matchar sin andrekeeper Andreas Bosson i division2-klubben Alfta. Vill man prompt matcha sin keeper extra kanske mankan hitta en samarbetsförening på lägre nivå där han kan få nånmatch då och då.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Utlåningen till Tranås under lördagengör ju dessutom att han inte finns tillgänglig för Lindlöven närde på söndagen möter Köping. Utlåningen påverkar alltså derasegen verksamhet. Allt för att nobelt och med en riddares ädlamantel hjälpa sin ligakollega i en svår stund.
En av devanligaste klyschorna kring hockey i allmänhet och så ävenHockeyettan är att ”det går ut på att vinna matcher”. Men gårdet ut på att vinna matcher, då går det också ut på att pinkarevir, att göra skillnad på vi och dom. Att bygga något som fansenkan samlas kring och brinna för.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Det handlar rent krasst (ochså klart med rent sportsliga preferenser) om att bekämpa varandra,inte hjälpa varandra.
Ska klubbarna i Hockeyettan bete sigsom om de ingår i någon slags glatt 70-talskollektiv där allalyckligt delar med sig till varandra som en enda stor familjunderminerar det allt vad sport och tävling handlar om.
Lag isamma liga ska inte samarbeta med varandra. Punkt slut.
Ärdet dit vi är på väg i en tid av upptrappad lånehysteri ochutsuddade gränser mellan fler och fler klubbars identitet finns detbara en enda sak att konstatera.
Gå hem Hockeyettan, du ärfull.
