Desktop ad in article Mobile ad in article
Greppet att dessutom dela in slutspelet i en syd och en norr-sida kan jag samtidigt tycka är lite spännande. Resorna blir kortare, klubbarna har skrikit efter att det måste spelas mer lokalt och rivaliteten har potential att bli större i de match-ups som blir. En avslutande final mellan söder och norr kommer dessutom sätta spets på den alltid så livliga debatten om var den bästa hockeyn egentligen spelas.
Så i det stora hela ställer jag mig väldigt positiv till förändringen som jag förutsätter kommer genomföras nu när ligan kommit så långt att de offentligt presenterat sin idé och samtidigt skickat in den till förbundet för bifall.
Men förslaget är inte helt befriat från skönhetsfläckar. Jag hänger framförallt upp mig på att man som det tycks har beslutat sig för att ta bort slutspelets mest dramatiska inslag – valet av motståndare.
I det förslag som Hockeyettan presenterade under gårdagen utses slutspelsmotståndare istället utifrån en förutbestämd nyckel. Trean möter sexan, fyra möter femman och så vidare. Det inte bara känns ålderdomligt och utdaterat, det finns heller inga som helst fördelar med det. Bara baksidor.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Först och främst har vi underhållningsvärdet i hela processen. Hockey är underhållning och valprocesserna har varit en källa till engagemang. De skapar spekulationer hos fansen och ex-antal tidningsrubriker extra kring Hockeyettan bara för att det är så ovisst hur lagen i själva verket ska välja. Valen har varit en buzz-skapare och slutspelet blir helt enkelt lite tråkigare utan den detaljen.
Men framförallt förvägrar man de främsta lagen att skräddarsy sitt eget slutspel. Så väl sportsligt som ekonomiskt. I tidigare upplägg har det ju varit en fördel att placera sig högt i serierna för att det inneburit att man kunnat välja sitt eget slutspel och ta enklast möjliga väg till kvalserien. Jag tycker att det är klart rimligt att man som till exempel Allettan-segrare ska ha den fördelen. Att välja det motstånd man faktiskt vill ha snarare än att möta den motståndare en ranking anser är sämst.
Varje år ser vi ju till exempel lag som gör ett ganska taffligt seriespel för att sedan kvickna till i slutspelet. Den typen av motstånd borde ett lag som gjort ett bra seriespel naturligtvis ha ynnesten att kunna välja bort. Annars hamnar vi återigen i det där läget när placeringarna i Allettan egentligen inte betyder så mycket.
Det finns en ekonomisk aspekt i det där med att välja också och då tänker jag främst på den norra sidan av slutspelsträdet. Norrserien sträcker ju sig allt som oftast från Kiruna till Stockholm. Det är en bit.
När slutspelet förutbestäms utifrån ranking kan det ju till exempel bli så att Brödernas/Väsby efter en serieseger i kvartsfinalen får stöta på säg Boden som haft en strulig serie och därför inte rankar högt istället för att kanske välja ett Wings som fått en högre rankingpoäng. Då blir allt skevt och man kommer inte alls bort från de där långa resorna som hela förslaget syftar till att bygga bort.
Får man önska sig en liten justering är det således att även få med valelementet även i det här förslaget.
Då skulle det kännas riktigt spännande med ett rakt slutspel i Hockeyettan.
