{{ PAYWALL LIMIT }}
När allt summeras kan ändå konstateras att Karlskrona använde samma knep som senast det begav sig mot de gröna tigrarna från Småland.
Tingsryd gillar att komma ner djupt i zon och spela upp i backposition för att öppna anfallsspelet, men gör man det inte med kvalitet är det livsfarligt mot ett lag som Karlskrona. Hemmalaget skapade flera vassa chanser efter att ha erövrat puck innanför egen blålinje. Joel Ratkovic Berndtssons 1-0-mål kom efter en sådan situation. Liam Engströms 2-0 likaså.
Nu var 1-0-pucken förvisso en ganska grov målvaktstavla där Martin von Schoultz tog det rätta beslutet att skrinna ut till pucken, men sedan blev tveksam och tappade bort den till den framstormande Karlskrona-anfallaren som bara kunde raka den i öppet mål. Men situationerna med pucktapp som ledde till omställningar och baklängesmål för Tingsryd var liknande.
Gemensamt för de båda målen var också att det var samma gubbe som i sin överambition att göra något konstruktivt med pucken sölade bort den. Theo Angesved är verkligen en heaven or hell-spelare. När det går fel och han tappar pucken med den katastrofala följden baklängesmål ser det inget vidare ut. Men å andra sidan var hans förarbete till Simon Svenssons 1-2-reducering av allra bästa märke. Det är en sådan spelare man måste släppa lös för att få ut det bästa av honom. ”Ibland gör man rätt ibland gör man fel, lev med det” sjöng Markus Krunegård en gång i tiden och så är det verkligen med Angesved. Idag kom han inte ut på den segrande sidan, men nästa gång är sannolikheten rätt stor att han gör det.
Tingsryd sitter fortfarande i ett ganska bekvämt förarsäte i kampen om seriesegern inför den sista grundserieomgången, men 4-1 i NKT Arena innebär att Karlskrona också lever i den kampen. Även om andra raka segern mot rivalen säkert är det som smakar allra godast den här aftonen.
Tingsryd gjorde ånyo en ganska bra match, men det går så klart inte att blunda för att laget på slutet när motståndet blivit betydligt tuffare än den gråa sörja av mittenklägg som man avfärdade under sina långa poängstreak tidigare under säsongen haft svårt att få med sig poängen. Det blev förlust mot Vita Hästen, det var på vippen att bli förlust mot Visby/Roma och ikväll blev det förlust mot Karlskrona.
Man skulle kunna säga att laget har blivit synat.
I de tuffa matcherna räcker det inte med att vara skickliga och göra bra insatser, man måste bli rejält cyniska och effektiva också. Det bör finnas lite huvudbry hos Adam Bengtsson och hans tränarstab när laget fått en resultatmässig dipp lagom till att slutspelet snart ska börja.
* * *
Kanadensaren Tanner Kaspick har varit en rejäl flopp för Karlskrona så här långt och idag blev han placerad som extraforward. Det var kanske den väckarklocka som krävdes. I det första bytet han fick delade han ut två rejäla proppar och nyttjade sedan de få chanser han fick på isen till att vara närvarande i det fysiska spelet. Han var inne i köttet ikväll. Precis där Karlskrona vill och hade förväntat sig att ha honom. Ett fall framåt.
* * *
De senaste veckorna har det varit mycket fokus på Tingsryd, Karlskrona och Vita Hästen. Med all rätt naturligtvis. Det är tre storheter som gör upp om seriesegern i hajpade Hockeyettan södra. Men frågan är om vi mitt i allt detta haussande har glömt bort Tranås?
Kvällens uppvisning i Himmelstalundshallen skickade budskapet att Jussi Salos mannar står väldigt väl rustade inför det slutspel som stundar. För Tranås körde sönder ett sömnigt Vita Hästen fullständigt. Ledda av hysteriskt spelglade stjärnan Pontus Eklöf klev man ut utan att visa minsta tillstymmelse till respekt, fick tidig utdelning och kunde bygga därifrån.
Sportchefen Stefan Fransson har haft ett tydligt rolltänk i sitt bygge som verkligen fungerar. När Tranås kommer rätt in i sina matcher är de väldigt jobbiga att ha att göra med. Spetsen är sylvass och spelarna som är satta att göra grovjobbet ger sig aldrig.
Det är klart att det var någon medstuds och maxutdelning när man rann iväg till 5-1 (som blev 5-2 vid full tid), men så blir det när man gör bra grejer ute på isen. Tranås utnyttjade när hemmalaget inte var på tå och det var tydligt att laget, stöttade av ett helt gäng tillresta supportrar från klacken Flying Cranes, ville väldigt mycket. Dessvärre för Tranås del ser det fortsatt ut som att det blir svårt att undvika fjärdeplatsen och därmed högst troligt Visby/Roma i en åttondelsfinal om de avslutande omgångarna går som de borde.
För Vita Hästen såg det betydligt värre ut. Det har egentligen inte synkat ordentligt sedan man rörde om i laget vid deadline. Som om den rollsökarfas som automatiskt kommer efter en sådan sak fortfarande befinner sig på positionen oro. Där det är för många spelare som inte känner sig säkra på sin plats och vad som förväntas av dem.
Idag kom laget till spel utan sina farbröder Marcus Eriksson, Jesper Samuelsson och Mattias Bäckman. Rejäla avbräck så klart, men det såg ut som att det skadade laget mentalt snarare än spelmässigt. Det manskap som fanns på plats ska kunna stå upp väldigt mycket bättre mot Tranås på hemmaplan. Det var håglöst.
Backsidan har varit det stora frågetecknet egentligen hela säsongen och fortsätter onekligen vara det även efter kvällens drabbning. Det var alldeles för många mål där Vita Hästen-spelarna i allmänhet och backarna i synnerhet stod och tittade tomt framför sig efter att ha tappat kontrollen över ystra Tranås-spelare i egen zon.
Med tanke på att de haussade gängen Vita Hästen, Tingsryd och Karlskrona faktiskt visar sig ganska mänskliga för tillfället är det ljuv musik för Tranås. Om det inte hade varit för den där lilla detaljen med Visby/Roma.
* * *
De streckstrider som fanns att tala om i den norra serien stängdes ikväll. När Piteå vann sitt hemmaderby mot Kalix med tydliga 3-0 spelade det ingen roll att Surahammar gjorde 2-0 på Vallentuna. Möjligheten att ta sig upp på slutspelsplats är därmed borta för Sura och Piteå blir det sista laget att säkra en plats i play-in.
Men den där 2-0-segern i Surahammar blev ändå betydelsefull. Den avgjorde nämligen en annan streckstrid.
Att Vallentuna inte fick några poäng med sig betyder att möjligheterna att ta sig ikapp Kiruna IF är borta inför den sista omgången. Det blir Vallentuna från den norra serien som kommer få kvala för sin existens i ligan den här våren. Uppförsbacken som man var på god väg att jobba sig ur efter en usel höst och vinter blev i slutändan ändå alldeles för brant.
Säsongens riktigt stora flopplag i Hockeyettan, Kiruna IF, kan därmed andas ut och blicka framåt mot en ny säsong.
NHL-draften19 minuter sen
