MJÖRNBERG: Ett underkännande av spelartruppen och underbetyg till sportchefen

Publicerad 07 december 2022 13:29 | Senast redigerad 07 december 2022 17:00

Mikael Mjörnberg

Följ HockeySverige på

Google news

Det slog ner som en bomb på onsdagsförmiddagen: Mariestad väljer att sparka sin aktade coach Andreas Appelgren med omedelbar verkan.
Ett beslut som mycket väl kan visa sig vara rätt, men som samtidigt är ett underkännande av spelartruppen och underbetyg till sportchefen.

Beslutet behöver inte vara fel, men att Mariestad hamnat i en position där de känner sig tvungna att sparka omtyckte huvudtränaren Andreas Appelgren är ett underkännande av spelartruppen.

Och ett underbetyg till sportchefen Carl Johansson.

Mariestad har inte stått att känna igen den här hösten. Vassa insatser har blandats med förvånansvärt många bottennapp och den där tågan som alltid har varit lagets signum har saknats. När det ser lojt snarare än fränt ut är det något som är fel och det är också där skon har klämt förklarade sportchefen Carl Johansson för mig när vi snackades vid i förmiddags.

- Jag tycker mig se någon form av mättnad i spelargruppen. Vi gör lite för få bra matcher och jag tycker att oavsett vad vi har för trupp eller lag måste inställningen kunna finnas där i fler matcher och på så sätt tycker jag att vi borde ha tagit fler poäng. Sen om det kan härledas till Andreas ledarskap, det är jättesvårt att säga, men en förändring behöver ju till och då är det den positionen som förändringen sker på, sa han bland annat (längre snack om tränarsparkningen här).

Analysen är korrekt och slutsatsen man kan dra av den bedrövande. Andreas Appelgren får inte sparken för att ha brustit i sitt ledarskap, han får gå för att spelartruppen är mätt, trött och nonchalant.

Desktop ad in article Mobile ad in article

Klubben har genomgått ett ordentligt generationsskifte de senaste åren, man trodde kanske att den gått mer smärtfritt än vad den egentligen har gjort. Spelarna som skulle ta över efter bröderna Filip Engqvist och Linus Engqvist, kapten Filip Törnqvist och powerplay-general Eddie Davidsson (för att nämna några) har inte kunnat föra kravställningen och inställningen vidare. Johan Frick måste känna sig ganska ensam i det där omklädningsrummet.

Mariestad har för många spelare som inte brunnit tillräckligt mycket den här hösten. Som inte haft inställning och ett driv nog att vara bra nog tillräckligt många kvällar. Sådant kommer inifrån, det är svårt för en tränare att tvinga fram. Ett underkännande av spelartruppen alltså.

Vilket för oss till sportchef Johansson och hans ansvar. För vad är det egentligen för trupp han satt i händerna på Appelgren den här hösten?

Han var självkritisk när jag pratade med honom och konstaterade att han inte lyckats plocka in den där centern de så innerligt hade behövt och det har ju varit rörigt med nyförvärv som kommit och gått.

Men ska man prata Mariestads trupp är det viktigare att prata om vad man har istället för det man inte har. Och det man har är inte tillräckligt bra.

Mariestads trupp den här säsongen består av många skickliga hockeyspelare, men väldigt få av nyförvärven framstår som spelare man gärna håller i handen när det blåser upp till storm. Det är inte karaktärer som lyfter sin omgivning och blir bättre när motståndet blir svårare.

Symbolen blir ju värvningen av Anton Blomberg vars stora trademark är att han kan vara så in i helvete vass när det passar, men minst lika ofta bara ser loj ut. Det beskriver liksom hela känslan av Mariestad den här hösten. Träffprocenten på nyförvärven har varit för dålig.