2-5 i Ljungby var Karlskronas första förlust för säsongen. Foto: Skärmdump

MJÖRNBERG: Blottades möjligen en svaghet?

Troja-Ljungby besegrade den så långt obesegrade toppkollegan Karlskrona med 5-2 i en långa stunder riktigt bra och jämn hockeymatch. Frågan det lämnar efter sig är om hemmalagets burdusa spel blottade en svaghet hos Karlskrona.

Så kom den då tillslut. Säsongens första Karlskrona-förlust. Efter en lysande serieinledning med sju raka segrar och en uppvisning där man inte förlorat en enda period av 21 spelade tog det tvärstopp borta mot Troja-Ljungby och det var väl egentligen inte så mycket att säga om. I en till stora delar jämn match gick man på pumpen mot en mer påkopplad motståndare.

Kanske var det lagets (enda?) svaghet som blottades när Troja-Ljungby skruvade upp tempot och gick på kropp.

Karlskrona är ett väldigt bra Hockeyettan-lag och det var man i kvällens match också. Man tar pucken snabbt genom mittzon, har ett bra gäng kreativa spelare offensivt och sorterar för det mesta bra i defensiven. Men allt det där är beskrivningar som passar in även på Troja-Ljungby och hemmalaget hade en dimension till den här aftonen.

Nu talar jag förstås om närvaron i det fysiska spelet och i sargduellerna. Hemmaspelarna var betydligt mer pigga på att kliva in i de tuffa kampmomenten kring planken och var oftast laget som kom ut med pucken när spelet väl hamnade där. Troja hade bestämt sig att de skulle vinna den här matchen och det var i det burdusa man gjorde det. När hemmalaget kunde rinna ifrån från 1-1 till 5-1 i den tredje perioden var det frukten av att ha manglat på bra i perioderna dessförinnan.

Det var vad som skiljde lagen åt. Där det sprutade intensitet och energi kring spelare som tvillingarna Wahlgren, Carl-Henrik Edwardsson och Jonathan Andersen (vilken succévärvning han har visat sig vara!) hade Karlskrona…ja, det är klart att man har en burdus duo som Oscar Hagman och Sebastian Sundlöv (även om de kanske inte var så framträdande ikväll), men de är mer verktyg för att göra livet surt för motståndare än att själva producera framåt. Troja-Ljungby nyttjade även sin fysik till att skapa chanser.

Det var första mötet med ett annat tilltänkt topplag på bortaplan, första gången laget hamnade i underläge och första gången man på riktigt allvar blev testade så det ska förstås inte dras några större växlar av Karlskronas nederlag, men det kan vara så att just det där fräna sarggnugget är en svaghet i det manskap Blekinge-gänget ställer på isen den här säsongen. Att man tjänar på när det blir lite ”renare” spel och helst inte vill ha det där andra.

Den matchkaraktär som blev förra vecka mellan Troja-Ljungby och Halmstad med vilt stångande gäng blev det aldrig ens nära ikväll trots att Troja-Ljungby spelade på samma sätt. Där har Karlskrona en nivå till att kliva upp om man vill växa ut till ett lag som spelar slutspelshockey och inte bara firar triumfer i en grundserie.

Men återigen det var bara en match där ett bra lag slutligen inte lyckades vinna. Vi väntar med de långtgående analyserna.

Vad gäller Troja-Ljungby tycker jag att laget går från klarhet till klarhet. Man spelar redan nu på en nivå långt över var man befann sig ifjol och det gäller även målvaktssidan. Jesper Eliasson har inte haft en spikrak väg genom karriären de senaste åren, men den här säsongen har keepern inlett synnerligen starkt.

* * *

Apropå Karlskrona och lagets synnerligen starka inledning av säsongen släppte jag och maestro Skoglund en specialpodd om just KHK imorse.

Vi analyserar hur man ska hitta motivationen i en grundserie som riskerar att bli en lunk, var förbättringspotentialen finns i laget, målvaktsfrågan, avvägningarna i värvningsstrategin, det första riktiga testet och en hel del annat.

Tränaren Magnus Sundquist gästar och berättar om nycklarna till drömstarten, lärdomarna från fjolårsmissen, hur laget ska matchas när Allettan-platsen är klar och mycket mer.

Med finns även sportchefen Hampus Melén som berättar om de långsiktiga konsekvenserna av att börja fuska, synen på att förstärka truppen, statusen på skadade Alexander Heiver och hyllar sin fyndvärvning. Bland annat.

Den kan ni lyssna på här.

Den här artikeln handlar om:

Dela artikel: