MJÖRNBERG: Årets sista spaningar

Det har blivit dags att stänga ett år och öppna dörren för ett nytt och låt mig gissa att vissa firar nyår med lite skönare känsla än andra. Det finns både ett och annat att konstatera nu när det blivit dags för de sista spaningarna för 2019.

Mest nöjd under nyårsfirandet kan förmodligen Boden-keepern Claes Endre vara. I grundserien höll han en nolla på 12 matcher. Nu har han inlett Allettan med att mota 55 skott och hålla två raka nollor mot Kiruna IF.

Att hålla en nolla är svårt, att göra det två matcher i rad mot samma motstånd är en enorm bedrift. Det är bara att lyfta på hatten för Endre som uppenbarligen kommit helt till sin rätt i Boden.

24-åringen är en intressant story i sig. Han försökte hitta ett kontrakt i Hockeyettan inför förra säsongen, men fick ingen öppning och hade mer eller mindre gjort klart för att spela med Nacka i division 2 när Segeltorps tilltänkte keeper David Forsberg skadade sig och det öppnades en oväntad lucka. Väl där jobbade han sig fram från rollen som andrekeeper till att vara åtminstone jämlike med Rasmus Hedström.

Nu är han kung i Boden. Det kan, som det sägs, gå fort i hockey.

Eller well, ibland går det sjukt långsamt också. Nu får stekhete Endre i stekheta Boden vänta hela vägen till helgen 11-12 januari innan det är dags för match igen (då bortaturné till Vallentuna och Väsby). Knappast optimalt efter en så lysande inledning i mellandagarna.

* * *

För att fortsätta på målvaktsspåret. Igår gjorde Fredrik Bergvik sin sista fight i Tranås för den här gången. Då Justin Pogge lämnat Södertälje väljer den allsvenska klubben att kalla tillbaka sin andrekeeper. Det där vet ni, det är den risken man som Hockeyettan-förening tar när man förlitar sig på ett lån på en så utsatt position.

Rent spontant är det förstås ett ganska betänkligt avbräck att Bergvik lämnar. Men vill man kan man förstås också vända det till något positivt.

Det hade varit ännu värre om Bergvik stått på huvudet och vunnit poäng åt Tranås i öppningen av Allettan. Då hade det varit ett dråpslag med en matchvinnare som plötsligt bara var borta. Men nu är det ju inte så. Tranås har förlorat två raka matcher och Bergvik har väl i ärlighetens namn inte spelat sitt bästa målvaktsspel.

Drömläge för någon av de befintliga målvakterna att kliva in och starta en ny resa som matchvinnare med andra ord.

* * *

I Halmstad sover nog tränaren Fredrik Johansson ganska gott på nyårsnatten. Hans gäng har återigen startat en serie ur en position som nederlagstippade, men vunnit matcher mot meriterat motstånd.

I grundserien valde han att satsa på Anton Malmborg mellan stolparna och ni vet ju vilken succé det blev. Till Allettan har lotten som startkeeper istället fallit på Jacob Crespin och vilket mästerligt schackdrag det har varit.

Den unge keepern vann borta mot Nybro och nollade Grums igår. Det går inte direkt att klaga på det målvaktsvalet.

* * *

En annan som förmodligen firar ett ganska gott nytt år är Skövde-forwarden Dennis Santesson. 27-åringen värvades som spets inför säsongen, men var lite småskadad och lyckades trots en målstark försäsong inte mäkta med mer än ett ynka mål i grundserien. Jag vet att han varit lite missnöjd med det.

Men starten på Allettan visar vilken potential det finns där. Han har gjort mål i två raka matcher (och således dubblat sin målskillnad gentemot grundserien redan efter omgång två), men inte nog med det. Båda målen har varit direkt matchavgörande när han två matcher i rad skjutit 4-3-pucken för Skövde. Först mot Tranås. Igår borta mot Visby/Roma.

Med ett sådant facit kan Santesson definitivt unna sig ett extra glas skumpa vid tolvslaget.

* * *

Jag var i Björkängshallen och spanade på Huddinges 4-2-seger över Mariestad igår. Mest förtjusades jag förstås över Lukas Söderlunds fullständigt magiska snajperinstinkt när han återigen naglade upp en puck i maskorna ur ett egentligen ganska ofarligt läge.

19-åringen har varit en frisk fläkt in i Mariestad, men hans effektiva framfart påvisar samtidigt en brist. Mariestad har skjutit fem mål på sina två första matcher (mot Troja/Ljungby och Huddinge), fyra av dessa har Söderlund svarat för.

Tränare Andreas Appelgren verkade ganska obekymrad när jag snackade med honom efteråt, men han måste få fart på betydligt fler av sina forwards om Allettan ska bli så kul som det är tänkt.

* * *

När det kommer till Huddinge kan inte annat konstateras än att bredden på laget har börjat visa upp sig. Mot Mariestad var det tredje- och fjärde-linorna som stod för produktionen medan stjärnorna (ni vet Krüger, Andersson, Lehmann och så vidare och så vidare) lämnades utanför poängprotokollet. I bortapremiären mot Grums var det också påtagligt så att det inte var stjärnorna som sköt målen.

Till skillnad mot Mariestad har Huddinge många igång anfallsmässigt vilket kan komma att bli väldigt viktigt.

* * *

Jag skriver om Lukas Söderlund som snajper ovan. Lite samma sak måste naturligtvis sägas om Viktor Lennartsson i Nybro. Han värvades till klubben för sitt målskytte och i öppningen av Allettan har han verkligen visat upp det.

Det blev hattrick i segern över Tranås igår och just likt Lukas Söderlund står han nu bokförd för fyra kassar på två matcher. Mäktigt.

* * *

Apropå hattrick. Vimmerbys kanadensare Kristoff Kontos har presenterat sig. 26-åringen som lirade med franska Gap ifjol, gjorde sitt lags samtliga mål när Tyringe besegrades med 3-0 igår. Det är viktigt för Vimmerby att få igång honom omgående, speciellt som de verkar ha svårt att landa riktigt vass förstärkning och så här långt har tvingats förlita sig på svajiga lån för att fylla luckorna i truppen.

* * *

Det går naturligtvis inte att dra några större växlar av att topptippade gäng som Troja/Ljungby och Tranås åkt på två raka däng i öppningen av Allettan samtidigt som bottentippade sällskap som Skövde och Halmstad öppnat med två raka vinster. Serien är ung och vi måste vänta några omgångar till innan julmaten smält och vi kan utläsa några tendenser.

Men visst är det kul att storheterna faller och de mindre uppskrivna gängen får luft under vingarna i inledningen. Det borgar ju för att det ska bli mer liv i serien under en längre period.

* * *

Ännu mindre går det förstås att utläsa av tabellen i den norra serien. I och med back-to-back-upplägget är det helt omöjligt att säga något om hur topplagen förhåller sig till varandra kvalitetsmässigt.

Hur bra värdemätare har egentligen Kiruna IF och Teg varit för Boden och Hudiksvall som kört iväg med ganska tydliga siffror i mellandagarna? Hur mycket påverkar det Östersunds dominans över Piteå att de senare inte har haft sina bästa spelare med på isen?

Det är inte förrän efter nyår vi får svar på den typen av frågeställningar och det ska bli väldigt kul att fortsätta följa Allettorna.

* * *

Med det sagt börjar det bli dags att städa ut ett år och ta sikte på ett nytt. 2019 har varit a hell of a ride och det finns väl egentligen ingen anledning att förvänta sig något annat än att 2020 blir en fortsättning på det.

Tack, Sveriges bästa läsare för att ni hänger med.

Vi hörs på andra sidan nyåret.

Ett synnerligen gott nytt år tillönskar jag eder alla.