När Malte Strömwall debuterar för HV71 i SHL blir han historisk som den första spelaren genom tiderna att representera tre klubbar i ligan under samma säsong. Men globalt sett har han inte så mycket att komma med när det gäller konstformen i sig. Häng med här ska ni få se när vi djupdyker i ämnet.

Lars ”Osten” Bergström har värvat friskt under säsongen. Det vet ni vid det här laget. Under december månad värvade han bland annat både Niko Hovinen och Malte Strömwall och innan januari månad hann ta slut hade han hunnit göra klart med att ingen av dem spelar klart säsongen i klubben.

Malte Strömwalls flytt tillbaka till Småland för spel i HV71 innebär inte bara att han flyttat 256 mil inom Sveriges gränser under säsongen.
Det innebär också att han sätter nytt SHL-rekord som den första spelaren i SHL:s historia att representera tre klubbar under samma säsong.

När Strömwall blev klar för HV71 var jag förstås tvungen att göra en dragning med Elite Prospects Johan Nilsson för att dubbelkolla läget i och med att jag kände att jag aldrig hade varit med om något liknande.
Och det stämde. Malte Strömwall blir historisk.

Men samtidigt är det värt att ha i minnet att även om tre klubbar i samma liga under samma säsong må vara ett rekord i SHL. Så ligger ligan ordentligt i lä jämfört med andra ligor.

Vi behöver inte gå längre än till HockeyAllsvenskan för att hitta sex spelare som haft den resan där.
Simon Mattsson (Karlskrona, Troja, Almtuna ifjol), Sache Treille (Nybro, Karlskoga, Malmö) som utlånad av Färjestad 08/09, Adrian Ahrling (Björklöven, Teg, Boden 04/05), Anton Hedman (Västerås, Almtuna, Hammarby 07/08), Jonas Westerling (Team Uppsala, Nybro, Huddinge 04/05) och Conny Strömberg när han körde Allsvenskan runt för två säsonger sedan med Asplöven, Tingsryd och Örebro.
Conny lyckades dessutom med den imponerande bedriften att göra tvåsiffrigt antal poäng i samtliga tre klubbar han spelade för. Bara en sån sak.

Finska högstaligan har hela tio spelare som representerat tre klubbar samma säsong, däribland galningen Denis Tjervjakov 97/98 som spelade för Lukko, Ässät och Tappara och ett par år efter det var och skämde ut sig i Västerås.

Värst av alla i de större europeiska ligorna är däremot en trio gossar från det forna Tjeckoslovakien.
Slovaken Róbert Liščák hann säsongen 09/10 med att representera Zvolen, Žilina, Skalica och Banská Bystrica i den slovakiska högstaligan.
Jan Horáček spelade säsongen 02/03 för Slavia Prag, Liberec, Vsetín och Havířov i tjeckiska ligan och två säsonger senare upprepade Petr Míka bedriften när han spelade för Vítkovice, Třinec , Plzeň och Karlovy Vary.

Blickar vi på andra sidan Atlanten finns det så klart ännu värre spelare. Om värre är korrekt ord i sammanhanget. Ni får gärna byta ut det mot något annat.

NHL har två spelare som lirat i fyra klubbar under en säsong.
Dave McLlwain hann säsongen 91/92 med att spela för Winnipeg, NY Islanders, Buffalo och Toronto. Han upprepade då Dennis O’Brien bedrift från 77/78 som spelade för Minnesota North Stars, Colorado Rockies, Cleveland Barons och Boston och trots att han var back lyckades han göra poäng för samtliga av den.

AHL har två som representerat fem. Tom Zanoski, som var i Troja ifjol, spelade för Binghamton, Albaby, Lake Erie, Toronto och Syracuse säsongen 09/10. Han är den enda som faktiskt spelat för fem klubbar.
Den andre som representerat fem AHL-klubbar är målvakten David Brown följde upp det säsongen efter med att att tillhöra Texas, Houston, Toronto, Chicago och Grand Rapids. Men trots att han tillhörde fem klubbar i AHL den säsongen spelade han bara två matcher, båda för Grand Rapids. De övriga var han bara backup för enligt någon uppenbar AHL-version av ett bemanningsföretag.

AHL:s farmarliga ECHL är ännu värre. Säsongen 09/10 fick Bryan Leitch chansen att göra sin enda säsong i ligan och detta säsongen efter att han haft en förmodat väldigt ordnad collegetillvaro under fyra säsonger.
Han spelade för sex olika klubbar i ligan den säsongen. Cincinnati, Alaska, Florida, Kalamazoo, Toledo och Victoria.
Utöver det har, även här, en målvakt representerat sex klubbar i ligan under en säsong, men inte spelat för alla.
Det handlar om Brooks Ostergard som tillhörde för Cincinnati, South Carolina, Idaho, Wheeling, Toledo och Orlando förra säsongen men bara spelade för hälften av klubbarna.
Säsongen innan representerade han Orlando, Alaska, Kalamazoo och Trenton och dessförinnan Chicago under våren 2012 vilket gav honom imponerande tio olika klubbar i samma liga under en tvåårsperiod.

Men Bryan Leitch säsong med spel i sex ECHL-klubbar, alltså. Tre av klubbarna låg ju åtminstone i en någorlunda närhet (Cincinnati, Toledo och Kalamazoo ligger inom fem timmar) men hans klubbordning var just den som står angiven ovanför.

Han inledde i Cincy, flyttade 622 mil till Anchorage i Alaska där han bara blev kvar i två och en halv vecka innan han skickades 783 mil till Estero på Floridas västkust där han spelade i en dryg månads, men där han inte hann vara på plats mer än ett några enstaka dagar i Sunshine State innan man drog iväg på en bortaturné som sträckte sig över hela hans sejour i klubben och bara dryga veckan efter att man kom tillbaka hem efter bortaturnén fick han flytta 201 mil till Kalamazoo för tre matcher innan kortflytten på 24 mil till Toledo för att avsluta med att dra dra med sig trunken 400 mil till Victoria, som ligger ett par timmar utanför Vancouver.

2 030 flyttmil på en säsong. Det nådde inte ens Mathias Porseland upp i när han flyttade från Prag i Tjeckien till tvärs över hela Ryssland till östra sidans Vladivostok (en trejd strax före ligastarten, så han spelade bara för två klubbar i ligaspelet) och sedan därifrån till Moskva-förorten Podolsk. Även om det var väldigt nära och stannar på 2 016 mil.

BRYAN LEITCH SEX ECHL-STÄDER 09/10

FOTNOT 1: Med SHL:s historia menar jag på riktigt. Jag har inte valt att förkorta SHL:s historia till 1997 för att kapa bort det riktiga rekordet för att få chansen att kalla detta rekord.

FOTNOT 2: Alla mil är räknade efter bilväg. Sannolikt flögs vissa av dessa sträckor.