ENGLUND: Dags att tillåta nord-syd-tacklingar som ”råkar” ta i huvudet?

Det går knappt en full omgång utan att vi nås av informationen ”en händelse från gårdagens omgång har anmälts till disciplinnämnden”. Trots att det bara var halv omgång så var gårdagens matcher inget undantag.

Jag satt själv i Plivit Trade-hallen och bevittnade Emil Albas tackling på Tommy Enström som nu är anmäld till disciplinnämnden. Här kan ni se tacklingen.

Det börjar bli ganska tröttsamt då det pågått alldeles för länge. Det delas ut dryga böter och långa avstängningar. Både spelare och experter pratar om respekt och ansvar på isen men ingenting tycks hjälpa för att minska antalet huvudtacklingar.

Så länge kroppstacklingar är tillåtna kommer vi aldrig komma ifrån att det ibland sker huvudtacklingar. Men hur ska vi gå tillväga för att minska problemen vi har inom hockeyn?

Känslan är att vi nått vägs ände där problemen belyses varje vecka men ingenting tycks bli bättre. Man har pratat om att reglerna ska vara mer tillåtande när det kommer till screeningar/interference och hakningar för att på så sätt få ner farten på spelarna. Dessa förslag har dock skjutits ner (med all rätt) på grund av att det är bakåtsträvande och inte utvecklande för hockeyn.

Jag upplever att hockeyn har större problem med just huvudtacklingar idag än vad man hade för 20 år sedan och jag har även en teori om hur vi ska minska tunga smällar mot huvudet.

DET HÄR KAN VARA LÖSNINGEN

Detta må vara kontroversiellt och kanske till och med bakåtsträvande i vissa ögon men jag är tämligen övertygad om att vi skulle se ett minskat problem om vi tillät nord-syd-tacklingar som ”råkar” ta i huvudet. Ingen spelare siktar medvetet mot huvudet men uppenbarligen sker det alltför ofta ändå. Trots att spelarna är väl medvetna om risken för böter och långa avstängningar.

Tillåta huvudtacklingar? Är du dum i huvudet?

Kanske det. När jag växte upp och faktiskt ända upp till cirka 2006 var nästan alla typer av nord-syd-tacklingar regelrätta enligt dåvarande regelbok. Det puckförande laget var tvunget att lära sig undvika att åka på dessa open-ice-tacklingar. Ofta sker dessa tacklingar i samband med leverans eller mottagning av passning och det finns sätt att motverka att du själv eller dina lagkamrater utsätts för farliga situationer. Exempel på detta kan vara maskerade passningar, blicken uppåt, ej följa pucken med blicken efter att du släppt iväg den och så vidare.

Idag är det sällan man ser en korrekt utdelad nord-syd-tackling. Det går oerhört fort och risken att tacklingen på något sätt träffar huvudet är stor. Genom att frigöra reglerna något och tillåta mer tror jag att den puckförande spelaren kommer att anpassa sitt spel efter detta.

SER INGEN LJUSNING

Missförstå mig rätt. Jag förespråkar absolut inte huvudtacklingar, men när hockeyn försökt med alla möjliga medel att få bukt med det utan att lyckas tror jag tyvärr detta är lösningen på en del av problemen. År efter år, både internt i lagen men kanske mest externt, har man pratat om respekt samt höjt straffen. Trots detta ser jag ingen ljusning på problemet idag. Regelvidriga tacklingar fortsätter att hagla.

Notera att jag inte pratar om regelvidriga blindside-tacklingar utan rena nord-syd-tacklingar där den puckförande spelaren bör ha bra chans att se sin motståndare och på så sätt anpassa sitt spel för att förhindra att bli överkörd.

Idag kan en centimeter i position eller en sen positionsförändring som sker på en millisekund vara skillnaden mellan en korrekt utdelad open-ice-tackling och en regelvidrig sådan. Den marginalen är för smal för spelarna att hantera i dagens snabba hockey. Därför måste spelarna bli bättre på att skydda sig, precis som det var innan 2006 ich.