EKHOLM: Var är ni Malmöbor? SHL har ju börjat
”Kom igen, Malmö”. ”Kom igen, Malmö”. Mitt i den andra perioden ekade växelramsan i Malmö Arena mellan stå- och sittplats. Men det var inte så att decibelmätare slog i taket precis. Tyvärr.
Men ramsan hade passat väl in om den riktades till staden Malmö istället.
5236 personer såg Malmö Redhawks möta Frölunda i SHL. Det är minst 3000 för lite. Och än så länge har inte över 7000 kommit för att samtidigt se hockey i Sveriges tredje största stad den här hösten.
Jag har slagits av många saker under inledningen av SHL. En av dem är att Malmö Redhawks är ganska trevliga att titta på. Inför säsongen varnade jag för att skånelaget skulle bli svårforcerat och svårslaget. Hittills har de visat just det.
Ändå gapade de flesta av de 12600 åskådarplatserna tomma i Malmö Arena.
Det är dags att vakna nu, malmöpubliken.
Visserligen är det fotbollssäsong fortfarande, men MFF är så gott som borta från guldjakten. Det borde malmöpubliken ha insett nu, eller? I Percy Nilssons miljardbygge ute på Hyllie däremot, där har säsongen precis börjat. Och den har börjat bra för rödhökarna. Efter premiärförlusten borta mot Mora, hade MIF tre raka segrar innan Frölunda knep tisdagskvällens match med 1-2. Men de blev nästan nästa offer för Malmös – faktiskt – underhållande spel.
Malmö må vara ett lag utan stjärnor eller utpräglade målskyttar. Ett faktum som kan tyckas vara ganska grått – men inte i Redhawks. Här är det faktiskt farten, frenesin och den otroliga arbetskapaciteten som är värd entrépengen.
Jag triggas åtminstone av lag som slår lite grann i underläge. Lag som verkligen måste få ut allt av alla för dagen för att kunna vinna. Och det är väl kanske inte omöjligt att Malmö kommer ha flest uddamålssegrar när vi summerar den här grundserien..
Och så gillar jag det oväntade.
Att Malmö numera inte har någon historiskt notorisk målskytt gör varje byte intressant. Vem kliver fram nu? Ska Lars Bryggman trolla in ett mål? eller måste Stefan Warg plocka fram något ess ur rockärmen för att göra sitt fjärde i SHL någonsin?
De som faktiskt är på plats gör allt de kan och skapar emellanåt en ganska hyfsad stämning. De har nog förstått att i princip VARJE match kommer bli olidligt spännande. Underhållning med andra ord.
Det finns en fin tjusning med den här typen av hockey också – och kanske kommer den dagen då Redhawks visat det tillräckligt mycket för att få staden att vallfärda till Malmö Arena. Och vet ni. Det är faktiskt en väldigt trevlig arena att kolla hockey. Förmodligen den bästa i Sverige.
Malmö gör vad de kan för att dra folk til matcherna. De får jobba i motvind med tanke på den enorma förlust de gjorde efter förra säsongen. De kan garanterat göra mer på marknadssidan. Men måste de det? Hockeyn ska ju vara som den var förr – att det är resultatet och det som sker på isen som betyder något. Inte ljusshowen eller kvalitén på burgarna i kiosken.
Det menar ju de flesta tyckare i diverse medier och debatter.
Så ta er nu i kragen, ni som håller på Malmö. Det är dags att hitta från höstrusket och komma in i ishallen.
Den här artikeln handlar om: