"Vi hade något bra på gång och tappade det"

Näst sämst poängsnitt i SHL. Sex raka förluster. En sparkad tränare. Linköping går igenom en minst sagt tuff prövning. Lagkaptenen Jonas Junland ger här sin syn på hösten – och de senaste dagarnas turbulens.

– Det ska väl summeras som en berg- och dalbana. Både på isen och rörande stämningen i laget, säger han till hocleysverige.se.

Saab Arena ekar tom och efter ytterligare en Linköpingsförlust är det inte svårt att föreställa sig att det känns än tommare för Jonas Junland. I en nyligen avslutad radiointervju har hemmasonen precis förklarat hur mycket han saknar fansen.

33-årige Jonas Junland är född och uppvuxen i Linköping. Sedan återkomsten till staden och laget under förra säsongen har han varit lagkapten, vilket för övrigt är första gången i seniorkarriären. Under de senaste veckorna har frågorna varit av samma karaktär “När vänder det?”, “Vad ska ni göra för att bryta det här?”. Kanske har han svaret på båda nu.

– Jag har känt en bra energi hela dagen idag. Och man är kanske dum i huvudet som står efter en 4-7-förlust och säger det men det syns… Det syns, säger han igen för att betona sin tro på sitt lag. Eller för att verkligen få oss att förstå. Oavsett vilket har han inte fel.
– Draget in i anfallszon och på mål. Vi får göra några mål idag och det blev ju någon slags energieffekt och den vill vi ju ha med oss varje dag, med betydligt skarpare utförande bakåt, säger han och torkar en grupp svettpärlor från pannan under en tjock mössa.

"DET ÄR DIT VI VILL"

Några minuter tidigare har en annan veteran, Andrew Gordon sagt i princip samma sak:
– Det var mycket bättre energi därute idag. Vi hade bra ben, sa den nästintill konstant optimistiske kanadensaren.

En turbulent höst nådde sin kulmen bara dryga dygnet före vårt samtal när tränaren Bert Robertsson fick sparken efter lagets femte raka förlust. Den förlustraden förlängdes visserligen under onsdagen till sex matcher, och när Junland ska summera hösten säger han:

– Det ska väl summeras som en berg-och dalbana. Både på isen och rörande stämningen i laget. Vi hade något bra på gång och tappade det lite här efter jul. Det är dit vill tillbaka, till toppen av berg- och dalbanan. Den enklaste summeringen är underkänt. Känslomässigt så…
– Jag är dum nog att känna mig hoppfull idag. Det känns bra att komma ner hit och spela igen imorgon.

Jonas Junland.Foto: Josefine Loftenius Bildbyrån

Laget i Junlands hjärta skulle uppåt. Det var inte så här det skulle gå, men den pragmatiske veteranen vet att det inte går att gräva ner sig själv, och han ser inte heller någon anledning till det trots ytterligare en förlust i raden.
– Det såg bara annorlunda ut idag, på händer och fötter, säger han och knyter an till samtalets första ord.
– Det är skönt att känna att vi vet varför vi förlorade. Vi får skylla oss själva. Det finns ingen anledning att vara nedstämd. Det finns anledning till att förfina det här och vinna över tid.

"JAG VILL LEDA PÅ ISEN"

Hur kopplar du bort hockeyn?

Frågan hinner inte ens klinga ut. Svaret kommer direkt:

– Det går inte. Det är hockey dygnet runt i hjärnan och stundtals klumpar i magen och dålig sömn, säger han med ett skratt efter en mening som var betydligt mörkare än vad skrattet befogade.
– Men på isen känner jag mig lätt och hoppfull.

Är det lättare att vara på isen än utanför?
– Ja, definitivt. Så fort jag går på isen känner jag att jag vet vad jag ska göra. Och det är dit vi som lag måste komma till: Att vi vet vad vi ska göra när vi kliver ut därute, säger han med en blick mot rinken som utgör Saab Arenas hjärta.

Med det dygn ni har bakom er, hur mycket bollar du med de andra spelarna och blir du bollad med i din roll som kapten?

– Man är i hetluften hela tiden som kapten, men det är något jag gillar. Jag vill leda på isen och jag vill leda utanför den. Vi är ju några få - det är inte så många - som har varit här några år. Det är vi som ska visa de yngre vad som gäller och kan de ta för sig lite mer nu och känna att de får energi och förtroende av oss och av tränarna så känner jag att det finns en nivå till i de yngre.

Vad saknar LHC just nu?
Han tittar undertecknad rakt i ögonen, med ett leende som mer säger fight än skämt.
– Tre poäng.

Ny chans till det ikväll, när Brynäs kommer på besök.