Spanjorskorna som vill till Riksserien
Det är syskonparet som siktar högt. Spanska systrarna Sara och Laura Danielsson spelar för tillfället hockey i hemlandet, men hoppas någon gång i framtiden få chansen att spela i svenska Riksserien.
– Mitt största mål är annars att få spela ishockey i en bra liga i Sverige, säger Sara till hockeysverige.se.
När hockeysverige.se:s Robert Pettersson strax före jul scannade av hockeyligorna i Europa dök det upp två namn i den spanska damligan med halvt svenskklingande namn, tvillingarna Laura och Sara Danielsson Borrasca. Laura och Sara, som båda är 16 år, visade sig spela för Kenta Nilssons gamla klubb i Spanien, Majadahonda.
Hockeysverige.se satte på sig detektivglasögonen och hittade tillslut systrarna i Madrid. Skulle det visa sig att Leif Boork rent av ska få en biljett ner till Madrid för att scouta spelare för Damkronorna?
– Våran pappa (Pontus Danielsson) är svensk och vi har släkt där. Vi åker varje år till Sverige, men vi aldrig bott där. Däremot tänker jag försöka plugga på universitet där. Samtidigt ska jag då försöka spela med något hockeylag i Sverige, berättar Laura Danielsson Borrasca på näst intill klockren svenska då hockeysverige.se når henne och systern Sara i Madrid.
– Vi var i Sverige i somras och, precis som Laura säger, åker vi dit varje sommar. En vecka brukar vi umgås med vår familj och en vecka brukar vi vara med på ett hockeyläger. I somras var vi på Swish Camp i Landskrona. Det var jättehårt men också väldigt roligt, berättar Sara Danielsson Borrasca.
Danijela Rundqvist, Djurgården, som var en av instruktörerna på Swish Camp:
– Laura och Sara spelade till och med i mitt och Nisses (Ekman) lag när vi spelade match på hockeykarnevalen i Landskrona.
– Jag såg tjejerna första gången för två år sedan. Jag tror inte att dom hade spelat hockey speciellt länge då samtidigt som man inte har en så stor konkurrens i Spanien. Bara på det här året som gått fram till förra sommaren hade båda två gjort jättestora framsteg och var mycket skickligare i spelet. Dessutom är det två glada och härliga tjejer.
Hockey är kanske inte det första man tänker på då det gäller Spanien, men för Laura och Sara började det efter att man provat på inlines.
Laura:
– Först började vi med inlines. Vår pappa visste inte ens att det fanns hockey här i stan. Sedan var vid en rink för att åka skridskor. Då såg vi att det även fanns så man kunde spela hockey där och då ville vi prova på det.
Sara:
– Hockeyintresset kommer från vår pappa. Som min syster sa så började vi med inline. Sedan var det alltid pappa som sa att vi skulle spela hockey. När vi sedan skulle börja med hockey ville vi inte först eftersom vi var jättebra kompisar med dom i vårt inline-lag.
– Vi började i alla fall med hockey och det är en helt annan grej jämfört med inline. Vi trivs jättebra med att spela hockey.
Spelar ni både med killar och tjejer precis som många tjejhockeyspelare gör även i Sverige?
Sara:
– Ja. Vi spelar seniorhockey med tjejerna eftersom det inte finns några tjejlag under 18 eller 16 år. Med killar spelar vi med under 16 år, men vi har även börjat spela med under 18-killarna.
– Det är ganska tufft att spela med killarna, men både jag och min syster gillar mer att spela med killar än med tjejer eftersom det går mycket snabbare. Dessutom får man tacklas vilket vi gillar.
– På söndag är det match både för tjej- och kill-laget. Många av tjejerna vill åka med tjejerna och spela, men jag och Laura stannar i stället här för att spela med killarna i under 18-laget.
Hur stor är damhockeyn i Spanien?
Laura:
– Den är väldigt liten. Jag tror att det bara finns åtta lag i hela Spanien. Det finns två lag i Madrid, men sedan är det ungefär 30-40 mil till närmaste lag.
– Man skriver inte heller om damhockey i dom spanska tidningarna. Sara och jag har spelat någon gång i landslaget och det är ganska många syskon där, vilket är lite roligt. Det har man uppmärksammat någon gång, men annars skriver man ingenting om damhockeyn.
– Vad jag vet så är det inga svenska tjejer som spelar här nere. Jag vet att det finns svenska killar som spelar i något seniorlag, men inga tjejer.
Hur upplevde ni att det var att spela i det spanska landslaget?
Sara:
– Vi har inte spelat i det officiella landslaget. Det var ett lag från Kanada som skulle spela mot vårt lag, Majadahonda. Även det spanska landslaget skulle komma hit till Majadahonda innan dom skulle åka vidare till Island för att spela VM.
– Först spelade vi match med vårt lag. Då var det en kille där som var landslagsboss. Han såg oss och sa att han ville se oss spela tillsammans med tjejerna i landslaget. Då spelade vi mot Kanada och dessutom fick vi träna med det spanska landslaget innan VM.
Hur var det att spela mot Kanada?
Sara:
– Det var jättehäftigt och en helt annan grej, helt underbart, säger Sara med ett skratt.
Trots att Spanien är en ganska liten hockeynation är man väldigt seriös i sin verksamhet.
– Vi tränar fyra gånger i veckan, under en och en halv timme, berättar Laura.
Om ni fick beskriva varandra som hockeyspelare, hur skulle det låta?
Laura:
– Hon är ganska bra (skratt). Jag tycker att hon spelar typ på samma sätt som jag. Vi vet vart vi har varandra ute på isen. När vi spelar med tjejer spelar vi dessutom i samma kedja.
Sara:
– Jag tycker att Laura är ganska bra också. Jag tror att vi spelar ungefär likadant. Vi spelar tillsammans ganska mycket i tjejlaget.
Kenta Nilsson spelade åtta matcher för Majadahonda. Han svarade då för elva mål och totalt 31 poäng och blev dessutom spansk mästare.
– Det visste jag inte. Det får pappa berätta mer om sedan, skrattar Laura.
Fotboll är annars den stora sporten i Madrid, men det är ingen sport som passar Laura och Sara.
Laura:
– Fotbollen är ganska stor här nere, men idag spelar vi inte det länge. När jag var mindre spelade jag fotboll, men det är inget sport som jag gillar speciellt mycket. Vi håller inte heller på med någon annan sport vid sidan av hockeyn.
Lockar det att komma till Sverige och spela i framtiden?
Laura:
– Ja, jag hoppas att få spela i Sverige när jag kommer dit. Om två år tänker jag åka till Sverige för att plugga till ingenjör, men jag vet inte exakt vilken utbildning jag kommer att söka ännu.
Sara:
– Självklart vill vi först få chansen att spela i landslaget. Vi får se om vi får chansen att spela i VM den här säsongen. Mitt största mål är annars att få spela ishockey i en bra liga i Sverige, i förstadivisionen eller något. Vi ska, som sagt var, plugga och spela hockey i Sverige om två år så får vi se hur det går.
Avslutningsvis, ni är spanjorskor och har bott hela livet i Madrid, hur har ni lärt er svenska så pass bra?
Sara:
– Min pappa har aldrig försökt lära oss svenska utan det är så att han alltid har pratat svenska med oss. Det är också så som vi har lärt oss prata svenska.
Anledningen till att pappa Pontus Danielsson bor i Madrid är att han för över 20 år sedan flyttade dit för sitt jobb. Efter det har han blivit kvar där. Värt att nämna är att även Pontus Danielsson spelade hockey en gång i tiden. Fram till 15-16-årsåldern spelade han nämligen för IFK Lidingö.
Den här artikeln handlar om: