“Vill du se en världsmästare – så se på mig!”
1953 nådde svensk ishockey en av sina första stora milstolpar som lade grund för vår stolta hockeytradition. Då tog Tre Kronor sitt första VM-guld någonsin. Men det var i en turnering där både Kanada och USA valde att bojkotta turneringen – medan Tjeckoslovakien åkte hem under turneringens gång.
Elva gånger om har Sverige vunnit VM-guld. Det första vanns i schweiziska Zurich 1953 varpå det även blivit guld i Sovjetunionen 1957, USA 1962, Österrike 1987, Finland 1991, Tjeckoslovakien 1992, Schweiz 1998, Lettland 2006, Sverige 2013, Tyskland 2017 och Danmark 2018.
Det historiska första guldet i Schweiz 1953 innebar alltså den första riktigt stora framgången för Tre Kronor. Men till saken hör också att turneringen kom att bli väldigt annorlunda. När allt var sagt och gjort kom det nämligen bara fyra lag till start i just det världsmästerskapet.
Förutom Sverige fanns Tjeckoslovakien, Västtyskland och värdnationen Schweiz med. Men när turneringen var över fanns det bara tre nationer kvar. Tjeckoslovakiens president vid den här tiden, Klement Gottwald, avled hastigt dagen innan VM-finalen mot Sverige och landssorg utlystes, varpå hela Tjeckoslovakiens VM-trupp lämnade Zürich och reste hem till Prag.
Det här var också VM-turneringen då Tre Kronor för första gången spelade med tre kedjor. Visserligen hade man bara två backpar, men för att få upp tempot i spelet ville man ha pigga ben framåt i alla byten, något som förbundskapten Folke “Masen” Jansson berättade för kvällstidningarna innan avresan.
USA hade portats från spel innan VM för att laget hade ställt till med en större skandal med massor utav bråk i samband med en match i Basel tidigare under säsongen. Kontentan av detta blev att även Kanada stannade hemma i sympati för sitt grannland. Sovjetunionen kom först med i VM sammanhang året efter då turneringen spelades i Stockholm.
KNACKWURST OCH BIRA
För att vi ska få en bild av hur Sveriges första VM-guld spelades hem tar vi hjälp av backen Lasse Björn. Han var en av fem svenska backar i truppen. Och även om det var många år sedan som turneringen spelades minns han VM-guldet i Zürich mycket väl.
– Ja, det var en jättekul resa och sedan avgjordes turneringen på ett annorlunda vis då presidenten Gottwald avlidit och det tjeckiska laget fick inte ställa upp och spela utan landssorg hade utlysts. Så vi gick på stan och firade med en knackwurst och en bira som förbundet bjöd oss på.
Hur stor var hockeyn i Sverige vid den här tiden?
– Den var inte så jättestor utan dom flesta matcherna med Tre Kronor eller i allsvenskan följdes mest av dom närmast sörjande. Den mesta hockeyn spelades väl i stockholmstrakten även om det var några utifrån som var med i VM 53. Sigge Bröms från Leksand, Hasse Isaksson och Stor-Stöveln Öberg, Gävle, och Göte Almqvist från Skellefteå var alla med.
Var VM-turneringen uppmärksammad på hemmaplan i Sverige?
– Jag minns inte det så väl men visst skrev tidningarna en hel del men det blev inget firande Sergels Torg direkt. Utan det var bara våra familjer som stod på Bromma flygplats och väntade på oss.
Folke "Masen" Jansson och Åke "Plutten" Andersson.Foto: Arkivbild
UTKLASSNINGSSEGRAR
Tre Kronor besegrade Schweiz med 9–2, Västtyskland med 8-6, Tjeckoslovakien med 5-3 innan det blev 9–1 mot Schweiz 12–2 mot Västtyskland 12-2 innan finalplatsen säkrades.
Lasse Björn:
– Jag lirade back tillsammans med Sven Thunman från Södertälje SK. Det var en snäll och försynt kille som senare blev elitdomare. Vi var ganska överlägsna i alla matcherna och vi hade slagit tjeckerna också innan de åkte hem så jag kan tänka mig att vi hade vunnit en eventuell final mot dem också.
Ni vann "bara" med 5–3 mot Tjeckoslovakien, det låter inte så kassaskåpssäkert ändå?
– Vi ledde med 5–0 en bit in i första perioden och efter det så åkte vi nog mest och glassade och väntade på slutsignalen, haha. Skämt åsido så hade nog 10–1 varit mer rättvist vilket Hyland och killarna på sidan av rinken också tyckte.
Hur reagerade ni spelare när beskedet kom att ni var världsmästare i kavaj för tjeckerna hade åkt hem?
– Det här var på kalla krigets dagar så vi förstod att det var ryssarna som tvingat hem spelarna. Tjeckoslovakien var då en så kallad öststat. Jag minns att vi gick runt på stan i Zürich för att ha något för oss medan vi väntade på vad som skulle hända. Då kom radions Lennart Hyland knallande så då berättade vi för honom att vi var världsmästare vilket han inte hade en aning om, haha.
Det sägs att du sjöng fram budskapet till Hyland och Bassen Sköld?
– Haha, ja det stämmer! "Vill du se en världsmästare så se på mig", på Zarah Leander-manér. De trodde väl jag var lite knäpp men de hade som sagt var ingen aning om att vi var världsmästare då.
Blev det sedvanlig prisceremoni trots allt?
– Jo, det blev det. Det blev ett herrans liv på alla som köpt biljett till vår avslutningsmatch mot tjeckerna så vi spelade någon sorts träningsmatch mot Schweiz i stället och därefter så blev det prisceremoni. Där fick "Plutten" Andersson som lagkapten kliva upp på pallen och ta emot bucklan på samma sätt som jag själv fick göra i Moskva 1957. Tyskarna fick silver och schweizarna fick brons. Men det var jäkligt synd om killarna i Tjeckoslovakien då finalen spelades på lördagen och deras plan hem till Prag inte gick för en på söndagsmorgonen. De försökte få dispens att spela men icke.
Hur högt borde vårt första VM-guld klassas då det inte var allt för många nationer med?
– Jag minns att schweiziska och tyska tidningar hyllade oss och tyckte att det aldrig hade spelats bättre hockey i Europa tidigare. Någon tidning skrev väl också att en värdigare världsmästare än Tre Kronor aldrig tidigare vunnit ett VM. Vi kunde inte rå för att "kotknackarna" från Kanada och USA inte ville lira i VM så de länderna som var med var helt enkelt dom bästa just då.
Vilka var era stora stjärnor under VM 1953?
– Hasse Isaksson hade varit fantastisk i mål och sedan hade vi en bra kedja med bröderna Stig och Hasse Tvilling som lirade ihop med "Lill-Lulle" Johansson. Men jag har för mig att "Vicke-Hallon" (Göte Blomqvist) blev bäste målskytt. Sedan hade vi Tumba med och han var som vanligt väldigt bra.
Men Knackwurst som segermiddag...?
– Haha, ja det var på banketten men överledaren Torsten Dahlin och vår tränare "Masen" Jansson hade ordnat skinka och ägg på Hotel Central framåt kvällen och minns jag inte helt fel så fanns det nog några flaskor skumpa också.
Stig Tvilling trycker in en puck mot Tjeckoslovakien.Foto: Arkivbild
Världsmästarna 1953
Den här artikeln handlar om: