”Problemet är att axelskydden har blivit ett vapen”

Hur ska svensk ishockey få bukt med alla hjärnskakningar? I den andra delen i Ronnie Rönnkvists artikelserie om Nollvisiongruppens arbete med att minska antalet huvudskador diskuteras de problematiska axelskydden.
– Alla tillverkare säger idag att dom har det bästa axelskyddet. ”Ja, till att skydda, men inte för att tacklas med”, säger SHL-domaren Morgan Johansson som är projektledare för Nollvision.

Idag avslutar vi rundabordssamtalet kring arbetsgruppen ”Nollvision” och deras jobb med att få ner antalet hjärnskakningar i svensk hockey. I den tredje delen pratar vi främst om spelarnas utrustning.

På Svenska Ishockeyförbundets hemsida står att läsa:
”Projektet syftar till att hitta förebyggande åtgärder mot hjärnskakningsproblematiken inom svensk hockey. I projektet finns representanter från SDHL, SHL, HockeyAllsvenskan samt HockeyEttan. Dessutom finns representanter från spelarnas intresseorganisation SICO, Arbetsgivaralliansen, Utbildning-och utvecklingsansvariga på Svenska Ishockeyförbundet, försäkringsbolag samt tillverkare av ishockeyutrustning”

Hockeysverige.se stämde träff med fyra av deltagarna i svensk ishockeys nollvision för att syna vad syftet är med gruppen och hur långt man kommit. På plats var Morgan Johansson, SHL-domare och även projektledare för Nollvision. Madelen Fahlstedt forskare på Kungliga Tekniska Högskolan som jobbar med datormodeller för att lättare förstå hjärnskakningar. Mikael Swarén gästforskare på högskolan Dalarna. Han jobbar med mätsensorer inom idrott. Bland annat på uppdrag av det som heter Sverige Olympiska akademi. Joel Hansson, domaransvarig på Svenska Ishockeyförbundet som jobbar med bland annat regler och det som händer på isen.

”MÅNGA AXELSKYDD ÄR INBLANDADE I HJÄRNSKAKNINGAR”

Ett av problem som målats upp i samband med hjärnskakningar är spelarnas utrustning. Framförallt då axelkåporna.

– Vi vet egentligen ganska lite om exempelvis hjälmar, säger Madelen Fahlstedt och fortsätter:
– Dom testas på ett sätt, men förmodligen kan vi göra mer vad det gäller utrustning för att optimera den. Tittar vi på axelskydden 20 år tillbaka och jämför med nu så skiljer dom sig åt ganska mycket. Vi vet inte ännu hur det påverkar, blir dom sämre, bättre?

Skydden har förändrats lite jämfört med hur det såg ut förr i tiden.

Har ni kommit någon vart i den forskningen?
– Vi har börjat titta på om det skiljer. I vissa situationer ser vi att det skulle kunna skilja sig mot tidigare skydd. Nu har vi tittat på exempelvis en situation om vi skulle göra skydden mjukare, mindre eller hårdare. Då har vi inte sett några skillnader.
– Börjar vi titta på en annan situation kan det spela roll om man spelar med hårdare skydd. Där har vi inte kommit till några slutsatser ännu utan det är ett pågående arbete. Det arbetet startades då vi såg att så pass många axelskydd var inblandade i hjärnskakningar.

Morgan Johansson:
– Axelskyddet är byggt för att skydda. Problematiken är att axelskydden blivit ett vapen. Alla tillverkare säger idag att dom har det bästa axelskyddet. ”Ja, till att skydda, men inte för att tacklas med”. Däremot kanske inte det inte är lika bra för mottagaren.
– Sedan vi vet inte om vi kan utforma det på ett annorlunda sätt, om det ska vara fyrkantigt, mjukt, större, mindre eller vad det ska vara. Det här har vi ingen vetskap om idag.

”DISKUTERAT SKYDDSBÅGE FRAMFÖR HAKAN”

Många pratar om hjälmarnas betydelse vid hjärnskakningar, men flera av spelarna som drabbats av den här problematiken har fått en smäll på hakan av sarg, axelkåpa e t c.

– Hjälmen kanske helt plötsligt egentligen inte har någon betydelse? Då har vi diskuterat kring om det är en skyddsbåge framför hakan vi ska ha? Kommer den att göra att vi får mindre hjärnskakningar? Svaret på det vet vi inte, säger Morgan Johansson och fortsätter:
– Då är vi där igen. Vi vill inte införa skyddsbågen för att det sedan kanske visar sig att den gör att vi får fler hjärnskakningar. Vi vill inte att vi ska införa en skyddsbåge på en hjälm bara för att vi tror det skulle bli bättre.

Mikael Swarén:
– När det gäller hjälmar och hjärnskakningsproblematik för målvakter, där finns det ett problem eftersom dom får skott i masken som orsakar hjärnskakningar.
– Det kanske är ännu mer problematiskt för kortare målvakter och tjejer som oftast är under ribban med huvudet. Då blir dom som ett legitimt mål eftersom dom målvakterna är mitt i skottzonen. Där har hjälmen en väldigt stor påverkan om du ska få en hjärnskakning eller inte.

Joel Hansson:
– Vi har utvecklat sporten ishockey genom åren, hur vi ska bli bättre. När det kommer till att utveckla utrustningen har vi överlämnat det till leverantörerna. En viktig faktor vi jobbar med där är att vi mer kopplar ihop så den sportsliga utvecklingen, det som sker där, med en utrustning som skyddar så gott det går.
– Sedan kan vi nog aldrig bygga bort en problematik med skador och liknande, men jag tror att vi kan vara med och påverka mer.

Madelen Fahlstedt, Morgan Johansson, Mikael Swarén och Joel Hansson.Foto: Ronnie Rönnkvist

Har ni en dialog med leverantörerna av hockeyutrustning?
– Nej, idag översätter vi ett internationellt regelverk som reglerar utrustning. Sedan hoppas vi att dom har en levande dialog med leverantörerna för att driva den här utvecklingen.

Morgan, är tanken att även ni framöver ska inleda en dialog med leverantörerna kring det här?
– Givetvis finns det med, men först när vi har fakta på bordet och kan börja ställa lite krav. Idag är det egentligen inga som ställer några krav.

Mikael Swarén:
– Om tar målvakts-hjälmar, bara genom utvecklingen av klubbor senaste åren skjuter spelarna mycket hårdare skott. Samtidigt väger puckarna lika mycket. Då blir det ett högre våld mot skallen då du får pucken på masken.
– Utvecklingen att höja skyddsgraden har inte följt med utvecklingen av klubborna. Det är som att du skulle sätta i en monstermotor i bilen men glömmer att dimensionera bromsarna för det.

LIKA MÅNGA HJÄRNSKAKNINGAR I SVERIGE SOM I NHL

Det finns ledare, spelare och fans som säger att tuffare regler, mer utrustning, att hålla tillbaka sin lite tuffare attityd o s v dödar hockeyn, hur tänker ni kring det?
Morgan Johansson:
– Det är en debatt som förs. Jag är verkligen positiv till tacklingar, men det måste vara på rätt sätt. I dagens hockey, när det går så otroligt fort, kan vi inte tackla på samma sätt som vi gjort förr om åren eftersom spelaren inte alltid hinner uppfatta att det kommer en tackling. Är man inte beredd på att ta emot tacklingen är det kört när det är sådana krafter som det är idag.
– Vi ska nu också jämföra farten på stora respektive små rinkar, vilket är ganska intressant. Där har vi tagit hjälp av Norge eftersom lag där spelar på både stor och liten rink. Där ska vi alltså jämföra vad rinkens storlek kan göra med farten. Om vi drar ner måtten på rinken, vad innebär det då i hjärnskakningsproblematiken?
– Även här handlar det om att skaffa fakta. Det var någon som sa att vi får mindre hjärnskakningar om vi har mindre rinkar eftersom farten blir lägre. Jo, man kan alltid gissa att det är på det viset, men det är inte säkert att det är så.

Mikael Swarén:
– Idag har vi samma förekomst på hjärnskakningar i Sverige som det är i NHL. Sedan är det ljusår ifrån antalet hjärnskakningar som är i internationella mästerskap. Där är vi mer eller mindre nere på noll.

Morgan Johansson:
– Det går alltid att diskutera vad det beror på. Jag var nere på Junior-VM. Farten där var så hög att spelarna inte hann tackla. Man förlorar för mycket på att offra en tackling.
– Under Sverige mot Schweiz tror jag det var fyra tacklingar på hela matchen. Då blev en utvisad för ”checking from behind”. Tre av dom andra tacklingar var i farten för att separera spelare från puck.

Joel Hansson och Morgan Johansson. Foto: Bildbyrån

”FICK BORT 35 PROCENT AV HJÄRNSKAKNINGARNA PÅ MÅLVKATERNA”

Joel Hansson:
– När vi ser på den stora massan av elitmatcher som spelas i svensk hockey, antalet tacklingar minskar per match. När det då blir en tackling som sticker ut som bestraffas blir det att ”nu bestraffas alla tacklingar”.
– Sedan ser vi, precis som Morgan säger, internationellt att kravställningen på att kunna hantera hög fart gör att man inte hinner tacklas. Går man in i ett sådant läge och blir överspelad har man helt plötsligt tappat en lirare där.
– Det är också en viktig aspekt att lägga in, vart är hockeyn på väg och finns det utrymme för tacklingar i en hockey som går så pass fort? Eller, är det mer ett hindrande moment i försöket att vinna matcher?
– Det här är en diskussion vi för med våra förbundskaptener, vad ser vi på våra internationella mästerskap, vad är det för strömningar som går i den hockey som spelas idag? Där är mycket fokus på att ha klubban i isen eftersom man måste kunna vara aktiv och snabb på puck. Dessutom, när man går in i det fysiska spelet, att man är beredd att spela puck på en gång.
– Då är det för oss att jobba mot, inte att bygga bort tacklingar, men att hitta ett regelverk där man skapar ett effektivt närkampsspel. ”Late hit” är en annan sak. Kan vi begränsa sena tacklingar, att spelaren inte tycker det är någon mening att tackla för han eller hon måste in i nästa situation, då kommer vi ha en säkrare idrott. Framförallt får vi kanske en mer framgångsrik typ av hockey där man går direkt på puck och inte alltid fullföljer in i tacklingen.

Det har redan tillförts regelförändringar som gjort att hjärnskakningarna minskat bland målvakterna.

Morgan Johansson:
– Vi har statistiken från 2018/19 som vi kan mäta med 2019/20. Sedan får vi 2020/21. En regelförändring var målvakterna, förra säsongen var den många som skrek att vi dömde en massa mål. Samtidigt fick vi bort 35 procent av hjärnskakningarna på målvakterna. Det är ingen som säger något om det. I stället lyfts det fram att vi dömde bort sex mål när det gjordes 800 eller något ditåt.
– Man vända på saker och tycka allt är ett helvete. Annars kan man vända det och se att det finns något positivt med förändringen.

Hockeysverige.se har för avsikt att framöver följa upp arbetsgruppens jobb kring hjärnskakningar inom svensk ishockey.