Kritiserades för uttagningen av ”Foppa” – då triumferade ”sämsta svenska VM-laget nånsin”

Det sämsta svenska VM-laget någonsin? Ja, det tyckte i alla fall kvällstidningsskribenten Thomas Malmqvist när han inför VM i Prag 1992 skulle recensera Tre Kronors lagbygge. Men Sverige, med Conny Evensson och Curre Lundmark vid rodret, reste sig som fågel Fenix ur askan och slog nästan hela expertkåren – dock inte Peter Wennman på den andra kvällsdraken som hela tiden trodde på svensk medalj – genom att spela hem Sveriges sjätte VM-guld.

Hockeysverige.se bad Conny Evensson blicka tillbaka på våren i Prag 1992.
”Det var ett annorlunda VM nere i Prag 1992. Många spelare var slitna eftersom säsongen hade inletts med Canada Cup och dessutom spelades OS nere i Albertville i februari. Nu var det även första gången som VM spelades i två grupper likt det sätt som turneringen är upplagd i dag. Tidigare hade det varit en rak serie med åtta lag.
Jag kan förstå att vi fick många nej till turneringen eftersom påfrestningen varit stor på många av våra spelare med alla matcher och turneringar. Inte bara då i landslaget utan även med sina klubblag. Vi reste ner till Prag med inte mindre än sexton VM-debutanter vilket givetvis kom att betyda en del. Samtidigt hade vi fått hem ett par riktigt starka förstärkningar i form av Johan Garpenlöv från San José och Mats Sundin från Quebec. Senare i turneringen anslöt även Mikael Andersson från Buffalo och Calle Johansson från Washington.

Svensk hockey hade en väldig bredd och även om vi hade spelare som inte spelat med i VM tidigare så var det bra spelare som verkligen var sugna på att visa vad dom går för.

Vi vann premiären mot Polen med 7–0, sedan spelade vi 0–0 mot Italien, 2–5 mot Tyskland, 1–3 mot Finland och 4–4 mot USA. Att det såg ut så inledningsvis var nog i första hand för att vi hade ett orutinerat lag. Samtidigt jobbade vi med att vi hela tiden måste prestera en bra laginsats och att alla var klara med vilka roller man har i laget. Jag tyckte att vi klarade ut det på ett bra sätt och tog oss till kvartsfinal där vi ställdes mot ettan från den andra gruppen, Ryssland. Trots förlusterna hade vi ändå visat upp ett ganska bra spel till och från.

Visst var det svarta rubriker hemma i Sverige men det där lägger du inte speciellt mycket energi på när du väl är mitt uppe i en VM-turnering. Det var en hel del media på plats nere i Prag så spelarna kunde inte undgå kritiken, men jag tror inte att man lade någon större vikt vid den utan valde att lägga fokus på att genomföra nästa match på ett bra sätt.

En viktig bit som lyfte laget var Calle Johanssons och Mikael Anderssons ankomst till laget. Vi var just då inne i en negativ trend. Calle var ju en storspelare borta i NHL och Micke var hänsynslös mot sig själv. Självklart kom deras närvaro och inställning att betyda mycket för oss.

I kvartsfinalen ställdes vi mot Ryssland och vann med 2–0. Det var en sådan där match som vi genomförde med hundraprocents disciplin. Vi visste att skulle vi ge ryssarna för stora ytor så skulle vi inte ha en chans. Visserligen kom ryssarna till en del avslut, men många av dessa var inte speciellt farliga eftersom vi lyckades driva ut deras skyttar mot kanterna. Dessutom lyckades vi väldigt bra i kontringsspelet. Tommy Söderström stod i målet och han gjorde en väldigt bra match liksom han gjorde i hela turneringen.

I semifinal ställdes vi mot Schweiz. En sådan där otäck match eftersom det var en knallsensation att Schweiz tog sig till en semifinal vid den här tiden. Idag är som bekant schweizarna mer etablerade i toppen av världshockeyn. I båset hade Schweiz gamle Björklöven-spelaren John Slettvoll (tidigare Andersson) som kunde svensk hockey väldigt bra. Vi träffade även på varandra mycket under mina år då både han och jag jobbade nere i Schweiz som tränare. Det har blivit några duster genom åren, men vi känner varandra väl och är goda vänner.”

Innan semifinalen sade Conny Evensson:
– John Slettvoll gick på många dragningar som spelare. En av de värsta drabbades han av i Karlstad. Det var kanske efter den som han bytte namn.

Foto: Bildbyrån

FICK KRITIK FÖR ATT HAN TOG UT ‘FOPPA’ TILL VM”

”Vi gick ifrån till 2-0 tidigt i matchen och när sedan Peter Forsberg även gjorde 3-0 var det rätt lugnt.
När vi väl kom till Finalen mot Finland vill jag påstå att vi var rätt bra igång faktiskt. Återigen genomförde vi en mycket disciplinerad match. Sedan minns jag att ”Foppa” gjorde mål på sin intränade specialare i powerplay. Han stod bakom kassen och när Garpenlöv gick in och spärrade deras back framför mål gick ”Foppa” fram och lade in pucken köksvägen. Återigen gör vi en riktig laginsats, precis som mot Ryssland i kvartsfinalen.

Det finns alltid folk som vill kritisera Tre Kronor och laguttagningarna. Det gällde även när jag tog med Peter Forsberg till VM 1992. Det här var ”Foppas” första VM och han var bara 18 år. Jag hade med ”Foppa” i en dubbellandskamp i Moskva mot Ryssland innan VM. Det han visade upp där fick mig direkt att bestämma mig att han ska bara med till VM. Kedjan med Forsberg, Mats Sundin och Johan Garpenlöv blev sedan under VM en väldigt viktig del och dom som skulle vara med och avgöra matcherna.

När man vunnit något stort är det alltid samma glädje i omklädningsrummet och allt det där. Sedan blev det en snabb hemfärd för hyllningarna på Sergels Torg. Fast på något sätt hinner man inte ta in allt som sker. Egentligen borde man få 14 dagar på sig att samla intrycken. Trots det så var det självklart en fantastisk upplevelse att stå där och ta emot 40-50 000 människors hyllningar. Helt otroligt.

Filosofin i mitt ledarskap? Det är alltid svårt att prata om sig själv. Jag tror att det viktigaste är att man ger alla i gruppen uppmärksamhet. Det är lätt att man bara ser till en del i laget och inte till samtliga. Sedan handlar det om att vara tydlig i sitt ledarskap utan att för den delen uppfattas som diktatorisk. Gränsdragningen mellan tydligheten på rätt sätt och på ett diktatoriskt sätt är hårfin. En annan bit som är viktig är att du hela tiden klarar av att vara nära killarna, en i gruppen.”

Kan inte det vara en svårighet?
”Jag har i alla fall inte upplevt någon svårighet i det, men det kanske är olika hur man är som person.”

Se VM på C More – två veckor gratis


Mats Sundin. Foto: Bildbyrån

Sveriges VM-matcher 1992

Grundserien
Polen 7–0
Målskyttar: Peter Forsberg 2, Arto Blomsten 2, Johan Garpenlöv, Jan Larsson, Kenneth Kennholt.

Italien 0–0

Tyskland 2–5
Målskyttar: Patrik Carnbäck, Patric Kjellberg.

Finland 1–3
Målskytt: Patric Kjellberg.

USA 4–4
Målskyttar: Jan Larsson, Fredrik Stillman, Mats Sundin, Arto Blomsten.

Kvartsfinal
Ryssland 2-0
Målskyttar: Mats Sundin, Roger Hansson.

Semifinal
Schweiz 4-1
Målskyttar: Lars Karlsson, Patrik Carnbäck, Peter Forsberg, Roger Hansson.

Final
Finland 5-2
Målskyttar: Peter Forsberg, Mikael Andersson, Roger Hansson, Lars Karlsson, Arto Blomsten.    

TRE KRONORS GULDLAG 1992

Bragden i Åbo – ”Lidas” om VM-guldet 1991: ”Känslan kan få många NHL-spelare att tacka ja till VM”