Så är livet som hockeyspelare i krigets Ukraina
Rysslands invasion av Ukraina har pågått i över fyra år och det dagliga livet för invånarna i Ukraina har påverkats kraftigt av kriget.
Karyna Usatenko, 17, berättar om hur livet som hockeyspelare i Ukraina har varit under åren som kriget har pågått.
— Bombningarna av isbanorna har inneburit att matcher och träningar ibland måste ställas in. I dom ögonblicken stannar allas hjärtan och idrottare runt om i landet undrar såklart hur dom ska kunna fortsätta sina karriärer, säger Usatenko till hockeysverige.se.

Att vara idrottare i Ukraina efter Rysslands invasion är såklart tufft, riktigt tufft. Trots kriget som Ryssland startade valde 17-åriga Karyna Usatenko att stanna kvar och spela hockey för sitt Sestry Kraken i Odessa. Samtidigt valde övriga familjen att fly till Tyskland.
— Jag växte upp i Odessa. Först åkte jag konståkning, men sedan bytte jag till hockey. Hockeyn blev verkligen något speciellt för mig. För mig handlade det om känslor, lagarbete och att vara en del av ett lag, berättar Karyna Usatenko för hockeysverige.se och fortsätter:
— Nästan alla förhållanden var bra och tillgängliga för oss innan kriget. Två arenor, alltid bra belysning, bra is, hela träningspass utan att vi hörde några flyglarm.
Karyna Usatenko: ”Mitt liv har förändrats mycket under kriget”
När kriget utbröt förändrades mycket för Karyna Usatenko och egentligen all ishockey i Ukraina.
— Mycket har förändrats. Många hockeyspelare var tvungna att lämna Ukraina. Vi var utan is och kunde inte träna på flera månader.
— Ett ganska välkänt lag, som Donbass, föll isär. Många spelare var också tvungna att lämna sina hemstäder och flytta någon annanstans för att fortsätta sina karriärer.
— Under kriget har dessutom mitt liv förändrats mycket. Efter att kriget varat i ett år var min familj tvungen att flytta till Tyskland. Mina föräldrar flyttade eftersom det började bli väldigt svårt att leva under krigsförhållanden i Odessa. Det är svårt att studera och leva när det inte finns någon elektricitet under en lång tid, särskilt med tre barn i familjen
— Jag stannade kvar hos mina mormödrar och morfäder eftersom det var svårt för mig att lämna min ishall och min stad. Jag bodde separerad från min familj i drygt ett år. Min familj saknade mig också väldigt mycket under den här tiden, men det här gjorde mig samtidigt självständig, ansvarsfull och stärkte min ”spirit”.

”Matcher pausas ibland på grund av flygvarningar”
Flera ishallar i Ukraina har också bombats, vilket såklart påverkat hockeyfolket i städerna.
— Bombningarna av isbanorna har inneburit att matcher och träningar ibland måste ställas in. I dom ögonblicken stannar allas hjärtan och idrottare runt om i landet undrar såklart hur dom ska kunna fortsätta sina karriärer.
— I min stad, Odessa, skedde det också två flyganfall nära isbanan, vilket orsakade allvarliga skador. Lyckligtvis görs hela tiden ansträngningar för att återställa anläggningarna så snabbt som möjligt. Tack vare detta kan vi fortsätta vi att träna och spela matcher.
Kunde ni spela seriematcher trots oroligheterna?
— Ja, jag kunde spela ligamatcher. Tyvärr måste matcherna numera spelas med färre spelare och under begränsad tid.
— Matcher pausas också ibland på grund av flygvarningar, men det hindrar oss inte från att fortsätta idrotta och spela hockey.
Karyna Usatenko har flyttat från Ukraina till Tyskland
Numera bor och spelar Karyna Usatenko alltså i Tyskland.
— Efter att ha flyttat till Tyskland gick jag med i laget Altonaer SV Penguins, där jag blev varmt välkomnad. Min familj drev på mig att flytta till Tyskland. Jag insåg att det var väldigt svårt att bo långt ifrån min familj under lång tid samtidigt som mina föräldrar oroade sig för mig varje dag.
— Jag såg tonåringar, kompisar, fira högtider med sina familjer medan jag var ensam. Jag ville verkligen sitta med mina bröder och föräldrar vid samma bord och prata om vår dag. Att bo 2 000 km ifrån varandra gjorde födelsedagar och familjestunder ännu svårare, säger Karyna Usatenko som tystnar en stund innan hon fortsätter.
— Nu går jag och lär mig tyska. Jag går till gymmet mycket, följer en bra kost och deltar i träningspass. Jag studerar också mycket.
— Det är svårt att kommunicera med laget utan att kunna språket helt, men jag jobbar hårt på det.
— Det går inte heller en dag utan att jag kollar nyheterna om vad som händer i Ukraina. Hemma i Odessa blir det värre för varje dag. Det finns ofta ingen elektricitet eller vatten och det ljuder många flyglarm, men alla håller ut.

”Ingenting är omöjligt. Ge aldrig upp och fortsätt”
När tror du och ukrainska folket kan börja återgå till ett relativt normalt liv?
— Jag tror att jag kommer att få möjlighet att återgå till ett slags normalt liv så snart kriget är slut.
— Naturligtvis kommer det fortfarande att vara svårt efter kriget, men det viktiga är att det inte kommer att finnas några flyglarm, att det alltid kommer att finnas elektricitet och att vi alla kommer att vara säkra.
Vad vill du hälsa alla unga hockeytjejer i Ukraina och runt om i världen?
— Jag vill säga till alla: ”Ingenting är omöjligt. Ge aldrig upp och fortsätt. Det kan finnas utmaningar inom din sport, men bakom varje utmaning kommer en framgång”, avslutar Karyna Usatenko.
Source: Karyna Usatenko @ Elite Prospects
Den här artikeln handlar om:










