Gör dundersuccé – efter uppbrottet: “Fick inte alls visa vad jag gick för”

Han har gjort osannolika 15 mål på sex matcher för Strömsbro i HockeyEttan. Men Joakim Axmans säsong har inte enbart varit en lång succé. För hockeysverige.se berättar han om den tunga perioden i Väsby.

– Det är klart som fan man går in i väggen lite, och blir frustrerad.

Hockeylivet leker för Joakim Axman. Den 27-årige Gävlesonen är hemma på riktigt igen, och är i sitt livs målform.

Två, fem, ett, två, två och tre är inte någon sorts lottorad eller liknande, utan Axmans fullständigt otroliga målskörd på sina sex matcher sedan återkomsten. Adderar vi dessutom tre assist får vi poängnoteringen 15+3 på de sex matcher han spelat i “Rallarbo” den här säsongen. 

Han leder redan Strömsbros skytteliga i stor stil, trots att han anslöt först härom veckan.

– Jag vet inte om det finns någon enkel förklaring till varför det gått så bra. Det har bara flutit på helt enkelt. Samtidigt jobbar jag stenhårt för att sätta mig i de situationerna där jag kan göra mycket mål – och jag har lagt ned mycket tid på att kunna trycka till det där lilla extra i skotten. Jag har alltid haft ett bra skott, men i år har det blivit vassare, berättar han för hockeysverige.se och tillägger:

– Förut har jag plojat borta många lägen. Nu är det mer distinkt. Jag är mer noggrann med mina skott nu.

Har du någon gång varit inne i något liknande målstim?

– (Skratt) Nej, det tror jag inte. I alla fall inte på den här nivån. Men det känns som att...jag vet inte vad jag ska säga riktigt, men jag får spela mycket och får ett stort förtroende. När man får den rollen jag har fått, och kan slappna av i mitt spel, då går det bra liksom. Det skulle det göra för alla.

"JULAFTON ATT FÅ DEN ROLLEN"

Joakim Axman har varit en stjärna på HockeyEttan-nivå under en lång tid. Redan för sex säsonger sedan sköt han 31 mål på 28 matcher för Tierp, och ser vi till hela karriären är hans facit imponerande 130 mål och totalt 240 poäng på 209 matcher. 

Efter många starka år tog han ytterligare ett kliv förra året, då han slutade tvåa i HockeyEttans poängliga med 56 poäng (26+30) på 40 matcher.

– Jag tycker att jag blev en mer komplett spelare över hela banan förra säsongen. Jag spelade fram andra och blev också bättre på att skapa ytor till mig själv. Dessutom har jag fått spela med fantastiskt duktiga spelare som verkligen tillåter mig att skjuta mycket. För en som älskar att skjuta är det som julafton att få den rollen, säger Strömsbros målspruta med ett skratt och fortsätter:

– Det är den största skillnaden i mitt spel, egentligen. Och den här säsongen har jag kunnat bygga vidare på det spelet lite till. Jag fick ju vara med Väsby litegrann också och vet vad som krävs för att man ska få spela på allsvensk nivå också, så det spelet har jag försökt ta med ner hit också. Jag har nog en liten fördel av att ha fått vara med Väsby.

Joakim Axman i Väsbytröjan.Joakim Axman i Väsbytröjan.BILDBYRÅN

Ja, säsongen inleddes som sagt i Väsby. Efter det sena beskedet att den klubben skulle få ta över Karlskronas allsvenska plats valde de att rikta blickarna mot poängsprutan från Gävle. I början av augusti presenterades Joakim Axman som ny spelare i den allsvenska nykomlingen. 

– Jag fick ett samtal från Tom (Tärnström, sportchefen) och pratade både med honom och Viktor Tuurula (tränaren) och de sa att de trodde på mig och att jag skulle få chansen att växa in i den allsvenska kostymen och göra det jag är bra på. Jag är en offensiv spelare och det kan ta tid att komma in i det, berättar han.

"DET BLEV KRYSTAT"

Men den där chansen, eller tiden, den kom aldrig menar Joakim Axman. 

– Sen dök det upp en del andra spelare, på grund av pandemin, och jag hamnade i en rävsax, i kläm. Jag fick inte göra det jag var bra på. Jag fick spela några minuter per match, och då är det svårt att göra det som jag ska göra och det var svårt att göra poäng och bättra på statistiken och sådana saker. Den rollen som jag behöver ha.

Det blev bara 1+1 på 13 matcher i Väsbytröjan. Sen valde klubben och spelaren att gå skilda vägar.

Är det det som gjorde att du inte fick det att stämma, eller känner du att det var något i ditt eget spel som inte fungerade?

– Jag tycker själv att jag fick spela alldeles för lite för att kunna sätta en stämpel på det. Jag fick inte alls visa vad jag gick för. Jag fick inte hamna i de lägen som jag gjort nu, där jag känner att jag tillåts att göra misstag och får göra det jag är bra på. Nu kan jag slappna av i min ishockey och tycker att det är roligt. Där blev det mest krystat.

– Sen förstår jag också situationen. De låg sist, och då måste det hända saker. Tyvärr drabbade det oftast mig under matcherna. Det var många andra som fick vara kvar i sina roller, men jag fick hoppa runt ganska mycket. Då blir det ganska oroligt. De sista matcherna fick jag knappt spela något, och så hamnade jag på läktaren. Då kände jag själv att det var bäst att lämna. Jag vill spela hockey, och jag är ändå 27 år. Jag vet vad jag har för värde, liksom. Då passade det jättebra att få åka hem i stället. Här får jag vara med kompisarna, och jag har ledare som tror på mig.

Är du besviken på Väsby?

– Besviken och besviken... Både de och jag tog en chansning. Jag kan inte säga så mycket mer egentligen. Jag vill spela på allsvensk nivå och visa att jag kan klara av det, mer än något annat. Jag tror att om jag får rätt omgivning och lite tid att etablera mig kommer det gå minst lika bra där. Så jag känner mest att det var tråkigt. Det var en chansning från båda och det funkade inte.

Tom Tärnström.Tom Tärnström.Foto: Ronnie Rönnkvist

Strömsbrostjärnan säger att hans ålder och livssituation också spelade in i beslutet att vända hem igen.

– Jag har liksom spelat i Ettan, så jag hade ett fast jobb i Gävle. Det var inte bara att packa ihop grejerna och åka ned till Väsby. Hade jag varit 18 år och bott hemma så hade det känts som en jättebra idé, och då hade jag kanske varit kvar där längre också. Nu var jag tvungen att checka med jobbet först, och de var schyssta och sa att jag skulle ta chansen om jag skulle få den, och att jobbet skulle finnas kvar för mig. Jag pendlade från Gävle till Väsby med tåg varje dag och det blev mycket funderande under de tågresorna. 

– Sen kände jag att jag inte ville gambla med mitt jobb och min framtid. Med tanke på min livssituation kändes det bäst att åka hem igen.

Tror du att det som hände nu kan kosta dig chansen att få spela i HockeyAllsvenskan igen?

– Jag vet inte... De som kan hockey och verkligen har koll, de vet att jag inte fått chansen. Det kommer alltid finnas folk som kommer säga att jag fått chansen men inte tagit den, men det är inte så enkelt. Vissa spelare behöver mer förtroende och mer tid än andra. Jag är en spelare som ska göra mål och poäng, då behöver jag ha en sådan roll. Man kan egentligen sätta punkt där.

"TITTADE INTE ENS PÅ MARKNADEN"

Nu spelar Joakim Axman sitt livs hockey. Den tunga tiden i Väsby verkar inte ha satt sig speciellt mycket på självförtroendet, men han medger att det som hände var en tuff smäll.

– Efter det som hände där kände jag bara att jag ville spela hockey. Jag jobbar stenhårt på somrarna för att få chansen så det är en klart som fan man går in i väggen lite, och blir frustrerad. Men när jag kom hem kände jag en trygghet. Jag tittade inte ens på marknaden utan bestämde mig för att om jag ska flytta, då åker jag hem.

Idag jagar Joakim Axman nya mål, när Strömsbro möter Nyköping på hemmaplan. Strömsbro har inte bara seriens hetaste utespelare, utan också en inlånad stjärnmålvakt i Alexander Sahlin. Nu ligger Axmans fokus helt och fullt på Strömsbro IF. Vad som händer i hans egen karriär i framtiden, det lägger han åt sidan nu.

– Går det så bra att någon tycker jag är en värd en chans till på en högre nivå, då tar vi det där och då. Just nu är det bara Strömsbro som gäller. Jag pratar mycket med sportchefen (Johan Wennberg) och hans visioner, och han har höga mål. Det är bara att försöka prestera på tropp för att de ska bli verklighet.


TV: Veckans SHL-lag #9

Den här artikeln handlar om:

Dela artikel: