Från skam och panikångest – till drömavslutet
Han var rädd att det sista han skulle göra som hockeyspelare var att vara med och spela ur Brynäs ur SHL. Istället fick Jacob Blomqvist avsluta med att spela tillbaka klubben i sitt hjärta till högstaligan.
– Hela min karriär var inte värt något om det här skulle bli det sista jag gjorde, säger han om degraderingen.
Jacob Blomqvist avslutade i våras sin karriär som spelare med att ta tillbaka Brynäs till SHL. Han hade även säsongen dessförinnan varit med om att spela ner sitt lag till Hockeyallsvenskan. I en längre intervju på hockeysverige.se och OLD SCHOOL HOCKEY som ni kan läsa på söndag berättar han om hur allt vände från panikångest till en obeskrivlig lycka.
Redan idag bjuder vi er läsare på ett utkast från intervjun.
– Jag skämdes. En enorm skam. Det var så overkligt att jag skulle vara en del i det lag som spelade Brynäs ner en division. Mycket skam, känslor och ångest. Usch. Jag mådde verkligen dåligt.
– Fem, tio sekunder efter slutsignalen när det var avgjort, det trodde jag aldrig Brynäspubliken skulle göra, vändes allt och publiken skrek ”Vi älskar Brynäs, vi ska tillbaka”, säger en nästan rörd Jacob Blomqvist och fortsätter:
– Det var jag absolut inte förberedd på då. Där hände det något i Gävle och med alla Brynässupportrar runt om i Sverige. Under många år hade det gått halvknackigt och på något sätt var det som alla vände bland och tänkte att dom skulle trycka oss i ryggen upp och tillbaka till SHL. Det gjorde dom verkligen också.
Jacob Blomqvist: “Satt där och skämdes i omklädningsrummet”
Brynäs, med supportrarna i ryggen, tog steget tillbaka till SHL.
– Under tre, fyra veckor var jag inte och handlade. Det fick sambon göra. Jag ville inte träffa eller prata med folk. Som tur var kunde jag gömma mig ute i skogen för att jaga. Jag skämdes. När jag väl började vara ute bland folk var det ryggdunk ”Vi tror på er”.
Med tanke på det du berättar, hur ser du tillbaka på avslutet du fick med Brynäs?
– Tankarna när jag satt där och skämdes i omklädningsrummet var ”nu har det hänt”. Tanken som också slog mig var också om det här skulle vara det sista jag gjorde i min karriär. Då fick jag nästan panikångestattacker. Hela min karriär var inte värt något om det här skulle bli det sista jag gjorde.
– När alla stannade kvar och sa att nu kör vi började jag måla upp ett nytt scenario. Tänk om jag får lyckas avsluta karriären med att ta upp Brynäs igen. Jag målade upp ett drömscenario. Och sedan slog det in.
– Det var så mycket glädje och jag känner en sådan tacksamhet att själv få välja när jag skulle sluta och då dessutom få vinna med laget som varit min motivation genom hela karriären, i hemmastaden med mina nära kompisar, publik och allt. Att få vara med om att vinna sista matchen… Jag är så tacksam över det.
– Det är få förunnat att få ha ett sådant fint avslut. Det är SM-guld eller Stanley Cup som kanske skulle kännas större, men att få vinna med laget som jag vuxit upp med då jag satt på läktarna och såg alla mina idoler, bättre avslut än så kunde jag inte önska mig.
Hela intervjun med Jacob Blomqvist publiceras på söndag.
Den här artikeln handlar om: