Oliver Eriksson har slutfört sin resa på inlines från Kiruna till Ystad. Över 200 mil för Börje Salmings ALS-stiftelse.
– Jag tycker fortfarande det är svårt att smälta hela grejen, berättar han för Hockeysverige.se.
Runt 200 mil på inlines. Från Kiruna i norr till Ystad i söder. Olivers Erikssons resa/prestation med syfte att samla in pengar till ALS-forskningen är över. I fredag nådde han Ystad där bland andra Börje Salmings bror Stig, ALS-stiftelsens Karin Karlström, Anders Salming och inte mins Rolf Lassgård mötte upp.
En av känslomässigt största stunderna under sista etappen för den detta hockeymålvaktens resa var nog ändå då hans familj mötte upp honom några mil utanför Ystad.
– Det var väldigt fint. Först mötte ”Stigge”, Karin och Jacob upp i Brösarp. Då var det fem mil kvar till Ystad. Jag kände en tidspress över att hinna fram till Ystad i tid, berättar Oliver Eriksson dagen efter att han kommit i mål, men även tillbringat natten i bil för transport hem till Avesta.
– Jag var väldigt sliten och hade då åkt två mil uppför, vilket gjorde att jag behövde ta en paus med tre mil kvar. Då mötte familjen upp mig där, vilket gav mig mycket energi.
– Även fast jag blev mentalt berörd då familjen mötte upp på det sättet så nära målet försökte jag hålla ihop det och fokusera på sista tre milen, som dessutom gick väldigt bra.
– Jag fick ny energi, förmodligen för att familjen mötte upp, och då orkade jag trycka på hela vägen in. Jag blev sen in till Ystad, men jag tror inte det gjorde så mycket i slutändan. Jag tror att folket som mötte upp hade överseende med att jag blev en halvtimme sen.
Hur var känslan då du såg målet och allt folk som väntade på dig där?
– Ingen hade berättat för mig hur det skulle vara i Ystad. Jag blev väldigt positivt överraskad. Först och främst för att det var så mycket folk som tagit sig dit. Det var ett hundratals personer som samlats på torget.
– Det var även väldigt bra uppstyrt där av dels stiftelsen, dels av Ystad som stad. Man hade haft en trubadur på plats och man hade byggt upp en scen. Hela vägen in till stan var det plattor att åka på, men sista tio metrarna då jag skulle passera mållinjen, var kullersten, skrattar Oliver Eriksson och fortsätter:
– Det blev lite tufft att ta sig upp till mållinjen på inlines, men det gick bra till slut. Jag blev väldigt glad och överväldigad över hur mycket folk det var på plats.
En av alla som mötte upp var Stig Salming, alltså Börje Salmings bror.
– Han har betytt mycket och vi har haft kontakt under egentligen hela resan. Att han sedan var den som släppte i väg mig i Kiruna och sedan mötte upp i Ystad, men även i Falun, betydde väldigt mycket. Jag tycker också det var lite kul att Rolf Lassgård var där på plats.
“Det var bara under dag tre jag tvivlade lite”
Hur tänker du själv så här dagen efter på just själva prestationen att ta sig på inlines från Kiruna till Ystad, alltså en sträcka på ungefär 200 mil?
– Jag tycker fortfarande det är svårt att smälta hela grejen. På ett vis känns det som att allt gått väldigt fort, men på ett annat att det tagit en väldig tid.
– Tänker jag tillbaka på starten uppe i Kiruna… Det här är svårt att förklara, men det känns som att det bara var för några dagar sedan, men samtidigt som sjukt länge sedan. Jag har fortfarande svårt att ta in att jag har tagit mig hela vägen från Kiruna ner till Ystad, genom hela Sverige, på bara 20 dagar med inlines på fötterna.
– När jag åkte bil upp till Kiruna från Avesta och även nu då jag åkte från Ystad och hem insåg jag att Sverige är otroligt långt.
– Även fast jag inte klarat av att ta in allt ännu är jag väldigt stolt över att ha lyckats ta mig igenom hela vägen.
Vad har motiverat dig under dina 200 mil på asfaltsvägarna genom Sverige?
– Det var bara under dag tre jag tvivlade lite på om jag skulle ta mig igenom hela. Efter det har jag egentligen aldrig tvivlat. Dels har jag känt mentalt att jag kommer ta mig igenom, om inte något skulle hända efter vägen.
– Absolut att jag även känt en liten typ av press eftersom projektet blivit så pass stort och dragit till sig mycket uppmärksamhet. Då har det inte funnits på kartan att jag skulle bryta.
– Den pressen har inte varit så jobbig, men jag har ändå haft den i bakhuvudet. Jag tror att den gjort mer gott än ont eftersom det gjort att alternativet att bryta aldrig funnits där.
– Dessutom har jag fått mycket energi efter vägen från alla skrivit på sociala medier, följt resan, känt det inspirerande och att jag gör det för en fin sak. Också alla möten, exempelvis med Ingrid i Åsarna, har gett energi att fortsätta. Har hon klarat av att fightas mot ALS i sex års tid då skulle jag klara av att ta mig ner till Ystad på inlines.
Hur mår kroppen idag?
– Jag skulle ändå säga att det känns helt okej. Såklart att jag är trott och då framför allt mentalt. Det blev en riktig urladdning i Ystad. Sedan åkte vi bil under natten och kom hem hit till Avesta vid åtta på morgonen.
– Fötterna är fortfarande svällda, vilket gör att jag har lite svårt att gå normalt. Kroppen känns i allmänhet helt okej. Det kommer bli ännu bättre om några dagar då jag har piggnat på mig lite.
Blir det inlineshockey under hösten?
– (Skratt) Nej, jag kommer inte dra på mig några inlines på ett bra tag. Jag ska byta ut inlinesen mot vanliga skridskor om en och en halv vecka.
– Jag har inte riktigt tänkt på hur det ska bli at dra på sig vanliga skridskor efter det här. Jag hoppas fötterna ska hinna återhämta sig lite innan dess, säger Oliver Eriksson som kommande säsong ska jobba som målvaktstränare i tyska Leipzig.
Samlade in över 400 000 kronor: “En enastående insats”
I skrivande stund har folk från alla hörn i Sverige skänkt 460 000 kronor. Målet är 500 000 och insamlingen är öppen 28 dagar ytterligare.
– 460 000 kronor är hur bra som helst. Jag tyckte att det var svårt i början att sätta upp en drömgräns, men när jag ser hur många som donerat pengar, allt från några få kronor till stora summor så betyder det väldig mycket för både mig och stiftelsen.
– Att få så många människor att komma ihop och engagera sig mot samma mål är något jag är väldigt stolt över. Dessutom är summan som kommit in oerhört bra, så jag vill passa på att tacka alla som skänkt pengar till forskningen och stöttat mig och hela projektet.
Stig Salming:
– När jag fick höra hans avsikt tänkte jag ”Måtte han klara av det så han får njuta av det hela.”
– Jag har följt honom hela vägen uppifrån Kiruna där jag släppte iväg i honom och mötte upp i Falun efter drygt halva vägen, att då få se Oliver komma i mål efter att ha utfört den här prestationen…
– Jag gladdes för hans skull mer än någonting annat av det skälet att han kört inlines genom Sverige under 20 dagar. Det är magiskt att han kunnat genomföra det. Han har haft ont i fötterna, varit helt slut vissa dagar och säkert tänkt under resans gång om det verkligen kommer gå att genomföra, men ändå bitit ihop. Jag kan bara konstatera att det är mycket pannben i den grabben.
– Att Oliver gjort det här i ett fint syfte i kampen mot ALS och för min bror Börjes ALS-stiftelsen gör att jag blir alldeles varm inombords. En fantastisk prestation.
Karin Karlström ALS-stiftelsens grundare:
– Oliver har gjort en enastående insats genom att samla in över 400 000 kronor till vår stiftelse och ALS-forskningen. Denna generösa donation är av oerhörd betydelse för oss. Det möjliggör att vi kan finansiera avgörande forskningsprojekt som kan leda till genombrott i förståelsen och behandlingen av ALS
– Olivers engagemang och alla som har bidragit till hans insamling är ett inspirerande exempel på hur samhället kan göra skillnad i kampen mot ALS.
– Det har varit fantastiskt att se så många människors engagemang för Olivers initiativ.
Här kan ni stötta forskningen kring ALS i Oliver Eriksson och Börje Salmings anda
