I Stanley Cup-mästarens skridskoskär

Han är fostrad i samma bruksort som tidigare NHL-spelaren Mats Hallin och världsmästaren från 1962 Kjell Svensson. I artikelserien “Talang 2020” möter ni 17-åriga Lucas Ekholm.

Idag fortsätter vi serien ”Talang 2020” med att resa till Scaniarinken i Södertälje, Templet som supportrarna kallar det. Under årets säsong har flera av klubbens talanger fått debutera i A-laget. En av dessa är Lucas Ekholm som ursprungligen kommer från Åkers Styckebruk. Alltså samma bruksort som fostrat bland andra Världsmästaren från 1962, Kjell Svensson, och Stanley Cup-mästaren Mats Hallin.
– Det var bra hockeymiljö att växa upp i där, berättar 17-åringen då vi slagit oss ner utanför lagens omklädningsrum i Scaniarinken för en intervju.
– Skolan låg precis bredvid ishallen. Vi gick alltid dit och tränade två timmar efter skolan innan riktiga träningen började eftersom isen alltid stod tom. På så vis fick jag mycket istid och möjlighet att träna mycket. 

Det står IFK Mariefred som moderklubb…
– Ja, men vi tränade jämt i Åker eftersom Mariefred inte har en egen ishall, säger Ekholm samtidigt som målvakten Viktor Rönnqvist, rejält uppstoppad av målvaktsskydd, kommer förbi och hälsar.
Ekholm:
– Jag började med hockey då jag var åtta år, alltså ganska sent. Brorsorna, Simon och Sebastian, lirade så jag var alltid i ishallen för att kolla på dom. Jag åkte skridskor tidigare med brorsorna på allmänhetens, men jag började, som sagt var, spela när jag var åtta år.
– Jag kommer ihåg att jag ställde mig i vardagsrummet en dag och sa till pappa att jag ville börja på hockey. Efter det drog jag igång. 


Det var inte bara hockey som gällde för Lucas Ekholm när han var yngre.
– Fotboll, lite pingis, men jag har testade lite allt möjligt då jag gick på fritids. Jag slutade med fotbollen i Åkers IF då jag var 14 år. 



“Kollade mycket på honom”

Redan som ung var 17-åringen från Åkers Styckebruk en flitig besökare i Scaniarinken.
– Jag och farsan brukade åka hit och kolla en gång i månaden i alla fall. Dessutom var vi här med laget som knattar och spelade en match i en paus. Jag kommer ihåg att vi vann med 1-0, skrattar Ekholm och fortsätter:
– Det var stort. Dessutom var det här då Södertälje var uppe i elitserien. Dom mötte Färjestad och det var fullsatt.

Var det du som satte dit 1-0-målet?
– Nej, tyvärr. Det här var med 00 och 01:orna (Ekholm är född 2002) samtidigt som det här var precis då jag hade börjat. 

Tony Lagerström …
Tony Lagerström

Hade du då några förebilder i Södertäljes A-lag?
– Jag kollade mycket på Tony Lagerström. Han kom också senare till Åkers/Strängnäs. Sedan har jag kollat mycket på Christofer Blid som också kom till Åkers. Dom var riktigt bra och dominerade och styrde spelet i Division 1 och 2. Båda var överlägsna och jag tyckte att dom var coola.
– Jag kollade även mycket på Micke Samuelsson. Han är ju från Mariefred och jag var på hans camper på somrarna.
– Annars har det alltid funnits grabbar som är ett eller två år äldre som jag kollat uppåt på, så är det alltid. 

Lucas Ekholm har nyligen flyttat till Södertälje, men det var betydligt tidigare som han bytte klubb till SSK.
– Jag började här i U15. I början bodde jag kvar i Åkers. Nu bor jag här i Södertälje, men på helgerna bor jag alltid hemma.
– Anledningen till att jag valde Södertälje? Dom hade snackat med mina föräldrar någon säsong innan jag började här samtidigt som jag tyckte att det kändes rätt att testa på en ny nivå och utmaning. 

“Det var en omställning” 

Hur var det att pendla in hit med tanke på att det är drygt tre mil mellan Åkers Styckebruk och Scaniarinken?
– Det var inte alltid jättekul, men vi var tre fyra grabbar som åkte tillsammans. Bland annat Hampus Sjölund som fortfarande spelar här. Vi samåkte. Föräldrarna skjutsade oss eftersom det inte är några riktigt bra bussförbindelser hit från Strängnäs. 

Första tiden i sin nya klubb var också ganska tuff för Lucas Ekholm.
– Ja, så var det. En helt annan miljö, alla var mycket bättre och det var en högre konkurrens. Det var en omställning, men jag tycker att det gick bra. Visst tog det ett tag, men sedan kom jag in i det. När jag sedan lärde känna grabbar var det lättare, säger Ekholm som tycker det var en större omställning vid sidan av än på isen.
– Tuffaste biten? Det skulle jag säga var att komma in i gänget eftersom det var så många spelare i laget. Ute på isen blir det ganska naturligt att man bara lirar. Det tog ändå ett tag att hitta min plats.

Vad var den stora omställningen eller utmaningen på isen?
– Det var hela tiden en mycket högre nivå på träningarna. Sedan var det helt annat med fysen och allt sådant. Det var jag inte van vid alls. Där blev det en liten omställning, men det gick bra.
– Vi kanske var på is under några veckor. Sedan var jag inne i det. När matcherna drog igång började det kännas bra.

Säsongen 2017/18 var Lucas Ekholm med i TV-pucken, en turnering som blev framgångsrik för honom även om Södermanland blev utslagna tidigare än vad man hoppats på. Ekholm svarade för tre mål och totalt sex poäng på sex matcher.
– Jag spelade i en bra kedja med Johannes Jämsén och Hampus Sjölund. Det gick jättebra för oss och vi var nära att komma till TV, men det var surt att vi inte klarade det. Det var ett mål på övertid som avgjorde. Tv-pucken var ändå en jättekul upplevelse.
– Det var mycket publik i första matchen och jag kommer ihåg att vi var lite skärrade då. Vi blev lite nervösa när det var så mycket folk på läktarna. Sedan var det kul att få möta alla dom bästa spelarna.

Hann ni bli tajta som grupp under en så pass kort turnering?
– Ja, det blev vi. Det var många turneringar innan så vi hann komma ihop som grupp. När Tv-pucken började kände jag alla i laget. Dessutom var det många med från SSK så vi blev en tajt grupp.
– Att spela i Tv-pucken vara en dröm jag haft och något jag velat vara med om så då var det kul att jag fick chansen. 

“Var riktigt nervös”

Hade det varit skillnad på din satsning om du inte kommit med?
– Det hade nog varit ganska tungt att vara hemma då andra grabbarna var i väg, men jag vet inte… Jag har faktiskt inte funderat så mycket på det.

Redan i andra omgången av Hockeyallsvenskan valde dåvarande tränaren, Ulf Lundberg, att ta med Lucas Ekholm till tuffa bortamatchen mot Timrå.
– Det kom som en chock när jag skulle med A-laget till Timrå och inget jag alls var beredd på. Det var bara att köra på. Efter den matchen tog det ett tag, men sedan fick jag komma upp i A-laget igen. Jag försökte bara ta chansen så mycket som möjligt, försöka ha kul och spela min bästa hockey.
– Jag var riktigt nervös och hade bara varit med laget på morgonvärmningen innan. Sedan var det bara in och köra. Jag hann inte tänka så mycket och kom inte heller ihåg såg mycket från matchen.

En av motståndarna var Hockeyallsvenskans kanske största fixstjärna, Jonathan Dahlén.
– Det var coolt att se honom där ute på isen. Han var riktigt bra. Dessutom avgjorde han matchen i straffläggningen, säger Lucas Ekholm som spelat sex A-lagsmatcher så här långt.

Vad tror du ligger bakom din snabba utveckling den här säsongen?
– Det beror nog mycket på förtroendet, att jag fått komma upp, träna och spela med A-laget. Sedan är det bara att göra sitt bästa och jobba på att bli bättre varje dag. Det är viktigast.
– Jag tror att jag den här säsongen har blivit lite bättre på allting. Målskytte och teknik samtidigt som jag har blivit mer bekväm i spelet. Jag har växt in i det under säsongen samtidigt som jag försöker ta för mig mer och mer där ute.

Har det betytt mycket för självförtroendet att få A-lagschansen?
– Ja, det har betytt mycket och känts jättebra, man får veta att man är på rätt väg. Det blir lite svart på vitt att jag gör något bra där ute, avslutar Lucas Ekholm som var reserv till U17-VM i Kanada, men som inte fått chansen i något landslag den här säsongen, ännu ska väl tilläggas.

 

Den här artikeln handlar om:

Dela artikel: