Från elitserien till VD på Sveriges största spelbolag

En gång i tiden stod han i mål i det som då hette Elitserien och division 1. Nu har Patrik Hofbauer blivit VD på en av svensk idrotts verkliga maktfaktorer: Svenska spel.

– Vinnarinstinkten finns alltid med, säger Hofbauer till hockeysverige.se.

SOLNA (HOCKEYSVERIGE.SE)

Svenska Spel, eller gamla Tipstjänst, har en speciell plats hos oss svenskar då det gäller spel och idrottsrörelsen. Under många år var Lars-Gunnar Björklund företagets ansikte utåt. En hel del har hänt inom i branschen och även inom Svenska Spel sedan dess. En sak som består är att företaget valt att ha folk med kontakter in i idrottsrörelsen arbetande på toppositioner. Bland annat heter Verkställande direktören sedan 2018 Patrik Hofbauer. Han kom till Svenska Spel efter att haft samma position på Telenor.  Känns namnet igen i hockeykretsar? Visst handlar det om tidigare elitseriemålvakten i Björklöven och Djurgården. 

Vad har han tagit med sig från tiden som elitidrottare in i sitt ledarskap i arbetslivet? Hockeysverige.se stämde träff med den tidigare elitmålvakten på Svenska Spels kontor i Solna.
- Första sju åren bodde jag utanför Norrköping. Sedan flyttade jag till Halmstad. När jag var åtta, nio år började jag spela hockey där, men vi var två från Halmstad som bytte lag till Rögle. Mina föräldrar skjutsade oss mellan Halmstad och Ängelholm, berättar Patrik Hofbauer och fortsätter:
- Man kan säga att min uppväxt som hockeyspelare var i Rögle. Senare flyttade jag till Leksands hockeygymnasium.

Hur viktig var skolan för dig under uppväxten i Halmstad?
- Fram till det att jag gick i åttonde klass lade jag ner väldigt lite tid på skolan. Då var det mycket hockey, fotboll, pingis och så vidare. När jag kom till nionde klass kände jag ”Nu måste jag skärpa mig, annars kommer jag inte in på något gymnasium”. Då började jag plugga.
- Där har idrotten hjälpt mig mycket. Det blev ett enormt fokus och tävling för att få bättre betyg. I nionde klass läste jag upp mina betyg riktigt ordentligt. 

Patrik HofbauerRonnie Rönnkvist

Var det främst för att komma in på ett hockeygymnasium eller handlade det mer om att överhuvudtaget komma in på gymnasiet?
- Mina föräldrar sa ”du får skärpa dig i skolan, det här håller inte. Vill du komma in på hockeygymnasium i framtiden måste du faktiskt ta tag i skolan.”. Det var inte katastrof det var medel. Då började jag plugga för första gången på riktigt.
- Som alla andra drömde jag om att bli jag om att bli hockeyproffs. Jag hade nog den tanken till efter Junior-VM (1988). Allt var på topp och jag hade erbjudanden från flera elitserieklubbar. Jag valde att gå till Örebro, vilket just då kanske var ett felbeslut. Klubben hamnade i ekonomiska problem och så vidare. Där tappade jag.
- Något år efter började jag tänka på vad jag ska göra efter karriären för jag kommer inte bli proffs. Jag började maximera mitt värde av hockeyn samtidigt som jag parallellt började plugga, hitta något att bygga på istället för hockeykarriären. Jag var runt 20, 21 år när jag kände att det inte höll längre utan att jag måste göra något annat. 

SPELADE JVM

Då fanns det inte heller någon direkt plan för vad Patrik Hofbauer ville göra den dag hockeykarriären var över.
- Det var väldigt oklart vad jag ville göra. Det första var att skaffa mig en utbildning där jag samtidigt kunde hålla på med hockeyn. Dessutom började jag jobba halvtid på lite ströjobb. Sedan halkade jag på ett bananskal in i försäljningsyrket. Jag började sedan på Scandic Hotel. Då såg jag min chans att komma upp till Stockholm.
- Innan Scandic blev det lite flyttningar. Först var jag i Umeå. Där åkte vi ur elitserien. Det var inget bra år för oss. Istället flyttade jag tillbaka till Örebro. Då var hela tanken en civilkarriär, men ändå hålla på med hockeyn eftersom jag verkligen gillade den.
- Det var också i Örebro jag började på Scandic Hotel samtidigt som jag pluggade. Schemat blev ganska hektiskt…

Hur fungerade det praktiskt för dig att hålla ihop alla trådar?
- Ganska bra. Jag hade en bra lön från hockeyn så jag behövde inte tänka på några lån. Sedan handlade det om att ha disciplin.
- När vi hade bortamatch åkte vi buss. Då var det alltid en videorulle på. Då satte jag mig längst fram hos chauffören och läste. Tiden lade jag på att plugga istället för att se på videofilm.
- Vi tränade då på seneftermiddagen, klockan fyra eller fem, så jag hann med att plugga en hel del på dagtid. 

Hofbauer hann också spela för Björklöven.

Patrik Hofbauer har spelat Junior-VM, slutspel i elitserien med mera, men här han ska plocka ut höjdpunkten i karriären blir det något lite mer oväntat.
- Absolut roligaste var då vi spelade med Örebro. Vi hade en väldigt stökig säsong där vi inte ens hade någon tränare ett tag. Det var problem med ekonomin, men vi hade ändå ett ganska bra och ungt lag. Bland annat spelade Per Widmark och Magnus Arvedson i laget.
- Vi gick till allsvenskan efter jul, men vi hade inga pengar. Vi fick till och med låna isso-tejp till klubborna från bortalaget. Det var helt absurt. Dessutom hoppade vår tränare, Martin Karlsson, av mellan ju och nyår. Vi skulle ha premiär i allsvenskan mot Troja borta som var ganska bra.
- Troja tränades då av Lars-Gunnar Jansson. Hans son ”Steffe” spelade i vårt lag. ”Vi har ingen tränare, vi måste träna, hur löser vi det här?”. Då ringer ”Steffe” ner till sin pappa som sätter ihop ett träningsprogram…. Det är knappt man kan tro det här är sant… elithockey, skrattar dåvarande Örebro-målvakten och fortsätter:
- Stefan Jansson ledde träningarna som hans pappa gjort. Vi hade ingen coach i premiären. Då kontaktade vi Lasse Molin. ”Molla” fick coacha och vi vann matchen mot Troja. L-G Jansson, som var coach i Troja, var vansinnig. 
- Det fanns inga resurser överhuvudtaget, men vi var tvungna att ta oss samman och spela som ett lag, vilket vi gjorde. Det var faktiskt en riktigt häftig upplevelse. 

"OM DU LÄGGER AV MED HOCKEYN..."

Patrik Hofbauers första jobb som V.d var på NEC Skandinavien. Där stannade han till 2005 då han klev in som V.d på Canal Digital.
- Jag var ganska ung då, men mitt första chefsjobb fick jag på Scandic. Det blev ett försäljningschefsjobb ledigt på Scandic. Jag var 27 år och spelade i Djurgården (Hofbauer spelade med Lars-Gunnar Janssons andra son, Magnus, i Djurgården). Det här kom upp mellan jul och nyår. Jag sa att jag ville ha jobbet, men det skulle inte gå att kombinera med min hockey. ”Om du lägger av med hockeyn får du jobbet”.
- Jag kunde inte lägga av mitt under säsongen, men det tyckte dom var okej och jag skulle få jobbet då säsongen var slut. Vi höll tyst om det och efter säsongen tog jag jobbet som försäljningschef på Scandic Hotel, norra regionen. 

Idrotten har också varit som en form av utbildning för Patrik Hofbauer, erfarenheter som han sedan tagit med sig in i yrkeslivet.
- Idrotten gör så mycket gott. Jag har sett många olika perspektiv från ledare som jag tagit med mig in i arbetslivet. Idrotten är generellt ganska likt näringslivet. Man sätter upp en målsättning, hit ska vi. Frågan blir då hur vi ska nå dit? Hur är vår strategi, hur är vår plan? Det är samma grundtanke.
- Sedan handlar det om att genomföra strategin och planen på ett väldigt bra sätt varje dag. Framgången i ett företag handlar inte om vilken strategi du har utom hur väl du genomför den. Det är samma sak i idrott. Det handlar om att träna varje dag och sedan genomföra det på ett optimalt sätt. Det är då du blir framgångsrik. 

Tog du med det dig det här ledarskapet in i arbetslivet redan från början eller är det något som växt fram hos dig?
- Det har nog kommit mer och mer med åren, men jag tog nog ändå med mig mycket av det ledarskapet. Det ledarskap jag sett och lärt mig var det inom idrotten, från idrottsledare jag haft. Sedan fanns det dom ledare som var bra men även dom som var mindre bra.
- Jag kunde ändå summera ihop ”vad ska få oss att bli framgångsrika, hur ska vi jobba tillsammans och hjälpas åt för att bli bättre och för att sedan uppnå det vi försöker uppnå?”

Det måste även ha funnits negativa bitar som du förstod att du inte skulle ta med dig in i yrkeslivet?
- Absolut. Jag har sett bra idrottsledare och sämre idrottsledare. Vad är bra och vad är inte bra? Sedan har det varit upp till mig själv att göra egna värderingar. På något vis har det landat i kompassen, att exempelvis ”det där var inte bra”.
- Framförallt lärde jag mig tävla. Den mentaliteten måste man ha med sig in i näringslivet också. Jag tycker det idrotten skapar där är oerhört värdefullt.
- En ungdomsidrottare idag har ledare som förebilder, men han eller hon lär sig också tävla tillsammans, umgås och respektera varandra i gruppen. Det är så många saker som du sedan kan ta med dig vidare i livet. 

HYLLAR L-G JANSSON

Patrik Hofbauer har, som sagt var, haft många bra ledare som betytt mycket för honom.
- Det har varit många och jag vill egentligen inte nämna någon. Vissa har haft bra sidor och andra mindre bra sidor.
- Om jag ska nämna en så säger jag Lars-Gunnar Jansson. Han såg människan. ”L-G” hade styrkor och svagheter som alla andra, men jag tycker framförallt att han är en bra person.

Rollen som V.d är extremt tuff. Speciellt i ett så stort bolag som Svenska Spel, vad är det som triggar dig att anta utmaningen?
- Jag vill ha en verksamhet jag tror på och verkligen gillar. Det är grundförutsättningarna. Jag måste kunna svara på varför jag går till jobbet varje dag? Vad är det som är kul och driver mig att gå dit? Det är en väldigt viktig sak för mig.
- Syftet med det vi gör på Svenska Spel är väldigt viktigt för mig. Samma sak var det på Telenor där jag var tidigare. Att jag gillar det jag gör är en grundplattform för mig.
- Sedan är det tufft att vara V.d och ett ganska ensamt jobb. Jag försöker skapa en bra ledningsgrupp där vi kan jobba bra tillsammans. Det ger mig en massa energi. 

Kultur- och idrottsminister Amanda Lind tillsammans med Patrik Hofbauer.Bildbyrån

Och triggern, är det vinnarinstinkten?
- Ja, vinnarinstinkten finns alltid med. Sedan det här med att se att vi kan uppnå saker tillsammans ger en enorm tillfredsställelse. Och att ha möjligheten att påverka.
- Jag kan vara med och påverka Svenska Spels framtid. Jag är absolut inte ensam om det. Vi är många, men jag är ändå en del av det systemet som kan påverka. Sedan tävlar vi varje dag. Roligast är det då vi kan ta marknadsandelar och visar att vi kan göra det bättre.

När du byggt en ledningsgrupp, hur har du tänkt och jobbat där?
- Första regeln jag brukar ha är att rekrytera personer som är bättre än vad jag själv är för då får jag alltid hög tillit. Nummer två är att rekrytera olika personligheter så vi får en bra dynamik. Jag vill inte ha personer som är lika mig själv för då kommer dom aldrig ifrågasätta vad jag säger.
- Det måste också vara personer som passar den roll dom ska ha. Sedan vill jag också ha en bra balans på jämställdhet. Det ger framgång. 

HAMNADE PÅ SVENSKA SPEL - AV EN SLUMP

Att hitta rätt personer till rätt roll är inte någon helt enkel uppgift, vilket inte minst lagbyggare inom idrottsrörelsen fått erfara genom åren.
- Jag tittar inte så mycket på kunskaperna för det kan andra bedöma. Däremot tittar jag mycket på egenskaper och personlighet. Vad har personen för kompass, vad finns det för driv i personen. 

Hockeyn är väldigt prestationsbaserad precis som din roll som V.d, har du aldrig tänkt tanken att sadla om och satsa på att bli målvaktstränare istället?
- (Skratt) Nej, det har jag faktiskt inte gjort. Jag har varit ungdomsledare då mina söner hållit på med sina idrotter. Det tycker jag har varit väldigt kul. Dock blir man lite för resultatfixerad. Det är inte alltid en bra sak att varit en elitseriespelare om man sedan ska vara ungdomsledare.
- Det är en himla skillnad att hålla på med ungdomsidrott jämfört med A-lagsidrott. Jag har också lärt mig mycket genom att vara ungdomsledare. Hade jag fått göra om det skulle jag tagit lärdom av det och förmodligen då bli en bättre ledare, tävla lite mindre än vad man gör idag.
- Tävling är viktigt, men ibland glömmer man bort utbildningssyftet för mycket. När balansen mellan tävling och utbildning är fel är det något man måste vara observant på.

Sedan 2018 är Patrik Hofbauer V.d på Svensk Spel. Dit kom han av en slump enligt honom själv.
- Ja, så var det. Jag hade varit väldigt länge på Telenor, tolv år, och det var dags att hitta på något nytt. Mitt nästa uppdrag på Telenor var egentligen att flytta utomlands, men det ville inte jag. Då dök det här jobbet upp.
- Jag tyckte det kändes som ett kul uppdrag, en bransch som skulle genomgå en massa förändringar, vilket jag gillar. Jag gillar förändringar eftersom det skapas en massa möjligheter då. Plus kopplingen till idrott som är perfekt för mig.

Svenska Spel har också genom åren varit en viktig pusselbit för idrottsrörelsen i Sverige då den bidragit ekonomiskt till att utveckla klubbar, idrottare och lag. Samtidigt är det en bransch där det finns delar som kraftigt ifrågasätts.
- Nu har det tyvärr varit mycket negativt kring hela spelbranschen 2019. Jag hoppas att det stabiliserar sig igen.
- Det vi jobbar med är underhållning, drömmar och spänning. Man får inte glömma det. Vi säljer lotter, har spel, stryktips och så vidare som är spänning och glädje. Sedan finns det en annan sida av myntet och det är att folk kan hamna i ett spelberoende. Varje gång någon hamnar där är det ett misslyckande för oss. Det kan ske och det måste vi vara väldigt observanta på.
- Tyvärr tycker jag att vi pratar för lite om vad vi skapar och ger tillbaka till samhället. Förr i tiden betalde Svenska Spel med en check till Riksidrottsförbundet. Nu gör vi inte det längre. Vår vinst går in i staten som sedan fördelar ut pengar.
- Samtidigt är vi huvudsponsorer till alla våra fem stora sporter och har nu även lagt till längdskidåkning och SOK (Sveriges Olympiska kommitté). Vi brinner verkligen för det. 

SPELBEROENDEFRÅGAN

Givetvis finns det även en kommersiell sida när det kommer till sponsring och den sidan av myntet.
- Klart att vi vill bygga vårt varumärke. Det finns med i vår historik och är ett kommersiellt beslut. Samtidigt finns det en annan sak som behövs om man jobbar här, att gilla idrott.
- Pengarna vi delar ut, exempelvis till Gräsroten där vi delar ut 50 miljoner kronor, att se hur det hjälper dom mindre föreningarna är fantastiskt. Det gör att dom kan hålla sig vid liv, vilket i sin tur gör att ungdomar kan komma i rörelse och lära sig hur det är att komma in i idrotten, dela glädjen, träna tillsammans… Få hela det här med sig, vilket är viktigt för hela folkhälsan.

Är det här något som gör att du, som kommer från idrottsrörelsen, brinner för att jobba med den här produkten?
- Ja, absolut. Grunden är att jag gillar all typ av idrott jättemycket. Jag är väldigt bred med vad jag tittar på. Svenska Spel gör något väldigt bra för idrotten, vilket vi inte får glömma.

Idag finns det många inom idrottsrörelsen som är spelberoende, men det här var inte något som Patrik Hofbauer såg något av då han själv var aktiv.
- Två spaningar. Nummer ett: Jag har aldrig någonsin varit utsatt för att någon försökt påverka en utgång av en match. Jag har inte heller, som jag känner till, haft någon i lagen jag spelat i som haft ett spelberoende.
- Dock känner jag till att det finns en risk i idrottsrörelsen, men jag har inte upplevt något av det själv.

Vad kan Svenska Spel göra åt själva spelberoendeproblematiken?
- Vi gör en massa saker. Dels har vi verktygen för att få alla kunder att få bättre kontroll på sitt spelande, som tillexempel Spelkoll och självtester.
- Dessutom har vi omsorgssamtal. Vi ringer våra kunder där vi ser att det finns ett riskbeteende. Det är ett ganska stort och viktigt jobb. Vi är ledande på spelansvar och ska också vara det med tanke på vår historik och ägandeskap.
- Som ett statligt bolag har vi särskilda krav på oss att vara ett hållbart företag. Vår hållbarhetsagenda är viktig. Vi har inte så mycket negativt klimatavtryck förutom att vi flyger mellan Visby och Solna. Här ska vi vara ledande och vi är ledande.

Vad är målbilden och hur länge kommer du vara här och kämpa?
- Länge. Jag har en princip. En bra tid för en V.d är någonstans fem till sju år. Längre tycker inte jag att man ska vara på samma ställe för då börjar man försvara sina tidigare beslut. Då är det bra att få ett byte på den posten. Nu har jag bara varit här ett år så jag har många år kvar, säger Patrik Hofbauer med ett leende och fortsätter:
- Vi har alla här ett gemensamt syfte som vi jobbar efter. Vi vill att spel ska vara till glädje för alla. För våra kunder, idrotten och samhället i stort. Det jobbar vi stenhårt efter och det gör att det känns väldigt bra i magen varje gång jag går till jobbet. 

Bildbyrån

Hur mycket tippar du eller spelar själv idag?
- Nu har vi precis kört Stryktips-SM, vilket var kul. Vi hade två lag i ledningsgruppen…

NATURLIG KONTAKT MED HOCKEYN

Och hur gick det?
- Mitt lag var bättre än det andra. Vi började lite knackigt men kom tillbaka på slutet, skrattar Patrik Hofbauer och fortsätter:
- Mitt eget spel består av att jag alltid köpt trisslotter eftersom jag tycker att det är kul. När jag går på match brukar jag tycka det är kul att spela på ett resultat. Dessutom har jag en stående lottorad. ”Plötsligt händer det”. 

Vilken kontakt har du med hockeyn idag?
- Jag har en naturlig kontakt genom jobbet och via (Tommy) Boustedt såklart. Det är också naturligt för mig att kolla mycket hockey eftersom jag har en son (Adam) som kommit in på hockeygymnasiet i Örebro.
- Han spelade i Göta/Traneberg tidigare. Jag är i Örebro titt som tätt för att se på matcher, vilket är kul. Min äldre son (Simon) har tidigare spelat fotboll, men har slutat nu eftersom han ska studera i Uppsala.

Du har kommit till den här positionen av en anledning. Grunden är kombinationen av skola och lagidrott. Vilka råd vill du ge till en hockeytjej eller kille som struntar i skolan för att enbart satsa på hockey?
- Strunta inte i skolan. Det absolut största och viktigaste rådet jag har till unga idrottstjejer och killar och till föräldrarna är att vara noga med skolan.
- Barnen ska alltid få ha kvar drömmen att bli hockeyspelare, fotbollspelare eller vilken idrott han eller hon håller på med, men sköt skolan för det är få som går hela vägen. Det du lär dig från idrotten kommer du ha med dig hela livet. Du lär dig tävla och umgås i grupp, sätta upp mål och jobba mot målen.
- Det här måste du ha med i skolan också eftersom det är en tävling även där på ett eller annat sätt. När du ska ut i arbetslivet är det en tävling där också. Man ska prestera även där.
- Du behöver inte vara en superstar i skolan, men sköt den och tänk på hur du ska studera vidare efter hockeyn, avslutar Patrik Hofbauer.