Framtidens Damkronor: Maja Beverin

Svensk landslagshockey på damsidan upplevde sin mörkaste stund någonsin när man ramlade ur A-VM tidigare i år. Men det finns nya talanger som kommer underifrån, redo att ta över från det tidigare gardet. I en artikelserie på hockeysverige.se får ni möta några av framtidens Damkronor. Idag möter vi HV71:s Maja Beverin.

JÖNKÖPING
(HOCKEYSVERIGE.SE)

Idag fortsätter vi mini-serien om
framtidens Damkronor. I del ett mötte ni Lova Blom som nyligen gjort
klart med spel i Djurgården kommande säsong. Idag ska vi bege oss
ner till Jönköping för att träffa Maja Beverin som nu går in på
sin tredje säsong i SDHL. Då ska vi komma ihåg att hon ännu bara
är 17 år.

Förbundskaptenen Ylva Martinsen berättar om
Maja Beverin:
– Maja är fysiskt stark och bra skridskoåkare.
Blir spännande att följa Majas säsong i HV71, där hon hittills
fått begränsat med speltid. Förhoppningsvis kan hon ta steg i sitt
spel som ger mer förtroende.

MOSTER ANNA VAR FÖREBILDEN

Maja Beverin har gått den så
kallade långa vägen i HV71 och har det som moderklubb.
– Jag är
från Norrahammar och det är där jag är uppvuxen, berättar
backlöftet när hockeysverige.se träffar henne i Kinnarps Arena för
en intervju.
– Anledningen till att jag började med hockey var
faktiskt min moster, Anna Norén. Hon var med och startade det som nu
är HV71:s damlag. När jag var yngre hängde jag med henne på
träningarna med det som då hette Queens. Jag var lite maskot på
isen där. 

Maja
Beverin var ensam tjej i sin åldersklass i HV71 att börja med
hockey.
– Efter skridskoskolan, då jag började spela hockey, var
jag ensam tjej. Sedan har det varit tjejer som kommit dit och testat
på. Det har oftast varit konståkare, men det är ingen som har
stannat kvar i laget. 

Maja Beverin har vunnit brons med Småland i Stålbucklan.

Foto: Bildbyrån

Som dom flesta tjejer så började även
17-åringen från Norrahammar att spela med killar.
– Jag tycker
att jag alltid känt mig respekterad även om jag har bytt om i ett
eget omklädningsrum och så vidare. Det har faktiskt varit jättekul
hela tiden.
– Första gången jag spelade med tjejer var då
Troja/Ljungby startade som damlag. Då var jag med där. Det måste
vara fyra år sedan nu, så jag var 13 år då.

Hur
upplevde du att spela med och mot ”tanterna” i ett seniorlag?
–
Det var ändå ganska många unga i det laget och vi hade väldigt
kul. Många av mina tajta vänner spelade också där. Bland andra
Thea Johansson, Ida Helmersson, Elin Svensson och om här tjejerna
som var med i smålandslaget.
– Jag minns att jag tyckte det var
väldigt kul samtidigt som jag var nervös. Vissa av spelarna var
ganska mycket större, men det var mest roligt att få testa på det. 

Anna Norén och Maja Beverin

Foto: Privat

Om du ser tillbaka på den tiden då exempelvis din moster
spelade i Queens, hur upplever du att damhockeyn har utvecklats i
Jönköping sedan dess?

– Dels har HV valt att satsa på ett
damlag och tog då hit Queens. Det gjorde att det blev ett större
intresse. Sedan har vi börjat få flicklag här så jag tycker att
intresset ökar mer och mer. 

– Nu har vi ett flicklag i HV71, men
det är ganska många tjejer som är med där och kommer för att
testa på. Vissa stannar medan andra kommer lite då och då. 

Maja Beverin

Privat

Damlaget har varit i SM-final och även haft många starka
profiler i laget, när du själv går på stan här i Jönköping,
kommer det fram folk och vill snacka hockey med dig?
– Det är
inte så att dom känner igen mig, men om jag går med en HV-tröja
kan vissa komma fram och fråga om jag spelar hockey ”åh, vad
roligt”. Det är kul när det kommer fram folk och säger så. 

VANN JVM-SILVER  

I november 2018 spelade HV71 en så kallad rekordmatch i
samband med damlagets tioårsjubileum. Dit kom det 2 450
åskådare, vilket är en fin siffra med SDHL-mått mätt. Tyvärr
har det varit svårt att hålla samma publiksiffror i match efter
match för HV71. 

– Nej, det blev inte så…

Hur ska ni
få folket i Jönköping att komma på era matcher?
– Svår
fråga. Jag tror det behövs att man skriver mer i tidningen om
spelarna och våra matcher, men även gör mer reklam för damhockeyn
på stan och få ut och visa att vi faktiskt spelar en väldigt bra
hockey.

Säsongen 2017/18 var Maja Beverin redo för debut i
SDHL.
– Den var för två säsonger sedan. Jag satt där i
omklädningsrummet nervös och ville inte göra några misstag. När
jag sedan kom ut där, det var så kul att spela.
– Det blev inte
så många byten, men dom jag spelade var helt fantastiskt. Även om
jag var nervös så ju mer jag kom in i det desto mer släppte det.
Det var även väldigt lärorikt och kul att ha alla erfarna spelare
vid sin sida.

Maja Beverin.

Foto: Ronnie Rönnkvist

HV71-backen har utvecklat hel del av sina
”skills” sedan hon kom upp i A-truppen för två säsonger
sedan.
– Det jag skulle säga att jag utvecklat mest är min
spelförståelse, men även väldigt många tekniska delar. Sedan har
jag byggt upp mig fysiskt, men jag har egentligen utvecklat det
mesta.

För två säsonger sedan var Maja Beverin med och
vann JVM-silver i Ryssland, en resa hon sent kommer glömma.
–
Det var en riktigt mäktig känsla. Jag spelade bara något byte i
finalen och det var ganska tufft att sitta på bänken i en final.
När vi kom vidare till finalen var det bara lycka, säger Maja
Beverin som spricker upp i ett leende.

Fick du en
förklaring av Ylva Martinsen varför du inte fick mer speltid?
–
Jag var sjunde back och dessutom en av dom yngsta i laget. Hon sa
också att jag skulle vara nöjd med att vara med eftersom det är
riktigt bra att vara där, kommit så långt. Det fick mig att tänka
om lite.
– Jag tycker hon var bra på att förklara, ge mig med
feedback och sådant. Det var väldigt lärorikt.

Intresset
för turneringen i Ryssland var enormt stort och när svenskorna slog
ut Ryssland i semifinal var det inför en utsåld arena.
– Jag
vet inte ens hur man ska förklara känslan. Det var mycket nerver,
men så otroligt kul, säger Maja Beverin samtidigt som hon spricker
upp i ett stort leende. 

TUNGT FJOLÅR

Däremot var hennes förra säsong en
besvikelse för henne där hon fick sparsamt med speltid i SDHL, men
även några matcher med Troja i Division 1.
– Det blev inte så
mycket speltid här i HV71. På så vis har det ändå varit en
ganska tuff säsong. Jag har även fått lite spel i Troja.
– Jag
tycker ändå det är väldigt lärorika träningar och jag har lärt
mig mycket av det och har utvecklats som spelare. Självklart är det
ändå så att jag vill spela matcher så det har varit, som sagt
var, väldigt tufft.

Hur har du hanterat det?
– I
början tog jag det väldigt hårt. Sedan har jag tränare som pratat
med mig ”tänk på det här”, men det har ändå tagit
väldigt mycket på mig. Det gäller bara att jobba vidare.

Fanns
det tankar på att rent av sluta spela?
– Nja… Klart att det
kanske kommer lite sådana tankar, men det har inte varit att nu
lägger jag av. Jag älskar hockey för mycket för det.
– Jag
var även här i HV sjunde back och det gäller att jobba på alla
delar i mitt spel så jag kan bli lika bra som alla andra laget.
Sedan hade vi många rutinerade och erfarna backar.
– När jag
spelade var det oftast med Rosa (Lindstedt) och hon är både äldre
och rutinerad.

Var hon bra på att leda dig som back?
–
Ja, det tycker jag absolut även om hon pratar engelska som kan vara
lite svårt ibland.

GÅR I COLLEGETANKAR

Inför kommande säsong har Maja Beverin
sin målbild klar för sig.
– Nu är det sommarträning och har
jobbat på ganska hårt med den. Jag vill kunna få mer speltit,
vilket är mitt mål den här säsongen. Sedan vill jag även komma
med i JVM-truppen.
– Vi är idag sju backar i HV71, men jag har
haft lite prat med tränaren, Lucas Frey, och vi ska försöka lösa
så jag får speltid även om vi har väldigt rutinerade backar den
här säsongen med. Om det inte kommer in mer speltid i HV71 så
löser vi det med Troja istället.

I tankarna hos Maja
Beverin finns även spel på college i framtiden.
– Ja, det har
jag faktiskt tänkt på, men ännu inte bestämt mig. Jag tycker det
låter riktigt kul och känner att det kan vara väldigt utvecklande
för min karriär. Samtidigt skulle det vara kul att testa på något
nytt och inte bara stanna i Sverige för att spela.

Hur
långt har du kommit i dom tankarna?
– En bit, måste jag ändå
säga. Vi har pratat om det hemma och jag har varit i lite kontakt
med någon skola.

Är det mer än själva hockeyn som
lockar då?
– Ja, absolut. Det skulle vara kul att kunna komma
hem efter åren där och ha en utbildning. Jag tänker i så fall
försöka gå en utbildning innehållande ”fysio”, ”PT” eller
liknande. Det tror jag kan vara kul att kombinera hockeyn med då jag
blir äldre och ska börja jobba.

Finns spel i Damkronorna
med i dina tankar?
– Klart att mitt stora mål alltid kommer
vara att få spela ett OS. Bara att komma med i landslaget och få
spel en turnering är också ett mål, avslutar Maja Beverin.