Framtidens Damkronor: Klara Kenttälä

TÄBY (HOCKEYSVERIGE.SE)
Idag kliver vi in i del 18 av serien ”Framtidens Damkronor”. En serie som med råge visar att det finns ett driv bland våra unga hockeytjejer i landet. 

Den här gången reste hockeysverige.se till Täby för att träffa Stockholms TV-pucks kapten, Klara Kenttälä som till vardags spelar för SDE Hockey. SDE är för övrigt en sammanslagning av Stocksund, Danderyd och Enebyberg.
– Jag har mest spelat landhockey med mina kompisar här utanför, bland annat med Astrid (Lindeberg) som också kör i SDHL nu, berättar Klara Kenttälä när vi slagit oss ner i familjens kök och tittar ut mot garageplanen utanför fönstret.
– Vi har alltid kört med innebandyklubbor eller hockeyklubbor från det vi var åtta, nio år fram till nu i somras då vi senast körde.

Hockeyintresset är också djupt rotat i familjen.
– Min pappa (Mikael) Kenttälä är tränare och alltid varit intresserad av hockey. Sedan började min brorsa (Isac) spela två år innan jag började. Dessutom hade jag mina kusiner som körde, så jag tyckte att det verkade intressant och ville prova på.
– Det fanns ett flicklag i Viggbyholm som precis startat upp. Jag gick på en träning där, men kände att jag inte ville köra med tjejer. När jag gick i ettan stack jag istället till Tibble för att vara med killarna i Täby HC.
– Jag var med en träning där. Sedan gick jag in i deras omklädningsrum och ”Tja killar, jag har börjat i ert lag nu” (skratt). Sedan stack jag hem. Jag var ganska självsäker och det var där allt började.
– Från början såg killarna där bara mig som en hockeyspelare, vilket var ganska naturligt eftersom vi var ganska unga när vi började. Efter ett tag kände jag att dom började titta snett på mig, passade inte pucken och så vidare.

Klara Kenttälä.Foto: Ronnie Rönnkvist

TRÄNADE MED KILLARNA I TÄBY

Då valde Klara Kenttälä att lämna pojkhockeyn och flytta till tjej och damverksamheten i SDE Hockey.
– Det valde jag för utvecklas och tycka hockey var kul igen eftersom jag under den perioden kände att det inte alls var kul att köra.
– Jag fick kontakt med SDE. Där började jag köra lite med tjejer. Det tyckte jag var jättekul och dom tog hand om mig jättebra. Samtidigt körde jag med killarna i Täby en säsong till men sedan gick jag över helt till SDE. Jag tyckte ändå att det var roligt att köra med killar fortfarande så jag spelade även med SDE:s 04:or.
– Sedan dess har kört med alla åldrar med tjejerna och 04:orna tillsammans med killarna fram till nu då jag började spela i SDHL.

Spelar du med killar fortfarande?
– Nej. Det var antingen att jag skulle spela tjejerna eller killarna. Killarna har blivit riktigt stora nu och snittar på 1.90 och väger 100 kilo. Jag är inte riktigt där ännu (skratt), men jag tror att jag kanske hade kunnat platsat i laget fortfarande, så det var inte det.
– Dels valde jag damerna för min säkerhetsskull och sedan blev det naturligt eftersom jag skulle byta till tjejerna helt ändå så passade jag på att göra det då.

Hur gick snacket bland tjejkompisarna i klassen när du valde att spela hockey?
– Dom är inte så jätteintresserade. Några går på innebandy och dom tycker det är jättecoolt att jag kör hockey. Samma sak med killarna, men jag har inga hockeykillar i min klass så ingen är så insatt i det.
– Lärarna är nog dom som tycker det är mest kul. Alla lärare vet vem jag är, när jag är på en turnering vet alla att jag är där. Dom har stenkoll.

Har du fått skit någon gång för att du är tjej och spelar hockey?
– Inte direkt för att jag spelar hockey. Jag är ganska självsäker, vet vad jag kan och inte kan, står upp för mig själv och om jag får säga det själv är jag väldigt säker som person.

SDHL-DEBUTERADE SOM 13-ÅRING

Klara Kenttälä upplever också att det är en ganska stor skillnad vid sidan av isen om man jämför dam- och herrhockey.
– Stämningen och hur man pratar i omklädningsrummet. Jag tycker själv att jag alltid haft en bra kontakt med killarna och känner nu då jag slutat att det är jättetråkigt och att jag saknar dom.
– Ibland då jag övervägt om jag skulle gå på tjej eller killträning har jag valt tjejerna bara för att jag kan slappna av lite mer där.

SDE-forwarden var bara 13 år då hon förra säsongen debuterade i SDHL. Det blev då totalt sex matcher i grundserien och två i kvalet.
– Det var jättekul. Jag trodde verkligen inte att jag skulle få debutera, men det handlade helt enkelt om tajming.
– Jag var på teknikträning i augusti förra året. Då kom den nya tränaren, Shane (Warschaw) dit. Det var bara jag och en annan tjej på den träningen förutom en massa killar. Han åkte fram till mig, frågade hur gammal jag var och på vilken position jag spelar.
– Sedan gjorde jag min debut i en träningsmatch mot AIK. Anledningen var helt enkelt för att dom hade få spelare. Många var sjuka och flera av spelarna hade inte kommit till Sverige ännu. Vi ju hade många utländska spelare förra säsongen också.
– Jag fick jättemycket speltid den matchen och det gick jättebra. Det blev en bra start. 

Jag antar att det blev och blir en del engelska i omklädningsrummet?
– Ja, så blir det. Jag tycker att det har fungerat jättebra eftersom jag varit i Kanada flera gånger och kört hockey. Dessutom tycker jag om att prata och är inte så blyg av mig så det är lugnt.

Klara Kenttälä SDHL-debuterade som 13-åring.Foto: Ronnie Rönnkvist

HAR DJURGÅRDSSTJÄRNAN SOM MENTOR

Klara Kenttälä har också en av världens bästa spelare, Jennifer Wakefield, som lite av en mentor för sig.
– Första gången träffade jag henne på Furudals Hockeyskola under tjejveckan då jag var runt elva år. Året efter träffade jag henne igen på tjejveckan. Då sa hon ”om ni någon gång vill spela i Kanada eller har några frågor kan ni sms:a mig.”
– Året efter ville jag till Kanada för att gå på en camp eller något eftersom jag tyckte att det verkade väldigt kul. Då kontaktade jag henne och frågade om hon hade någon camp jag kunde få tips om. Hon hade en camp som hon själv arrangerade i Kanada. Då blev det naturligt att jag åkte dit.

SDE-forwarden håller fortfarande kontakten med Wakefield.
– Jag har gått på hennes camper tre år i rad. I somras tipsade hon mig om att gå på ”Snipe city hockey”. Det är ett ”college showcase”. Den gick jag på och jag träffade henne där också, så jag har jättebra kontakt med henne, vilket är jättekul.

Jennifer Wakefield är en mentor till Kenttälä.Foto: Andreas Sandström/Bildbyrån

Vill du också gå på college framöver?
 – Ja, det är mitt största mål just nu. Självklart har jag damlandslaget som mål också, men något jag verkligen siktar på med betyg och allt sådant är college. Det är något jag har i bakhuvudet vad jag än gör.

Klara Kenttälä tränar idag fullt ut med SDE:s A-lag som har gjort sensation i inledningen av SDHL.
– Det fungerar jättebra och jag känner att jag får mer och mer självförtroende efter varje träning. Jag har kommit in i tempot och har utvecklats jättemycket bara på dom här veckorna jag kört med SDHL-laget.

DRÖMMER OM HOCKEY PÅ HELTID

SDE Hockey-forwarden är en av flera som blivit historisk i och med hennes deltagande i den första TV-pucken för tjejer.
– Det känns som det har uppmärksammats mycket mer och det är flera som kommit fram till mig och sagt ”Är du med i TV-pucken, vad coolt”. Det är fler som känner igen namnet TV-pucken än Stålbucklan.

Vad tror du det betyder för damhockeyn att få TV-puckstatus?
– Jag tror faktiskt det är ett stort steg. Dels sänds slutspelet och finalerna samtidigt som killarnas. Jag tror att folk när dom ser våra matcher kommer fatta att tjejhockey inte är så dumt.
– Det kanske också gör att pengarna faktiskt kommer finnas inom damhockeyn framöver.

Finns drömmen där att kunna spela hockey på heltid här i Sverige?
– Ja, det är klart. Just nu känns det som att det skulle vara som att sikta mot stjärnorna med tanke på vad det är idag.
– Sedan har det utvecklats något enormt senaste åren. Förhoppningsvis får jag vara med om att spela på heltid. Det hade varit lite sjukt faktiskt, säger 15-åringen med ett leende.

Vad visste du själv om damhockeyn när du började spela?
– Ingenting. Jag tänkte att jag skulle bli första tjejen i NHL. Så tänkte jag under fem års tid. Sedan började jag fatta att det faktiskt fanns damhockeyligor på elitnivå.

SIKTAR PÅ U18-LANDSLAGET

Ett av delmålen för våra unga talanger fram mot Damkronorna är U18-landslaget, en målbild som givetvis även finns hos Klara Kenttälä.
– Klart att det är ett mål, men det är en stor konkurrens. Givetvis är det något jag hoppas på. Jag tränar stenhårt varje dag. Sedan kan jag bara hoppas på att dom ser mig. Det jag också märkt är att det är en mycket större konkurrens att komma med den här säsongen jämfört med för tre år sedan.