Nyckeln – för att få fler tjejer att spela hockey

– Att du ser och hör att det finns möjligheter till träning, säger hon till hockeysverige.se.

Under tisdagen meddelade Svenska Ishockeyförbundet att man nu ska göra en nysatsning på att fler flickor att börja spela hockey. Något som ni tidigare har kunna läsa om på hockeysverige.se. I den så kallade styrgruppen för satsningen sitter:

Johan Stark, Generalsekretrare SIF
Agne Bengtsson, Ordförande SDHL
Michael Persson, Ordförande Breddkommitén/Ledamot styrelsen SIF
Angelica Lindeberg, Kommersiell chef SDHL
Conny Olausson, Ordförande Damettan
Anders Lundberg, Spelar- och ledarutvecklingsansvarig SIF
Anders Wahlström, Barn- och ungdomsansvarig SIF
Uffe Lundberg, Förbundskapten Damkronorna (Adj. Elitfrågor)
Emma Spennare, PR- och kommunikationssamordnare SIF (Adj. Kommunikationsfrågor)
och Emmy Alasalmi, Spelarrepresentant Damkronorna/AIK.

Just Emmy Alasalmi har en bred bakgrund som hockeyspelare med meriter både från VM och OS. Själv är hon fostrad i AIK:s led men inledde sin karriär som spelare i Viggbyholm norr om Stockholm. Hockey är också det som nästan allt kretsar kring i hennes liv och att få vara spelarrepresentant i den här satsningen ser 27-åringen som en ära.
– Det var Uffe (Lundberg), Förbundskaptenen, som frågade om jag ville sitta med i den här styrgruppen som representant, berättar Emmy Alasalmi för hockeysverige.se och fortsätter:
– Det här tycker jag är både ärofyllt och kul eftersom jag brinner för flick- och damhockeyns utveckling. Under den utbildning jag gick på GIH, Södertörn pratade vi mycket om just utvecklingen inom idrott, organisationsteori och så vidare, vilket jag tror att jag kan har stor nytta av här. Det här ska bli jättekul.

"ALLA SKA VARA ACCEPTERADE"

Landslagsbacken började själv att spela som ung hemma i Viggbyholm där hon fick ta rygg på sina två bröder som spelade hockey.
- Det som drev mig att börja med hockeyn var dels att jag tyckte att det var så roligt och det är en utmanande sport. Att det är så kul är också det som fått mig att fortsätta spela.
- Första kontakten med hockeyn var dels via min pappa och mina två äldre bröder som spelade. Jag är med andra ord nästan uppväxt på ute-rinken här i Viggbyholm. Jag var där varje dag, vilket jag ville vara, och jag ville också spela hockey. Det var helt enkelt så det började.

Som ung tjej i Viggbyholm, vad kunde du sakna för förutsättningar?
- Jag spelade med killar då och tänkte egentligen inte på förutsättningarna eller på att jag var tjej och dom killar. Jag var hockeyspelare och det var bara för mig att köra på. Där och då kände jag inte att jag saknade några förutsättningar. 

Emmy Alasalmi.Bildbyrån

Du säger en viktig sak, att du var hockeyspelare, hur viktigt är just den här biten med att man inte ser till flickhockey eller pojkhockey, damhockey eller herrhockey utan allt helt enkelt är ishockey?
- Jag tycker att det är jätteviktigt att man inte ska sätta det i något fack. Alla ska vara accepterade att spela och är lika mycket värda. Samtidigt tycker jag också att det bara ska heta hockey eftersom det finns en tendens att låta nedvärderande på något sätt när man ska sära på det.
- Jag har hört när jag varit ute i ishallarna, eller då jag sett matcher, att flick- eller damhockey uttrycks på ett negativt sätt, vilket jag tycker är fel. 

ALASALMINS NYCKEL

Vad tror du är nyckeln till att få flera tjejer att börja spela hockey?
- En välkomnande famn, att man känner sig accepterad och välkommen när man kommer till ishallen. 

Kan du utveckla det?
- Att du ser och hör att det finns möjligheter till träning. Sedan tycker jag att det är viktigt att man hejar och hälsar på varandra och sådana saker.

Ta med sig sunt förnuft in i ishallen?
- Ja, precis. Att man framför allt tänker hur saker och ting är ur den andra personens synvinkel.  

Ett annat problem är att få tjejerna att stanna inom hockey då dom kommer upp i åldrarna.
- Det skulle jag också säga handlar om möjligheter, att tjejerna ska bli sedda, hörda och att det finns möjligheter till utveckling hela tiden. Det tror jag kan göra att man vill stanna kvar och tycker det är kul.
- När tjejerna sedan blir äldre handlar det bland annat även om materiella förutsättningar. Och att det finns lag och ligor oavsett vart man befinner sig i landet, hockeygymnasium e t c. Att det finns något som driver en till att vara kvar och göra att du tycker det är kul. 

"SKA FINNAS EN DRIVKRAFT ATT BLI LEDARE"

Det är väldigt få kvinnliga tränare, hur viktigt är det att ni som är landslags- och SDHL-spelare kliver in i ledarroller då karriären på isen är över?
- Det är också något jag tycker är viktigt. Framför allt är det viktigt att det ska finnas en drivkraft för oss spelare att sedan bli ledare.
- Samma sak där, att man inte ska poängtera att det är en kvinnlig eller manlig coach, utan jag vill att vi ska komma till en punkt vi säger ”där har vi coachen, Team managern eller materialförvaltaren”. Jag hoppas också att vi kommer komma så långt.

Många hävdar att ni damspelare anser att man ska ha samma ekonomiska förutsättningar som spelarna i SHL, vad tänker du då du hör det resonemanget?
- Klart att det vore en dröm att man kunde livnära sig på hockeyn. Att bara kunna vara hockeyspelare hade varit otroligt, men det som driver mig är att det så kul och utvecklande. Som hockeyspelare och person har jag lärt mig otroligt mycket.
- Jag ser mer till vad framtiden i hockeyvärlden kan ge till mina framtida barn. Det är också vad jag och många andra spelare som fortfarande spelar bygger en grund för. Just gemenskapen och glädjen är mycket viktigare än en peng.
- Det handlar egentligen mest bara om acceptans och ses likvärdigt som en herrspelare, om vi nu ska använda den liknelsen. 

Emmy Alasalmi.Bildbyrån

Vad blir till roll i det här projektet?
- Jag sitter i styrgruppen som spelarrepresentant. Min roll är att vara bollplank tillsammans med övriga medlemma i styrgruppen till Sara (Ridderlund) och projektgruppen. Där kan vi diskutera olika scenarion och resultat under projektets gång.
- Jag får försöka vara talan utåt för spelarna, men också använda mig av det jag upplevt i min karriär. Sedan har det hänt otroligt mycket från det jag var fem, sex år och spelade på ute-rinken i Viggbyholm till hur det ser ut idag för tjejer och hockey. Det har varit en otrolig tillväxt.
- Jag och en till tjej var själva i vår hockeyklubb. Så ser det inte ut idag. Nu har vi hockeyskolor där vi bara har en grupp med bara tjejer. Jag tycker också att vi ska komma ihåg att vi redan nu har haft en stor utveckling. Nu ska vi ta nästa steg och verkligen få tjejerna att stanna kvar i hockeyn, avslutar Emmy Alasalmi.