Dubbla medborgarskap – men inga dubbla sympatier hos VM-debutanten: ”Alltid kul och speciellt att möta Finland”

Med nya förbundskaptenen Ylva Lindberg i spetsen är förhoppningarna för det svenska U18-landslaget att ta en medalj i VM som börjar i Kanada i morgon. En av spelarna som ska vara med och göra det är Leksands Ida Nikula. Hon tror att den starka gruppen är det som ska föra Sverige mot medalj.
– Vi känner varandra ganska bra och det känns verkligen kul att vara här, vilket är viktigt. Det är verkligen något speciellt med den här gruppen, säger Nikula till hockeysverige.se.

UPPLANDS VÄSBY (HOCKEYSVERIGE.SE)
Leksand har inte mindre än fem tjejer med till junior-VM som startar den 8 januari i Kanada. En av dessa är 17-åriga forwarden Ida Nikula, som har både finskt och svenskt medborgarskap. Hon har den här säsongen utvecklats mycket snabbt som hockeyspelare och har i Riksserien svarat för två mål och totalt tre poäng på 23 matcher.

Hockeysverige.se reste ut till Upplands Väsby för att få en pratstund med Ida Nikula innan avresan till Kanada, och det hörs direkt på dialekten att det inte är en kulla vi slår oss ner vid samma bord som.
– Jag började spela i Eskilstuna, i Linden Hockey, när jag var runt sju eller åtta år. Anledningen till att jag började spela var att mina äldsta brorsor också spelade.

Hon har dubbla medborgarskap och är tvåspråkig, som barn till två finska föräldrar.
– Mamma är från Helsingfors och pappa kommer högt uppifrån Finland. Själv har jag alltid bott i Sverige och har alltid spelat i här, men jag är finsk. Det vill säga att jag även pratar finska, men jag har dubbelt medborgarskap.

Att spela i det finska landslaget, det har dock aldrig varit aktuellt för Ida Nikula.
– Nej, det är ingen som har frågat och jag har heller aldrig fått någon kallelse eller liknande därifrån.

Är det speciellt för dig att möta finska landslagen?
– Jo, men det är alltid kul och speciellt att möta Finland. Jag var med och spelade mot dem nu senast i Örebro.

Åter till Eskilstuna, hur stark är damhockeyn där?
– Inte alls stark. Det finns knappt någon damhockey kvar där längre. Man slog ihop med Södertälje förra eller förrförra säsongen, men nästa säsong blir det nog inget alls. Det blir nog bara Södertälje då.
– I alla fall har man fått igång flickhockey i Eskilstuna, så det finns nog några småtjejer som är med och spelar med killarna i hockeyskolan.

Var det fler tjejer som kom fram samtidigt som dig i Linden?
– Ja, då hade vi både ett flick- och ett damlag i Linden. Vi var i alla fall några stycken som spelade då och vi var tre 98:or med, som var yngst där.

”JAG VILLE INTE SPELA I STOCKHOLM”

Inför förra säsongen valde Ida Nikula att lämna Linden för att flytta till Leksand.
– Jag ville inte spela i Stockholm och till Modo var det för långt. Då fanns det bara Leksand kvar, säger hon med ett leende och fortsätter med att svara på varför hon inte ville spela i Stockholm:
– Jag är helt enkelt inte så förtjust i Stockholm och sedan kommer jag ju från en liten by, så då passade Leksand bra.

Ida Nikula gör nu sin första säsong i Leksands A-lag och även om hon känner att hon utvecklats mycket så vill hon ha mer istid.
– Det är ju tuffare matcher, vilket ger mycket. Samtidigt är det även tuffare träningar vilket gjort att egentligen allt hos mig blivit bättre, som det känns.
– Säsongen har väl gått bra så här långt, men det har även varit lite motgångar. Fast det är bara fortsätta att gnugga vidare.

Vad för motgångar?
– Jag kanske inte får riktigt så mycket speltid i varje match, men det får man ta då det är första säsongen i Riksserien. Det blir nog bättre.
– I början hade vi ganska många borta på grund av skador och så vidare. Nu har truppen börjat bli komplett igen och då har det blivit lite mindre speltid för mig.

Åker du med andralaget då för att få mer speltid?
– Nej, nej. Jag är alltid med Riksserielaget och så lite speltid får jag inte så att jag känner behov av att åka med och spela även med det laget.

Hur skulle du beskriva hockeymiljön i Leksand?
– Det är hockey, hockey, hockey hela tiden. Det finns nästan inget annat. Leksand är en liten by där alla älskar hockeyn, men det är mest A-laget (herr) som dom älskar. Det är inte så jättestort intresse för oss i damlaget som jag trodde att det skulle vara, men det är ändå speciellt att spela i Leksand.

Hur ska man få folket i Leksand att även gå och se damhockeyn?
– Alla i Leksand vet att vi finns, tror jag, men jag vet faktiskt inte varför dom inte kommer och tittar på våra matcher.

Ida Nikula, Maja Nyhlén Persson, Emma Murén, Wilma Johansson och Kajsa Armborg är de fem Leksandsspelarna som är med i U18-landslaget. Foto: Ronnie Rönnkvist

LANDSLAGSDEBUTERADE I ÅR

Den här säsongen är första gången som den 17-åriga ytterforwarden har fått chansen att spela internationella matcher i landslaget.
– Det spelas en annan hockey internationellt. I Sverige spelar ungefär alla lagen likadant, men det blir annorlunda internationellt. Jag tycker inte att det går fortare utan det är ungefär samma tempo. Fysiskt är det heller ingen större skillnad. Man kanske tillåter lite mer i Riksserien.

Många talar om den speciella grupp som Sverige skickar till junior-VM den här säsongen. Att den är speciell på ett positivt sätt är något som Ida Nikula håller med om.
– Vi är väldigt sammansvetsade och alla umgås med alla. Vi känner varandra ganska bra och det känns verkligen kul att vara här, vilket är viktigt. Det är verkligen något speciellt med den här gruppen.

Styrkan i laget, vad skulle du säga att den är?
– Att alla verkligen vill det här till 100 procent och alla gör verkligen det man ska göra.

Vad har förbundskaptenen Ylva Lindberg sagt om vad som gör till kvalificerad för att spela med det här laget?
– Oj… vad har hon sagt. Att jag jobbar stenhårt hela tiden och aldrig ger upp, att jag jobbar för laget och gör det grova jobbet.

Känner du själv att det är vad som har kvalificerat dig till truppen?
– Ja, men sedan är jag väl också bra på skridskorna och gör det jag ska göra, alltså tar min roll. Ibland är jag väl även vass framåt, eller kan vara, säger Nikula med ett leende.

Hur långt kan det här laget räcka i VM?
– Jag hoppas vi klarar oss bra genom gruppen. Sedan får vi se hur det går. Självklart vill vi ha medalj, men vi tar en match i taget.