HUDDINGE (HOCKEYSVERIGE.SE)
Christian Furuvik har klivit fram som en av Sveriges stora framtidsnamn. Inte minst genom sitt fina spel i TV-pucken. Till kommande säsong lämnar han hemmaklubben, Flemingsberg, för skola i Örnsköldsvik och spel i MoDo. Det finns också en del hockeykunskap att brås på inom familjen då hans halvbror är Dmytro Timashov.
– Brorsan spelade hockey då jag var liten. När jag föddes var han faktiskt i väg på en hockeyturnering, berättar Christian Furuvik då hockeysverige.se frågar honom om hur hockeyintresset väcktes.
– När jag var liten var inte hockey det roligaste som fanns, men under en sommar körde jag lite extra hårt med brorsan och därefter blev det kul.
När var du i Flemingsbergs Ishall första gången?
– Jag kan ha varit två år då. Flemingsberg hade ingen 08-kull då jag började utan jag fick köra med 04:orna eftersom det inte heller fanns något 05-lag. Desktop ad in article Mobile ad in article
Storebror Dmytro Timashov har såklart, som de flesta storebröder är, varit en förebild Christian Furuvik.
– Han har betytt sjukt mycket och guidat mig genom allt. Jag skulle säga att det är han som fått mig dit där jag är idag.
– På hockeyn, utanför hockeyn… Han hjälper mig överallt och kom ofta och kollade på mina matcher då jag var mindre. En riktigt bra brorsa.
Vad är bästa rådet du fått av honom?
– Allt möjligt, men bara häromdagen hjälpte han mig på skottrampen med hur jag skulle skjuta så jag skulle bli lite bättre på det. Jag får lite hela tiden, vilket jag tror är väldigt bra.
Har ni tränat mycket tillsammans då han varit hemma i Huddinge på somrarna?
– Ja, nästan hela tiden, Nu bor han ute på Värmdö och jag här i Huddinge, så jag pendlar ut till honom lite då och då.
Från “Flempan” till landslaget: “Det var overkligt”
Flemingsberg har inte bara fostrat Christian Furuvik utan en rad skickliga spelare ytterligare så som Jonathan Lekkerimäki, Robin Kovacs, Jonas Ahnelöv, Ludvig Jansson, Patrick Cehlin, Loke Johansson, Jesper Pettersson med flera.
– Jag tycker ”Flempan” är en riktigt grym förening. Det är en utvecklande miljö. Jag är riktigt glad över att ha spelat där i ungdomen och även efter det att jag kommit tillbaka från Södertälje. Jag tror att det är sjukt bra att fått vara och växa upp i en sedan förening.
– Alla som är där vill utvecklas. Tränarna vill utveckla oss spelare och det är inga farsor som är där bara för att vara där. Jag tror att det börjar redan med hockeyskolan där ”Flempan” har bra träningar och ledare.
Givetvis har ”Dima” Timashov dykt upp på någon av alla Christian Furuviks träningar i Flemingsberg.
– Ja, någon gång har han varit med och kört. Framför allt under somrarna. När jag gnuggat extra med hockeyskolan har det också hänt att han kommit dit.
– Man får väldigt mycket is, träna hur mycket som helst, vara med i alla åldrar… Som sagt var, en väldigt utvecklande miljö.
Hur många timmar tillbringade du där varje kväll?
– Direkt efter skolan var det hem, käka för att sedan dra och sedan komma hem vid runt elva. Det kunde bli att vi även körde lite landhockey eller fotboll på banan dom har utanför hallen. Det vara härligt att bara hänga där.
Förra säsongen plockade Nils Ekman ut honom för spel i U16-landslaget.
– Det var helt overkligt, säger Christian Furuvik med ett leende och fortsätter:
– En dröm som gick i uppfyllelse och riktigt speciellt. I debuten mötte vi Finland och det var sjukt mäktigt att sätta på sig landslagströjan. Åka ut i den framför en massa folk.
– Mäktigaste minnet är när vi stod där på blålinjen och lyssnade på nationalsången. Att stå där för att jag skulle representera mitt land. Det är oslagbart.
Hur snabbt kom ni ihop som grupp med tanke på att många av er träffades för första gången i landslagssammanhang?
– Jag tror ändå många kände varandra sedan tidigare. Vi svetsades ihop och ganska snabbt lärde alla känna alla.
Förbundskapten var alltså tidigare NHL-spelaren, Nils Ekman. En ledare som Christian Furuvik uppskattar.
– En grym tränare. Lätt att prata med och noggrann i det sättet han är. Hela staben var helt fantastisk. Desktop ad in article Mobile ad in article
Därför blev det MoDo: “Bästa alternativet för mig”
Kommande säsong är det U17-landslaget under tidigare SM-guldvinnaren Johan Rosén ledning.
– Jag kommer kämpa så hårt jag kan för att komma med. Det kommer bli tajt, men jag får gnugga på den här säsongen så får vi se vart det tar mig.
Kommande säsong blir det spel för 16-åringen från Flemingsberg i MoDo. Alltså samma klubb där Dmytro Timashov tillbringade nästan två hela säsonger som junior.
– Modo kontaktade mig och jag kände att det var bästa alternativet för mig. Jag ville gå i brorsans fotspår (skratt) och få spela i MoDo, vilket kommer bli mäktigt. Jag är verkligen taggad för att åka dit upp.
Vad sa storebrorsan då han hörde att du skulle till MoDo?
– Han blev såklart glad och tycke själv att allt var så grymt bra då han var där uppe. Då blev det en ”no brainer” att jag skulle dit.
Vilka andra alternativ hade du att välja på?
– Det stod mellan Brynäs och MoDo där han spelat tidigare.
Vad vet du om Örnsköldsvik som stad?
– Att det är en hockeystad. ”Foppa-land”. Jag har varit där uppe några gånger och varje gång har det varit väldigt bra där.
– Första intrycken jag fick då jag var uppe där för midsommar är att tränarna var fantastiska och att det är sköna gubbar i laget, så att spela där ska bli riktigt kul.
Vilka förväntningar har du på dina tre år i MoDo?
– Att jag ska kämpa hårt och få hjälp att utvecklas.
Och att bo själv?
– Det ska verkligen bli kul. Jag längtar, det ska bli så skönt.
Är du bra på att laga mat?
– Ja, det skulle jag ändå säga. Jag är ganska självständig så det blir en titt in i proffslivet, avslutar Christian Furuvik med ett leende.
Desktop ad in article Mobile ad in article
