”Björklövens supportrar förtjänar ett lag i SHL – så är det”


Foto: Bildbyrån/EQ Images


Han har njutit av tystnaden, Hans Wallson.

Sedan han fick lämna den schweiziska storklubben Zürich i slutet av december 2017 har den 53-årige Kirunasonen reflekterat och smält sin kometkarriär han faktiskt hade gjort fram till dess. Han hade gått från en undanskymd roll i Skellefteås juniororganisation till att vinna dubbla SM-guld och coacha en av Europas mäktigaste klubbar inom loppet av några år.

Han behövde landa. 

Ta en paus.

– Det var en bra period för mig, summerar Wallson tiden efter avskedandet i Schweiz fram till dags datum.
– Jag hade väl ett halvår på mig att tänka igenom vad jag ville göra egentligen. Jag fick tid att smälta och reflektera över vad jag hade varit med om de senaste åren, vilket jag tror var jätteviktigt för mig.
– Jag har levt i föreningslivet i exakt hela mitt liv, så under den här perioden fick jag en känsla av att jag ville kliva ur föreningslivet och göra lite andra saker i livet. Jag ville få en liten annan synvinkel på det här med hockeyn och titta på det utifrån, snarare än inifrån, vilket jag tror har varit nyttigt för min del.

TAGIT STORA KLIV SOM MÄNNISKA

De senaste två åren har Wallson varit långt ifrån strålkastarljusen på den europeiska topphockeyscenen.

– Jag har haft kontakt med ett par klubbar under den här tiden, så är det. Men jag tog beslutet att jag ville ha ett litet ”break” och jag har stått för det jag sade till mig själv att kliva ur bubblan ett tag. Det kändes viktigt för mig. Jag ångrar inte en sekund att jag tog det beslutet. Det har varit bra och nyttigt för mig att komma bort en stund från hetluften.

Jag ångrar verkligen inte en sekund av min tid där nere.

Även om sejouren i Schweiz blev långt ifrån så framgångsrik som den tidigare Skellefteåtränaren hade hoppats på var det en extremt lärorik period – både som hockeytränare och människa.

– Det var en otroligt givande och utvecklande period, speciellt som människa. Att utmana mig själv och göra lite nya saker är någonting jag gillar väldigt mycket. Jag känner att jag tog stora kliv som människa under min tid i Schweiz.
– Sen vinner man kanske inte alla hockeymatcher och då kan man få sparken därnere, men det är så det fungerar i den här branschen. Schweiz är en otroligt tuff marknad att jobba i som både spelare och tränare. Förlorar du ett par matcher så kan vad som helst hända.

Att lämna tryggheten i Skellefteå för ett ovisst äventyr i Zürich var således mer eller mindre ett självklart val för Wallson.

– Jag ångrar verkligen inte en sekund av min tid där nere. Det var en fantastisk organisation att jobba i och att få verka i Schweiz var otroligt givande. Jag är som sagt från Kiruna och älskar naturen och att då få jobba i Schweiz… Det är någonting jag kan rekommendera alla naturmänniskor, det är ett helt underbart land med en underbar miljö.
– Sedan var det en liten annan typ av hockey och andra typer av människor. Jag fick jobba med på ett annat språk och växte mycket bara av en sån sak. Sen är det tråkigt att det blev som det blev och att vi fick lämna mitt i säsongen, men det är en del av spelet. Man lär sig mycket av det också. 

”DET ÄR SÅNT SOM LOCKAR”

Två och ett halvt år efter avskedet från Zürich dök frestelsen upp som inte gick att motstå för 53-åringen: huvudtränarjobbet i anrika Björklöven. För många kom beskedet att den dubble SM-guldtränaren skulle ta över den hockeyallsvenska toppklubben som en smärre bomb, men för Wallson själv fanns det egentligen inte så mycket att tveka på.

– Jag har haft riktigt bra samtal med Per (Kenttä). Han är en bra människa och en genuin hockeymänniska. Vi ser saker och ting på samma sätt när det gäller spelet och det är en väldigt viktig parameter för mig.
– Sen följde jag ”Löven” en hel del ifjol och såg den fina resa man påbörjade då. Det blåser väldigt positiva vindar, inte bara i föreningen utan även i hela Umeå, i princip. Jag menar, man hade en bit över 4 700 i snitt på matcherna i Hockeyallsvenskan… Det säger ganska mycket. Det är sånt där som lockar och det är en häftig utmaning. Det ska bli grymt kul att få vara en del av ”Lövens” resa framåt.

*****

– Alla värvningar jag gör är kap. Det vet du väl?

Per Kenttä skrattar, men faktum är att orden i princip är en vedertagen sanning i hockey-Sverige nu för tiden. 

Björklövens sportchef har blivit något av en specialist i grenen trolla med knäna, något han först gjorde i Asplöven och som han senare tog vidare till Oskarshamn där han var mannen bakom klubbens historiska avancemang till SHL förra våren.

Den gångna säsongen förvandlade den karismatiske Haparandasonen medelmåttiga Björklöven till ett hockeyallsvenskt power house. Under säsongen som gick gjorde Kenttä en rad statements. Han visade sin fingertoppkänsla när han plockade in succémålvakten Joe Cannata från ECHL-träsket. Värvningen av Tre Kronor-meriterade Olle Liss smällde av som en bomb i hela hockey-Sverige. Men framförallt var det den totala överlägsenhet som Umeåklubben visade upp i Hockeyallsvenskan som var det tydligaste beviset på Kenttäs storhet.

Efter säsongen fick ett hastigt slut i och med coronavirusets utbrott i Sverige och övriga världen så vore det lätt att tycka synd om sig själv, speciellt med tanke på den säsongen som Björklöven hade haft. En efter en har sedan toppspelarna lämnat klubben för spel i högre divisioner eller hockeyallsvenska konkurrenter. Pungspark efter pungspark, mer eller mindre.

Den här veckan vände vinden för Umeåklubben när först publikfavoriten Olle Liss valde att förlänga sitt kontrakt efter en imponerande kraftsamling från klubbens supportrar. Ett par dagar senare kom beskedet att Hans Wallson, Skellefteås dubble guldtränare, skulle bli Joakim Fagervalls efterträdare i ”Löven”-båset.

– Med tanke på att vi jobbat på att leta en ny tränare i stort sett sedan januari så är det så klart en stor börda som faller bort från axlarna nu när vi kunde knyta till oss ett så meriterat och bra namn. Framförallt är han en bra person som jag tror kommer göra en otrolig nytta för klubben, så det känns otroligt skönt att ha allt på plats.

Per Kenttä.

"KÄNNS SOM ETT RIKTIGT BRA STATEMENT"

Att det är ett meriterat namn som Björklöven får in råder det inga som helst tvivel om. Med sina två SM-guld som huvudtränare så är det bara Roger Rönnberg i Frölunda och Sam Hallam i Växjö som kan mäta sig med Wallsons huvudtränarmeriter i Sverige i dagsläget.

– Det känns som ett riktigt bra statement för hur Björklöven upplevs som klubb.
– Det är en väldigt meriterad herre vi får in. Med tanke på att det är en rätt skral tränarmarknad, speciellt i Hockeyallsvenskan, så får man väl säga att jag är ganska nöjd, skrattar Kenttä.

Sportchefen medger att tränarvärvningen av Wallson känns som ett kap. Det viktigaste är dock inte att Wallson är ett meriterat namn, menar Björklövens sportchef.

– Självklart kommer det bli ringar på vattnet av att vi får in ett sånt här meriterat namn. Men framförallt är jag nöjd med att vi får in en tränare som ser likvärdigt på den hockey, en offensiv och drivande hockey, som vi vill ska spelas i Björklöven. Det är det viktigare för mig än att han har en massa troféer hemma i bokhyllan.

Självklart kommer det bli ringar på vattnet

Med Wallson på plats tror Kenttä att det kommer att underlätta hans jobb som sportchef.

– Det är bara positivt. Det första spelarna brukar fråga mig är vem som ska träna laget, sedan hur mycket de ska få betalt och sist hur staden är att bo i. Kan man presentera en bra helhet där så brukar det gå vägen att landa de spelare man är intresserad av.

Nu har processen att anställa assisterande tränare till den nya tränarstjärnan i ”Löven”-båset inletts.

– Jag kan väl säga så här: Vi får in betydligt mer folk som är intresserad av jobbet som assisterande tränare nu när vi har honom på plats. Jag tror att det kommer att gå ganska smärtfritt fram tills att vi båda har hittat det som vi tycker är en bra ”fit”. 

*****

Hans Wallson är fullt medveten om att hans klubbval inte är helt oproblematiskt. 

53-åringen blev mer eller mindre synonym med Skellefteås dynastiliknande lag i mitten av 10-talet som under Wallsons ledning resulterade i två SM-guld och två SM-silver. För egen del medförde framgångarna även dubbla utmärkelser som SHL:s främste coach.

– Det är klart att jag till en början reflekterade lite över det. Jag jobbade åtta säsonger i Skellefteå AIK och fick uppleva fantastiska saker både på junior- och seniorsidan. Jag har fått träffa och jobba med underbara människor. Jag har Skellefteå att tacka för väldigt mycket, så är det.

Men, som så mycket annat här i livet, har var sak sin tid.

– Det är trots allt fyra år sedan jag jobbade i klubben och jag vill tro att det har hunnit rinna en hel del vatten under broarna sedan dess. Det är en hel del nya människor i klubben nu. Då var då och nu är nu.

"DET HADE VARIT VÄRRE OM INGEN HADE BRYTT SIG"

Rivaliteten mellan de två västerbottniska klubbarna är djupt rotad bland supportrarna. Även om det är över 13 år sedan klubbarna senast möttes i en tävlingsmatch så gör sig rivaliteten påmind under i princip varje match som lagen spelar, då hatramsor mot respektive klubb fortfarande skanderas under klubbarnas matcher.

– Jag har en jäkla respekt för supporterkulturen och känslorna kring den här rivaliteten. Men för mig är detta att verkligen se att det finns ett engagemang. Det hade varit värre om ingen hade brytt sig och det bara hade varit tyst. Då kan man börja fundera. Sen att folk tycker att jag ska träna ”Löven” inte är okej i deras ögon har jag full förståelse för. Men jag säger det igen: Det är ett tecken på engagemang.
– Den här rivaliteten som finns mellan klubbarna är bra för sporten ishockey, rent allmänt. Speciellt i vår region här i Västerbotten. Det skapar ett intresse och gör att det pratas mer hockey. I slutändan tror jag att det kan resultera i att vi får in mer barn och ungdomar i vår sport.

Att involvera barn och ungdomar i hockey är någonting som Wallson brinner för. Under sina år bortom rampljuset så har han jobbat på ett projekt kring spelarutveckling för just barn och ungdomar.

– (skratt) Ja, jag kunde inte hålla mig borta från hockeyn helt och hållet, så klart. Jag har jobbat med lite koncept kring hockeycamps och ”clinics” och sådana typer av grejer för barn och ungdomar, så jag har inte varit helt borta från sporten. Planen var att lansera detta under våren, men nu är världsläget som det är, så det får bli ett senare projekt. 

Men…

– När jag började prata med Per så började den där känslan väckas igen. Hungern. Jag ville kliva på tåget igen, helt enkelt.

Vad vill du sätta för prägel på Björklöven?
– Först och främst är det inte bara mig det handlar om. Vi kommer att vara ett team som kommer att jobba med grabbarna, supportrarna och alla samarbetspartners. Vi kommer rikta all vår energi på det mål som vi sätter upp tillsammans. Sen kommer jag att försöka bidra med det jag kan och mina kunskaper, men det här är någonting vi kommer att göra tillsammans. Det är ingen enmansshow.

Den där målsättningen, det kan väl inte finnas något annat än ett SHL-avancemang som gäller?
– Det är väl det som alla drömmer om. Det är inte bara vi i Löven som drömmer om att ta steget upp och det måste man ha en förståelse för och vara väldigt, väldigt ödmjuk inför. Det finns många bra lag och coacher i Hockeyallsvenskan. Man måste vara förberedd från start och sedan jobba stenhårt därifrån. Men Björklövens supportrar förtjänar ett lag i SHL – så är det.

Den här artikeln handlar om:

Dela artikel: