Stig Salming – bara namnet andas hockeykultur. Född och uppväxt i Kiruna. Farfar Anders, med efternamnet Nikolaus, bodde i byn Salmi och tog då släktnamnet Salming. Jag tror inte att den gode Anders Salming då trodde att hans barnbarn skulle göra namnet känt över hela världen.
Som spelare gjorde han inte mindre än 13 A-lagssäsonger i Brynäs och därefter sex säsonger som tränare. ”Stigge”, som Stig Salming kallas, var en av de spelare som blev känd för att alltid stå upp för laget, oavsett om det handlade om Kiruna, Brynäs eller Tre Kronor.
Men hur kom ”Stygge Stigge” att hamna i Brynäs?
Desktop ad in article Mobile ad in article
DJURGÅRDEN OCH SKELLEFTEÅ VAR INTRESSERADE
När Stig Salming i match efter match i gamla Division 2 Norra A gjorde stormatcher för Kiruna AIF började även klubbarna i Allsvenskan få upp ögonen för den tuffe backen i norr.
– Jag vet att det var några klubbar som var intresserade. Minns jag inte fel så var det bland annat Djurgården och Skellefteå förutom Brynäs.
– Efter säsongen 1967/68 reste jag ner och träffade Lennart Jansson, Thure Wickberg och grabbarna i Brynäs. Deras tankegångar passade mig som ung spelare från Kiruna perfekt. Brynäs kändes rätt redan från början.
Var Anders Engström, ”Brynäs Norrlandsöga” inblandad i själva värvningen?
– Det var först något år efter att jag kommit till Brynäs som jag förstod att han hade haft ett öga på mig under åren i Kirunas A-lag och sedan tipsat Brynäs.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Vem fick du som backpartner under din första tid i Brynäs?
– I Kiruna spelade jag mest tillsammans med Roger Bergman, men tyvärr hamnade han i Västra Frölunda i stället för hos Brynäs.
– När jag kom till Brynäs spelade man bara med fyra backar och jag tog inte inledningsvis någon ordinarie backplats. Jag fick spela med Kjell “Kulan” Jonsson en del, men det var många olika. Först när Börje kom ner till Brynäs och vi båda kom att bilda ett backpar så blev jag riktigt ordinarie i Brynäs.
Stig Salming debuterade för Brynäs i Allsvenskan säsongen 1968/69 på Rocklunda mot Västerås. Brynäs vann med 6–3 efter Brynäsmål av “Lasse” Bylund, Lars-Göran Nilsson, “Virus” Lindberg, Håkan Wickberg, “Lasse” Hedenström och Jan-Erik Lyck. Västerås mål gjordes för övrigt av Uno ”Garvis” Öhrlund, Kent Persson och “Janne” Östling. Brynäs slutar på silverplats efter Leksand under ”Stigges” debutsäsong. Redan året därpå är ordningen återställd och Brynäs kan åter titulera sig svenska mästare.
– Jag gjorde illa axeln den säsongen och spelade bara sju matcher. Då var jag femte back precis som säsongen innan. ”Masen” Karlsson och ”Kulan” Johnsson var ena backparen medan Lasse Bylund och Lasse Hedenström var det andra.
– Även om jag var med och vann det här guldet, vilket var stort, så kände jag mig mer delaktig i gulden åren därpå eftersom jag var ordinarie då.
Desktop ad in article Mobile ad in article
“DET LIGGER FAKTIST NÅGOT I DET”
Det finns en historia om hur Stig och Börje Salming slogs på träningarna till vaktmästarna släckte belysningen.
– Lite skämtsamt har man talat om att våra internmatcher var tuffare än vissa seriematcher. Det ligger faktiskt något i det. Vi ville vinna till vilket pris som helst och så även på träningarna.
– Alla killar höll ihop trots att det kunde vara ganska hårda ord mellan varandra ibland. Vi hade högt till tak och alla kämpade verkligen för varandra. Det här var det som skapade den så kallade Brynäsandan.
Hur minns du den 10 april 1980, 15.31 in i andra perioden i finalen mot Västra Frölunda?
– Det var en riktigt rolig stund eftersom jag lyckades göra mål, vilket jag inte var känd för att göra allt för ofta, skrattar Salming.
– Att jag lyckades läsa spelet just då och dessutom få in segerpucken var nog lite mer av tillfälligheter. Det var en väldigt rolig och jämn finalserie mot Frölunda och fyra av fem matcher vanns med uddamålet.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Ni var inte direkt favorittippade inför finalserien.
– Nej. Vi tog oss till slutspel i sista omgången. Sedan vann vi stort mot Leksand både borta och hemma. Det blev 9–4 borta och 8–2 hemma. Då ska man komma ihåg att Leksand var storfavoriter till SM-guldet efter att ha vunnit grundserien, avslutar Stig Salming.
Här kan du beställa "Stickan" Kennes bok, "Hockeyadeln"
