"Kunde aldrig tänka mig att spela någon annanstans än i Djurgården"

Johan Garpenlöv inledde elitkarriären med Djurgården och spenderade ett framgångsrikt decennium i Nordamerika innan han fick avsluta karriären med ett SM-guld. Totalt vann “Garpen” tre SM-guld med 08-klubben.
– Det var lite av den ”gamla skolan” i Djurgården då, skrattar Garpenlöv.

Tre Kronors nuvarande förbundskapten, Johan Garpenlöv, hade som aktiv en väldigt fin karriär i NHL. Många supportrar till San José Sharks talar fortfarande om åren då han spelade tillsammans med ryska stjärnorna Igor Larionov och Sergej Makarov som den kanske bästa kedjan i klubbens historia. Hans resa började i Tyresö och fortsatte sedan i Älta och därefter Nacka innan det blev spel i dåvarande elitserien med Djurgården.

Efter drygt en säsong i Nackas A-lag, som då spelade i division 1, värvades Johan Garpenlöv till Djurgården.

– Egentligen var det en ganska naturlig kontakt eftersom Nacka hade ett samarbetsavtal med Djurgården vid den här tiden. Vi unga killar i Nacka fick komma upp och träna med Djurgården på något som liknas vid en ”try-out”. Jag gav järnet när jag väl fick chansen och fick stanna kvar där.

Vad är dina starkaste känslor från första säsongen i Elitserien?
– Det är så att man alltid vill uppnå nya mål med sin hockey hela tiden. Mitt mål först året var att klara av att spela så pass bra hockey att jag skulle ta en ordinarie plats i Djurgården. Jag var på väg uppåt i karriären då och satte upp nya mål att nå upp till allt eftersom.

Säsongen 1986/87 var hans första i elitserien och på 29 matcher svarade han för fem mål och totalt 13 poäng.

Hur bemöttes du som ung ny spelare i Djurgården av veteraner som Håkan Södergren, Tommy Mörth, Thomas Eriksson, “Roffe” Ridderwall, Jens Öhling med flera?
– Det var lite av den ”gamla skolan” i Djurgården då, skrattar Johan Garpenlöv och fortsätter:
– Det gällde att visa vad man klarade av innan du accepterades. Dom som var informella ledare för laget då var hårt jobbande spelare som Stefan Perlström, Thomas Eriksson och “Pelle” Göransson. Så fort man inte jobbade hårt på träningar eller match så var dom killarna där och drev på.

VANN TV-PUCKEN

Innan tiden i Djurgården fick du vinna TV-pucken med dina lagkamrater i Stockholm. Vad betydde den här triumfen för dig?
– När du är yngre så betyder TV-pucken, landslagsuppdrag etcetera, mycket som hockeyspelare. Framgångarna ger en positiv kick och det blir ett kvitto på att det du håller på med i rinken är rätt. Så visst blev spel i TV-pucken viktigt för min utveckling, helt klart.

Du spelade TV-pucken två år och det första året (1983) fanns det blivande stjärnor som Tomaz Eriksson, nu avlidne Bengt Åkerblom, Anders Gozzi med flera. Andra året (1984) tillhörde bland andra Rikard Franzén och Joakim Musakka dom mest namnkunniga. Kan du idag klassa vilken av årgångarna som var den bästa?
– Jag var med både 67:orna och 68:orna som sagt var och vi vann med 68:orna, ganska överlägset faktiskt. Jag tror till och med att vi slog Dalarna i finalen med 7–0, så det laget var kanske det mest överlägsna.
– Men första året då jag spelade med 67: orna så var det kanske ett tuffare lag att spela och slå sig in i.

Åter till Djurgården, vad är din största framgång under åren där?
– SM-gulden! Dom två första, 1989 och 1990 var fantastiskt roliga att vinna. Djurgården hade ett grymt bra lag då. Det tredje guldet -01, var jag inte med på slutet eftersom jag var skadad.

Om du tittar tillbaka på dom fyra första säsongerna i just Djurgården, vem var den som var svårast att få tyst på i omklädningsrummet?
– (skratt) Jag vill nog säga att vi alltid hade en jäkligt skön stämning i omklädningsrummet innan och efter träningar samt i samband med matcher. Alla personligheter bidrog med sitt.
- Sedan vet alla självklart vilka som syntes ofta utåt sett i media, men det behöver inte alltid vara samma personer som håller uppe stämningen inom laget.

“TIO ÅR I NHL FICK RÄCKA”

Mellan 1990 och 2000 spelade Johan Garpenlöv i NHL. Där representerade han Detroit, San José och Atlanta innan han återvände till Djurgården.

– Vi hade precis flyttat till Atlanta säsongen innan. Jag och familjen hade beslutat att vi antingen skulle stanna där eller flytta hem eftersom mitt äldsta barn skulle börja skolan. Atlanta kunde inte ge besked om dom ville förlänga med mig så då beslutade jag i samråd med familjen att tio år i NHL fick räcka så vi flyttade hem till Sverige och Djurgården. Men hade jag fått chansen hade jag nog gärna spelat ytterligare några säsonger i Atlanta. Samtidigt respekterar jag att den liksom många andra organisationer ville föryngra sitt lag.

Var Djurgården ett givet val?
– Ja, eftersom aldrig kunde tänka mig att spela någon annanstans än i Djurgården, säger Garpenlöv som bara kom att spela 29 matcher i sin återkomst efter det att han skadat en axel. Trots två operationer blev aldrig axeln i speldugligt skick och karriären avslutades på ett trist sätt.