”Att bli mamma ska inte behöva plocka bort chansen till att fortsätta”

Går det att kombinera en karriär som kvinnlig elitishockeyspelare och nybliven mamma? Tidigare landslagsstjärnan Cecilia Östberg tycker att förutsättningarna för det är för dåliga.
– Det hade varit svårt för mig att spela elitnivå om jag inte hade offrat en massa tid med mitt barn, säger Östberg i en intervju med hockeysverige.se.

INSJÖN (HOCKEYSVERIGE.SE)
Cecilia Östberg var en av svensk hockeys vassaste offensiva vapen när hon 2015 meddelade att hon slutar med hockeyn. På meritlistan hade hon då två OS-turneringar och tre VM. Sedan dess har den nu 26-åriga forwarden hunnit med att bli mamma.

För några veckor sedan meddelade hon att det blir en comeback, men inte i hennes gamla klubb Leksand utan i hårt satsande Färjestad.
– Jag älskar att spela hockey och suget att spela matcher. Den här kicken som är på matcherna är något jag har saknat lite. Egentligen var det bara en ren slump att jag började igen. Färjestad hörde av sig och har gett mig rätt förutsättningar. Då var det bara att tuta och köra, säger ”Cissi” Östberg när hockeysverige.se träffar henne vid Insjöns Skolas lilla rink därifrån man ser Åhls fantastiskt pampiga kyrka i bakgrunden samtidigt som man känner doften av blött virke från ortens båda sågverk.

Om vi backar bandet, vad var det som fick dig att sluta efter 2015?
– Det blev för mycket hockey. Jag skaffade hus och kände att livet utanför hockeyn lockade mer. Samtidigt hittade jag inte en morot för den uppoffringen som det hade varit att spela på den nivån som jag gjort. Därför blev det ganska enkelt att känna att det var nog.

Cecilia Östberg jobbar till vardags på Clas Ohlson i Insjön och hon berättar om en tillvaro som inte alltid var optimal om man även vill ha ett liv vid sidan av sin idrott.
– Det var verkligen ett livspussel. Att jobba heltid, försöka hinna till kvällspasset direkt från jobbet, planera in och ha med sig käk… Det blir så mycket.
– Jag åkte till jobbet runt halv åtta på morgonen och sedan kom jag hem vid halv tio, tio på kvällen. Brinner du inte till 110 procent så känns det mer som en belastning. Att spela hockey är en livsstil och du måste verkligen lägga ner allt för att verkligen orka. Jag vill verkligen ge en stor eloge till alla som orkar hålla i.

Foto: Ronnie Rönnkvist

Efter att den tidigare Leksandsforwarden slutade spela har hennes liv varit till stor del ett ”helt vanligt” liv.
– Jag blev gravid och för tio månader sedan fick vi en liten pojk. Det var jobb, hem, middag… Alltså en helt normal vardag som jag inte hann med tidigare.

Var det ett liv du trivdes med?
– Ja, faktiskt. I början hade jag heller ingen längtan till att träna eller någonting sådant. Jag var ganska mätt på det där och det är först nu det kan börja kännas lite kul igen.
– Jag tränade egentligen ingenting utan det var mer att gå ut på promenader under den här tiden, sånt här skönt att göra bara.

Den här frågan ställer man sällan till en kille som just blivit pappa, men hur fungerar livet nu som hockeymamma?
– Än så länge är vårt barn så pass litet så han förstår inte att jag spelar hockey. Nu har jag precis börjat spela igen så…

Blir det inte ännu mer pysslande nu med tanke på att du dessutom spelar i Karlstad?
– Jo, jo, jo… Om du tänker rent praktiskt så går det verkligen inte att jämföra. För en kille som kanske inte behöver vara hemma lika mycket med sitt barn, jag menar exempelvis som jag slutade amma alldeles nyss så då kunde jag inte dra bort och träna i tre timmar.
– Visst, det kanske går att pyssla ihop det också, men det är verkligen olika förutsättningar för killar och tjejer.

Hur tänker du kring det?
– Nu har inte jag velat haft det här på något annat sätt, men om jag hade velat det så hade jag önskat att föreningarna hade pysslat så det hade funkat. Det hade varit svårt för mig att spela elitnivå om jag inte hade offrat en massa tid med mitt barn.
– Det här är en stor fråga. Som det är nu hade inte kunnat spela i Leksands SDHL-lag. Det är ändå träning varje dag, matcher varje helg, ofta långt till bortamatcherna och min man jobbar skift. Jag tränade något pass med damlaget för fyra, fem månader sedan. Det var kul och jag kände mig inte i dålig form. Jag sa då att jag aldrig kommer att offra familjen för att spela, men däremot hade jag kanske varit med det jag hade kunnat. Mina föräldrar är inte pensionärer och, som sagt var, min man jobbar skift. Visserligen är jag just nu mammaledig, men det hade inte varit genomförbart att vara med på allt.
– Nu ville Leksand att jag skulle vara med på allt. När jag inte hade den möjligheten så blev det inte så. Nu kanske jag inte hade spelat där ändå, men jag hade önskat att möjligheten funnits där i alla fall.

Foto: Bildbyrån/Joel Marklund

”TRÄNAREN POÄNGTERADE ATT HAN FÖRSTOD MIN SITUATION”

I exempelvis AIK får den norska stjärnspelaren Helene Martinsen spela dom matcher som passar in i hennes liv som nybliven mamma. Här önskar Cecilia Östberg att klubbarna visar en större förståelse, vilket på sikt också kanske kan få flera tjejer/mammor att återvända till hockeyn efter graviditeten.
– Det borde ändå finnas förståelse för hur situationen är eftersom det är kvinnoidrott så alla borde vara medvetna om hur det fungerar, vända det till något positivt och finnas där för att hjälpa till. Att bli mamma ska inte behöva plocka bort chansen till att fortsätta spela.

Efter sin comeback med Färjestad har Cecilia Östberg svarat för ett mål och totalt tre poäng på tre matcher.
– Det var skitkul att vara tillbaka. Det är verkligen jättesnälla och goa tjejer i laget och alla var förstående till att jag bara kom dit från ingenstans. Jag har bara fått positiv feedback.
– Både min man och min son var och kolla på min första match, vilket var kul, säger förre OS-forwarden med ett stort leende.

Varför valde du att göra comebacken just nu?
– Tränaren (Henrik Rehnberg) ringde och verkligen poängterade att han förstod min situation och att jag skulle se det här som en kul grej och att jag inte behövde känna någon press. Det var verkligen på mina villkor.
– Jag fick reda på förutsättningarna och även lite ekonomisk ersättning. Jag är ju mammaledig, men det gör så att det här inte kostar mig någonting, utan jag kan istället bara känna att det är något väldigt kul.

Hur långt sträcker sig den här comebacken, tänker du bara spela i Färjestad eller satsar du på landslaget igen?
– Jag har inte lagt så mycket fokus på det. Nu gör jag det här och det känns kul. Sedan har jag inte tänk längre än så.
– Sedan får jag se hur kul jag tycker att det är, men än så länge har det varit väldigt roligt. Jag känner också, även fast jag inte spelat på ett tag, att jag är i form på något konstigt vis.

Om du ser på Färjestad som lag jämfört med exempelvis SDE Hockey och Sundsvall som ni ska kvala emot, vilken nivå håller ni?
– Jag har inte följt med i SDHL så mycket eller damhockeyn generellt sedan jag slutade. Jag har svårt att jämföra, men jag tycker att Färjestad är mycket bättre än vad jag trodde innan.
– Det är en proffsig organisation, tjejerna har en bra attityd och det känns som att Färjestad har kommit långt. Det känns inte som en division 1-klubb i organisationen eller med tanke på vad tjejerna kräver av varandra för att det ska vara en bra nivå på träningarna och matcherna. Jag får känslan av att det här är ett lag som är på väg att bli riktigt bra.
– Laget är redan väldigt bra och i kvalet har vi nog en stor chans att komma riktigt långt.

Hänger du med Färjestad upp i SDHL om laget tar sig dit?
– Oj, det kan jag inte svara på och ingenting jag tänker på nu.

Cecilia Östberg är inte ensam före etta Leksands och landslagsspelare som gjort comeback i Färjestad. Även Lina Wester har skrivit på för värmlandsklubben.
– Tränaren ringde henne också. När jag och Lina sedan snackade med varandra så berättade jag hur positivt bemött jag blev av Färjestad. Hon hakade på och det är väldigt kul att göra det här ihop. Det är samma sak för henne, hon har heller inte haft hockey på agendan på ett tag.

Har Leif Boork hört av sig och vill prata Damkronorna med dig?
– (Skratt) Nej, men jag träffade honom i hallen för någon helg sedan då jag var och kikade på Leksands damlag. Det är alltid kul att träffa honom, han är rolig.

Försökte han få dig att göra comeback i Damkronorna?
– Han skojade lite om det, men det är ingenting jag har i tankarna. Jag tar allt lite som det kommer, avslutar Cissi Östberg samtidigt som klockorna i Åhls kyrka slår tio.