Bradford Rattlers – vårt nya lag!

Mitt i all bevakning av NHL och den svenska elitishockeyn glömmer vi ofta hur oerhört rik på kontraster den här sporten faktiskt är. De kontrasterna vill vi gärna berätta om. Det är därför med stor glädje jag kan förkunna att EliteProspects och Hockeysverige.se numera är stolt samarbetspartner till det kanadensiska juniorhockeylaget Bradford Rattlers i GMHL.

Vilka i hela fridens namn är Bradford Rattlers, undrar ni? OHL, WHL och QMJHL känner de flesta inbitna hockeyfans till, men GMHL – Greater Metro Junior A Hockey League – är knappast ett hushållsnamn bland svenska hockeysupportrar. Ni kommer inte få se någon av ligans poängkungar i NHL-draften i sommar och de bästa lagen är antagligen i nivå med vår egen J20 Elit. Bradford antagligen strået vassare.

Bradford har ca 25 000 invånare och ligger naturnära alldeles invid Lake Simcoe, cirka sex mil norr om Toronto. Stadens hockeylag Bradford Rattlers leder just nu GMHL med 32 raka segrar och är storfavorit att plocka hem mästerskapet i slutspelet framåt våren. Laget och ligan ägs bland annat av före detta WHA-spelaren Bob Russell.

Rattlers har en stark, svensk koppling. I år spelar inte mindre än nio svenskar i klubben, som tränas av gotlänningen Johan Lundskog. Johan kom till Bradford som assisterande coach redan 2005, och inför denna säsongen har han också tagit över rollen som General Manager. Inom kort är det tanken att jag ska återkomma med en intervju med honom, och planen finns också att resa över och hänga med laget på en roadtrip.

Det är genom föräldrar till några av grabbarna vi blivit uppmärksammade på lagets existens. I toppen av lagets poängliga slåss bland annat Andreas Gurfeldt, Sebastian Forslund och Andreas Norrby, med meriter från J20 Elit med Sollentuna respektive Järfälla. I kassen hittar vi Alfred Metz, också han från Sollentuna. Därtill hittar vi Lukas Sundberg och bröderna Aki och Ville Virtanen från Solna, Marcus Bergman från Hovås och Oliver Gustafsson från Njurunda, som dessutom är lillebror till AHL-backen Erik Gustafsson som med stor sannolikhet lär vara tillbaka i NHL och Philadelphia Flyers inom kort.

Tanken är att ni ska få lära känna de här killarna lite extra framöver.

Rattlers spelar 48 grundseriematcher och möter företrädesvis lag från övriga Ontario, men har även lag från Quebec i ligan. Längsta bortamatchen är ett litet äventyr om åtta timmar i buss. Hemmamatcherna i Bradford ses av cirka 500 betalande åskådare och ända uppemot 1000 personer när det börjar närma sig slutspel.

En viktig hörnsten i klubbens verksamhet är de årliga sommarlägren, där man under åtta raka veckor i juli och augusti arrangerar träningsläger för ungdomar från hela världen. Och därtill arrangerar man två veckors tryout för de ungdomar som har ambitionen att ge sig iväg på ett spännande livs- och hockeyäventyr och försöka ta en plats i Rattlers.

Mer information om laget och ligan hittar ni HÄR och HÄR

Varför är detta en intressant arena för EliteProspects och Hockeysverige.se? Enkelt: Vi älskar hockey i alla dess former, från alla jordens hörn. Och genom detta samarbete har vi nu möjlighet att bjuda er på en inblick i en värld som antagligen är ganska okänd ute i de svenska stugorna.

Det är ju så, att vi i Sverige främst tänker på ishockey utifrån den svenska modellen. Med få undantag bygger den på en ideellt driven idrottsförening med verksamhet för barn och ungdomar genom årskullarna 6-20 år. Ungdomslagen ska i första hand möjliggöra en sund och meningsfull fritidssysselsättning. Juniorlagen ska i olika utsträckning producera seniorspelare till klubbens representationslag, som kan ha kraftigt skiftande ambitioner. Därtill säkerställer RF:s 51-procentsregel i princip att svenska ishockeyföreningar från division fyra och ända upp i Elitserien inte kan köpas och ägas av privata intressenter, utan förblir i det idrottsliga ekosystemet.

Bevisligen fungerar det här alldeles utmärkt och Sverige är ett av världens ledande hockeyländer. Men det är även Kanada, och där fungerar det annorlunda. De privata investeringarna är ofta fler, större och av annan art. Och i avsaknad av tillhörande seniorlag under samma klubbflagg kan juniorhockey därmed på egen hand fungera som lokal underhållningsform.

Det här vill vi själva läsa om. Vi är nyfikna. Vi vill veta hur det funkar. Vi vill ha inblick, vi vill knyta kontakter. Därav samarbetet med Rattlers.

Ända sedan jag i tonåren såg filmen ”Youngblood” för första gången har jag fascinerats av den sköna mystiken i det där. Patrick Swayze och Rob Lowes rollfigurer Derek Sutton och Dean Youngblood är 17-18 år men bor inte alls hemma hos mamma och pappa. Youngblood blir inackorderad hos en medelålders nymfoman medan Sutton verkar husera i alla ungkarlslyors urmoder med bardisk och målbur och hela rasket. De går aldrig i skolan, utan spelar hockey mest hela tiden. De tränar ibland på nätterna efter bortamatcher. Till deras matcher säljs riktiga biljetter, det tycks ofta vara fullsatt och dessutom sänds matcherna i radio. Om man ligger med tränarens dotter riskerar man att få sparken.

Vi som samtidigt höll på med juniorhockey i Sverige satt ju bara framför VHS-apparaterna och gapade. Hos oss skötte vaktmästaren ofta både ismaskinen och dörren till spelarbåset. Aldrig eller sällan hade tränaren en så snygg dotter. Om släkt och vänner gick man ur huse kanske vi fick ihop 40 gratisåskådare. Spelade vi match en lördag kom resultatet ut i tidningen på onsdagen. Och någon radiosändning var naturligtvis inte att tänka på i en tid då vi i hela landet bara hade fyra radiokanaler, som antagligen var upptagna med betydligt viktigare saker än Rydaholm-Åseda i J20 Division 2 Östra.

Huruvida Youngblood speglade någon slags verklighet från 80-talets nordamerikanska juniorhockey är ytterst oklart. Den var antagligen grovt överdriven och bär hur som helst få likheter med hur det ser ut idag.

Men genom att följa Bradford Rattlers hoppas vi åtminstone kunna öppna dörren till en annorlunda värld och bjuda er på en rad sköna berättelser därifrån. Vi återkommer i ärendet.

Text: Peter Sibner