Spelarna det talas alldeles för lite om i Hockeyettan

Publicerad 15 januari 2026 14:45 | Senast redigerad 12 februari 2026 14:09

Mikael Mjörnberg

Följ HockeySverige på

Google news

Poängkungar, målvakter och storstjärnor får av naturliga anledningar stor uppmärksamhet, men vad vore lagen utan doldisarna? Idag är det dags att lyfta fram tio spelare i Hockeyettan som det borde pratas mer om.

Med ett slutspel och en transferdeadline som rycker allt närmare blir det fullt naturligt så att fokus riktas mot stjärnspelarna som kan komma att göra skillnad eller kliva in och förstärka inför slutspelet. Men framgångsrika lag bygger på så väldigt mycket mer än dem som syns i poängkolumnerna och de braskande rubrikerna.

Därför har det idag blivit dags att rikta sökljuset mot ett gäng doldisar som det borde pratas mer om. Spelare som gör ett enormt jobb och som betyder väldigt mycket för sina respektive lag, men inte riktigt får den uppmärksamhet de förtjänar.

Ett slag för doldisarna helt enkelt. {{ PAYWALL LIMIT }}

Marcus Borgh, forward, Halmstad
Det pratas väldigt mycket om kollektivet och stommen som burit Halmstad Hammers genom alla år. I takt med att de fina resultaten varit ihållande har det också kommit att pratas mer och mer om enskilda spelare, men rutinerade Borgh får sällan de rubrikerna. Forwarden som varit klubben trogen i stort sett hela sin karriär har hunnit fylla 32 och är år efter år en konstant i laguppställningen. En nyttig vattenbärare som tar det ansvar han blir tilldelad och som växer med en härlig elakhet när matcherna börjar betyda som mest på våren. En spelare som betyder väldigt mycket för Halmstad.

Marcus Borgh. Foto: Niclas Jönsson/Bildbyrån

Wille Bärehag, forward, Visby/Roma
I Visbys stjärnstarka trupp är han inte någon man särskilt ofta highlightar eller pratar om, men den ettrige centern har under sina tre säsonger på Gotland kommit att växa till en väldigt viktig spelare i laget. En oöm grinder som inte räds när det börjar hetta till och som på senare år dessutom har visat sig god för en hel del poäng. En slutspelsspelare som betyder väldigt mycket mer än han får erkännande för.

Oscar Pantzare, back, Borås
I och med att storstjärnorna Christian Lindberg och Anton Davidsson får allt ramljus och äter merparten av den viktiga speltiden hamnar Pantzare ofrånkomligen lite i skymundan. Men faktum är att här har Borås en väldigt skicklig back. Han kanske främst förknippas med att vara en pjäs som gör rätt för sig och vågar vara lite fysisk, men faktum är att det finns väldigt mycket spel i honom också. I en klubb med en annan hierarkisk fördelning hade han förmodligen varit en stjärna. Nu får han nöja sig med att ”bara” vara viktig för laget.

Gustav Särenborg, back, HC Dalen
Backkollegan Sebastian Ehrenflod har mer och mer börjat få ett erkännande för sin tuffa spelstil och förmågan att få motståndarna ur balans. Ett ”varumärke” som sportchefen Oscar Josefsson nyligen uttryckte det. Men även Särenborg förtjänar det där erkännandet. Han står lika mycket för vad som i folkmun kallas Dalen-dnat, att stå innanför egen blålinje, försvara smart och vara precis lagom elak när det behövs. Ett jobb han gjort med den äran i många år och är så bra på att det nästan tas för givet.