Ratades – men pushades att fortsätta av backlegendaren: ”Pappa fortsätta peppa mig och sa att jag hade det som krävs”

Han kom inte in på hockeygymnasiet och tog ingen plats i Luleås J18-lag. Men med hjälp av pappa Roger Åkerström fick Simon Åkerström en elitkarriär ändå.
–  När jag spelade i Brooklyn kände jag några gånger att jag aldrig skulle ta mig därifrån. Jag ville ändå någonting med hockeyn och då var pappa till en stor hjälp. Han sa ”kör på för du kommer få en chans”, berättar Simon för hockeysverige.se.

En av de backar i Hockeyallsvenskan som tagit stora kliv framåt den här säsongen är 22-åriga Simon Åkerström. Till vardags spelar han i Björklöven, men sin hockeyuppfostran har han fått i Luleå där hans pappa Roger är en stor ikon. Men inte mer än två gånger har han blivit bortplockad av Luleå. Trots det har han krigat vidare i bland annat Brooklyn Tigers juniorverksamhet.
– Jag har bott i Luleå i stort sett hela tiden och spelat där. Efter TV-pucken, när man skulle slå sig in i J18, tyckte Luleå att jag fysiskt inte var stark nog så jag tog inte plats i J18-laget. Jag kom inte in på hockeygym heller. Det var rätt tufft, berättar Björklöven backen och fortsätter:
– I stället fick jag köra på i Brooklyn. Jag är ändå glad att det blev som det blev och jag tycker att jag hittade lite av mitt spel där. Efter två säsonger i Brooklyn fick jag chansen till en try-out i Luleås J20. Jag fick en plats där och sedan har det bara gått uppåt.

Var du på väg att lägga av efter TV-pucken då du inte fick plats i Luleås J18?
– Inte direkt, men när jag spelade i Brooklyn kände jag några gånger att jag aldrig skulle ta mig därifrån. Jag ville ändå någonting med hockeyn och då var pappa till en stor hjälp. Han sa ”kör på för du kommer få en chans”.
– Det var ändå många gånger där i Brooklyn som jag kände att det inte skulle bli någonting så jag kunde lika gärna lägga av. Pappa fortsätta peppa mig och sa att jag hade det som krävs. Det var bara för mig att jobba hårt och så vidare. Jag körde på och det blev bra till slut.

Hur tänker du så här efteråt kring att pappa peppade dig att fortsätta?
– Jag är självklart tacksam och han har hjälpt mig varje dag, även nu. Vi pratar efter varje match och han ser varje match på TV eller på plats så han är verkligen till stor hjälp för mig.

Pappa, Roger Åkerström, spelade i Luleå till och med säsongen 2006/07 då han lade skridskorna på hyllan.
– Nästan sedan jag föddes så har jag varit på hans matcher. Jag kunde nationalsången då jag var två år eftersom jag hade varit på så många matcher, skrattar Simon Åkerström.

Roger Åkerström är en stor ikon i Luleå.

Roger Åkerström gjorde även en säsong i italienska Bolzano. Då var Simon 10 år och liksom pappa spelade han också hockey i Italien.
– Vi åkte ner en säsong och egentligen skulle han ha slutat efter den säsongen, men det blev ytterligare en säsong i Luleå. Vi bodde där i sex månader. Då tränade jag med ett italiensk lag och det var coolt.
– Dom var grymt bra skridskoåkare där nere, i alla fall då, men dom hade inget vidare spelsinne. Det var mycket åka själv med pucken.

Har du fortfarande kontakt med killarna du spelade med där?
– Nej, men det var en amerikan som var ett år äldre än jag som hängde mest med. Han har spelat JVM (2014) och heter Thomas Di Pauli, men jag har inte snackat med honom efter vi hängde i Italien.

Simon Åkerström kom att göra två säsonger i Luleås J20 mellan 2013 och 2015. Sedan fick han ånyo lämna Luleå, men den här gången var besvikelsen långt ifrån lika stor.
– Det var min sista J20-säsong. Jag hade ingen chans att få A-lagskontrakt då så det blev att lämna. I stället blev det Division 1 i Piteå. Det var en väldigt bra säsong för mig personligen och jag fick chansen i Hockeyallsvenskan efter det så det kändes som att det var rätt steg för mig.

Var det nyttigt för dig att ta steget ner i HockeyEttan för att få mycket speltid på seniornivå?
– Jag fick jättemycket speltid i powerplay, boxplay och egentligen allting. Att spela så mycket, få mycket självförtroende och göra så mycket poäng (6+21=27), dessutom gick vi rätt långt med Piteå, gjorde att det blev en jätterolig säsong som dessutom var nyttig för mig.

Förra säsongen tillbringade Simon Åkerström i Vita Hästen, en förening där det var en del turbulens med bland annat sparkade tränare (Pär Hellenberg) och tränaravhopp (Mikael Johansson).
– Det var en rolig säsong. Det var även min första allsvenska säsong så jag fick känna på det. Sedan var det lite turbulent med tränare som fick gå och lite kaos omkring laget.
– Det kanske inte gick riktigt som vi ville den säsongen hockeymässigt, men det var, som sagt var, en rolig säsong.

In i stället för Johansson och Hellenberg kom Jonas Johnson och Fredrik ”Grizzly” Eriksson.
– Det kändes som Jonas och ”Grizzly” trodde på mig rätt mycket. Dom försökte hjälpa mig och det är skönt när tränarna har förtroende för mig. Jag vet att Jonas var sugen på att ha kvar mig, men det blev Björklöven i stället efter det.

Varför gjorde du det valet?
– Det kändes bra samtidigt som jag hade koll på ”Jocke” (Fagervall, coach) sedan Luleå-tiden. Samtidigt kom jag lite närmare hem.
– ”Jocke” tränade A-laget när jag var i J20 så jag hade rätt bra koll på hur han ville spela och så vidare. Dessutom har pappa en ganska bra koll på honom och dom båda känner varandra lite grann sedan tidigare.

Har det blivit som du förväntade dig innan du flyttade upp till Umeå och Björklöven?
– Jag tycker att det blivit bättre än vad jag förväntade mig. Framförallt efter jul så tycker jag verkligen att jag har hittat rätt och att jag spelar en bra hockey nu. ”Jocke” och Jesper Jäger hjälper mig väldigt mycket samtidigt som jag känner att jag får ett stort förtroende nu.

Vad är det som tagit Björklöven till Slutspelsserien?
– Hårt jobb genom hela säsongen. Jag tycker att vi har varit rätt mycket upp och ner under säsongen. När det nu i slutet krävts att vi ska ta poäng så har vi gjort det. Vi har haft med och motgångar, men vi har hela tiden kört på bra och trott på det vi har gjort.

Går det bara att gå in och njuta i kvalet eller finns det nerver med också?
– Vi är grymt taggade och nu är det bara att gå in och köra. Vi tog oss till topp fem vilket innebär att vi fick en till hemmamatch. Vi har ett grymt bra schema med bra resor till bortamatcherna, Södertälje och Almtuna, vilket är nära. Det känns bra och det ska bli grymt kul att köra igång idag. Vi har en riktigt bra chans att gå långt.

Och med långt menar du SHL?
– Det siktar vi på, absolut.