Gör debut för nya laget ikväll – berättar om kaoset i gamla klubben
Han är forwarden vars stora genombrott många har väntat på i flera år. Ikväll debuterar han för elfte klubben sedan 2006 och för hockeysverige.se berättar Martin Janolhs om känslorna inför det. Dessutom får vi veta lite mer om den turbulenta fjolårssäsongen i IK Pantern.
— Det tog mycket energi från gruppen då det var så pass mycket runt om, berättar 27-åringen.
SÖDERTÄLJE (HOCKEYSVERIGE.SE)
Många har väntat på att Martin Janolhs ska få sitt stora genombrott. Idag är forwarden från Hedemora 27 år och fick först så sent som den här säsongen debutera i SHL. Men det blev bara 21 matcher för Janolhs och för några dagar sedan blev det klart att han skrev på ett kontrakt med Södertälje som gäller även nästa säsong. Det innebär att han ikväll debuterar för sin elfte klubb sedan 2006. (Hedemora, Leksand, Borlänge, Kungälv, Arboga, Stjernen, Karlskrona, Almtuna, Pantern, Malmö och nu SSK)
– Är det så, många, säger Martin Janolhs med ett leende då vi slår oss ner för en intervju utanför SSK:s omklädningsrum samtidigt som materialförvaltar-teamet Anders ”Pudding” Weiderstål, Anders ”Spindeln” Kellerstam och Lars Bergström går förbi och hälsar högljutt.
– Mestadels har det ändå varit positivt. Jag har fått lära mig mycket av att ha varit på olika ställen och ha olika tränare. Samtidigt växer man nog ganska mycket som person genom att få ta hand om sig själv och sina nära på ett bra sätt när vi måste flytta runt och allt det där.
– Samtidigt, några av dom här klubbarna har jag varit i under en väldigt kort tid då jag varit iväg på lån och så vidare. På det stora hela har jag nog växt av det.
Har inte klubbytena betytt något negativt för din utveckling som hockeyspelare?
– Nej, det tror jag inte. Det är mer dom runtomkring mig och framförallt tjejen, Emelie, som får stå ut med att flytta. Hockeyyrket är lite speciellt på det viset.
Vart och när har du spelat din bästa hockey?
– Jag tycker att jag är en bättre spelare nu än vad jag har varit innan. Under starten av säsongen i Malmö kände jag mig i bra form och att jag har något att ge på SHL-nivå.
– Sedan har det inte slagit ut som jag ville i början av säsongen. Jag tycker ändå att jag förra säsongen spelade en bra hockey och hittade en jämnare nivå i mitt spel än vad jag haft innan. Jag tror också att jag är bättre på att spela över hela banan än vad jag var förut och känner mig som en mer pålitlig spelare idag.
TRIVDES I MALMÖ
Martin Janolhs lämnade Uppsala och Almtuna 2016 efter att ha spelat där under två säsonger. Efter det har han bott och spelat hockey i Malmö, en stad han uppskattar.
– Vi har trivts bra där. Malmö är en fin och trevlig stad. Man läser att det händer mycket otrevligheter där, men vi har inte märkt något speciellt av det.
– Dessutom har jag fått många bra kompisar i Malmö som gjort att jag har trivts bra i den staden. Hockeyn är ju så idag att man spelar tillsammans med några och sedan går man vidare till andra lag. Jag har flera kompisar här i Södertälje också och som jag spelat med innan. Bland annat (Alexander) Sahlin som jag är bra kompis med. Jag har även spelat med David (Åslin) tidigare.
Tog Olle Liss med dig på någon tur med hans båge runt i Skåne?
– Nej, det har jag inte gjort, men jag har åkt bil med honom och det räcker, skrattar den förra Pantern-forwarden.
Under tiden i Pantern fick Martin Janolhs uppleva den storm som var i klubben med tränarbyten, styrelsebråk och så vidare. Givetvis gick det inte för honom eller laget att stänga det helt ute.
– Det kändes under förra säsongen att det i alla fall tog mycket energi från laget. Det var så mycket som hände med tränare, sportchef och möten var och varannan kväll. Då märktes det att det tog mycket energi från hockeyn.
– Personligen tycker jag ändå att jag spelade en bra hockey då och kanske tog ännu mer ansvar än jag gjorde innan.
GRUPPEN GICK SAMMAN
Inledningsvis, när det var som mest turbulent, upplevde Janolhs att gruppen gick samman på ett bra sätt.
– Till en början gick vi samman väldigt bra som grupp. Vi var verkligen tajta och stod upp för varandra, men som det blev i sista 15 matcherna då hade halva laget försvunnit. Då blev det inte riktigt samma känsla längre. Halva laget var nytt.
Gick luften ur er?
– Lite så tycker jag det var. Samtidigt gick vi till playoff och resultatmässigt var det egentligen inte en dålig säsong, men det tog mycket energi från gruppen då det var så pass mycket runt om.
Pratade ni mycket i omklädningsrummet om det eller försökte ni hålla dom bitarna utanför?
– Vi pratade mycket om allt det där, men man måste också kunna skilja på hockeyn och det andra. Förra säsongen blev det, som sagt var, extremt och då tror jag det blev svårt för oss som grupp att hålla det borta hela säsongen.
Pantern är inte heller kända för sina höga publiksiffror. Snittet förra säsongen på hemmaplan var 601 åskådare, men det här påverkade inte Martin Janolhs speciellt mycket.
– När man väl spelar betyder det inte jättemycket. Klart att det är roligare att spela då det är mycket folk och fans som skriker. Det blir en helt annan känsla då.
– Samtidigt, när man spelar är man inne i spelet och jag tror att motståndarna tyckte det var konstigare då det inte var något folk på läktarna än vad jag själv tyckte.
DEBUT I SHL
Martin Janolhs inledde säsongen i SHL med Malmö. Det var dessutom första gången han spelat i högsta serien i Sverige.
– Det var en lärorik och bra tid. Malmö är också en väldigt proffsig förening och det är en hög kvalité på allting. Jag fick en riktigt bra träning under sommaren, men även på isträningarna, där jag har fått pressa mig mer än vad jag gjort tidigare.
– Jag tycker att det var bra på så vis att jag känner själv att jag har blivit en bättre spelare under en ganska kort tid, alltså under tiden jag var där.
– Sedan önskar jag såklart att jag fått mer speltid. Det var inte så lätt att fråga när jag satt där som 13:e forward ”varför får jag inte spela?”
Fick du svar på varför du inte fick mer speltid?
– Jag hade dialog med Peter (Andersson) ibland och även mycket med ”Jeppe” Mattsson. Jag fick höra feedback på detaljerna jag måste göra bättre. Ibland höll jag med men ibland inte.
– Samtidigt måste man ändå bita i, men som det blev nu fick jag aldrig speciellt många minuter. Då kändes det ibland som jag inte kunde göra mig själv rättvisa. Jag spelade mycket powerplay, men nästan inget fem mot fem i många av matcherna. Det kändes då som jag inte kunde göra mig själv rättvisa när jag väl var inne.
– Jag är inte bitter på något vis utan grymt tacksam över att jag fick chansen att komma dit och ge det ett försök. Jag har också gjort allt jag kunnat för att ta en plats.
Varför blev du inte kvar i Malmö?
– Från Malmös sida var det mer ”Som det ser ut kommer vi inte kunna erbjuda dig speciellt mycket mer istid. För din egen skull, vill du leta nytt så är det okej för oss”.
– Då började vi kolla runt lite och Södertälje var väldigt intresserade och angelägna om att få hit mig. Det känns extra roligt som spelare när man känner att klubben vill satsa på dig.
SSK VAR INGET SVÅRT BESLUT
Det fanns även andra alternativ, men valet föll snabbt på SSK för forwarden från Hedemora.
– Det var några klubbar till som varit lite nyfikna, men jag tyckte framförallt känslan jag fick från SSK avgjorde, att dom verkligen vill satsa på mig och att jag fick skriva på för nästa säsong på en gång. Det där gjorde mycket. Alternativet kunde istället vara att jag skulle lämna för något där jag skulle spela under någon månad och sedan hade jag ändå inte veta vad som skulle hända nästa säsong. Det var egentligen inte något svårt beslut när SSK kom på tal.
Du har varit här i tre dagar, vilka är dina intryck så här långt?
– Framförallt är allt jätteproffsigt runt omkring och hur jag blivit mottagen. Dessutom har Södertälje ”Spindeln” och Lasse, materialarna, som fixar allt. Samtidigt har jag fått en jättebra hjälp med lägenheten och allt sådant.
– Det märks verkligen att det är en organisation som fungerar på ett proffsigt sätt. Sedan har träningarna varit bra och det är grymt bra spelare här, avslutar Martin Janolhs som debuterar för sin nya klubb ikväll mot Björklöven i Scaniarinken.
Den här artikeln handlar om: