”Leksand ska ta SM-guld senast 2019”

Den ekonomisk krisen stör inte visionen

Leksand ångar på i toppen av den allsvenska tabellen. Samtidigt blöder klubben ekonomiskt, något som har tvingat klubbledningen att gå ut och låna pengar. Trots det prekära läget säger klubbens vd att klubbens högt satta vision lever kvar.
– Alla förutsättningar finns och målet ligger fortfarande fast – SM-guld senast 2019, säger Anders Doverskog i en lång intervju med hockeysverige.se.

Leksands IF är ett lag som berör de flesta i hockeysverige – varje sig de sympatiserar med klubben eller inte. Klubben har som bekant fyra SM-guld, 1969, 1973, 1974 och 1975, men just nu är klubben dock en bit ifrån glansdagarna. Senast Leksand spelade i elitserien var säsongen 2005/06 då poängkungen hette Jiri Bicek och målvaktsduon var Johan Backlund och Tomas Duba.

Just nu pågår en satsning på att försöka ta tillbaka Leksand till elitserien, men oroande rapporter från nedre Siljanstrakten gör gällande att ekonomin i klubben är väldigt ansträngd. Tidigare i månaden gick klubben till kommunen och bad den gå i borgen för ett lån på 25 miljoner kronor från en privatperson. Det är pengar som krävs för att hålla verksamheten flytande.

Hockeysverige.se fick en pratstund med klubbens vd Anders Doverskog för att försöka reda ut hur illa det egentligen är ställt med klubbens ekonomi.

Leksand behöver ta ett lån på 25 miljoner kronor där åtta miljoner ska gå till byte av betongplattor i arenan. Det kan sänka energiutgifterna med en miljon om året. Vad kostar driften av hallen i dag och i vilka hål ska de övriga 17 miljonerna stoppas?
– Drift samt kapitalkostnader på arenan ligger i dagsläget på cirka 20 miljoner per år. Allt sedan arenan byggdes, och LIF har spelat i allsvenskan, så har klubben gjort årliga underskott i ekonomin.
– Vi går nu in med ett tufft åtgärdspaket där fokus ligger på kostnadsreducering. Innan vi ser effekterna av detta så behöver vi ett rörelsekapital, eller likvida medel om du så vill, för att överbrygga den tuffa ekonomiska period som nu kommer.

Vad menar du med själva rörelsekapitalet?
– Vi har sedan vi åkte ur elitserien haft röda siffror i bokslutet. Samtidigt har hallen blivit eftersatt och det är något som vi måste åtgärda för att hålla driften igång på ett bra sätt.
– Därför har vi satt allt fokus på att dra ned på våra kostnader för att få klubben i en bättre ekonomisk balans. Det handlar om allt från att dra ner på personal till att få ned kostnaderna för driften av hallen. Trots allt är hallen en stor kostnad för klubben.
– Tills vi har kommit till rätta med det så måste vi ha ett ”cash flow”. Det handlar om löner, underhållskostnader med mera. Det jobb vi gör nu med att dra ner på våra utgifter ser vi effekten av tidigast framåt våren. Till dess måste vi ha ett kapital så att vi kan ta hand om våra fortlöpande utgifter.

Ni var på kommunmöte härom dagen. Vilket gensvar fick ni på er förfrågan att Leksands Kommun ska gå i borgen för det här lånet på 25 miljoner kronor?
– Jag, Anders Östling och Tommy Salo var och presenterade vår plan om framtiden för arbetsutskottet i kommunen. Det var ett förberedande möte innan frågan ska upp i kommunstyrelsen och sedan för ett beslut i kommunfullmäktige.
– Jag upplevde mötet som väldigt positivt och vi har hela tiden haft en bra dialog med kommunen.

Hur upplever du i dag den ekonomiska relationen mellan LIF och kommunen?
– Leksands Kommun betalar 4,5 miljoner per år som en driftshyra för att vi bedriver ungdoms- och skolverksamhet samt allmänhetens åkning med mera. Till detta så lägger man även ett årligt bidrag på en miljon kronor, alltså totalt 5,5 miljoner kronor.
– Min uppfattning är att man får väldigt mycket för pengarna. Hade man i dag ägt den gamla ishallen, för att exemplifiera det hela, så hade detta varit en dyrare affär för kommunen. Sedan är det upp till var och en att värdera detta, men så ser det ut.

”Satsningen på laget har gått ut över hallen”

Redan för två år sedan lät dåvarande vd:n Håkan Åman meddela att man i budgeten hade ett underskott på tio miljoner. Förra året sades det inget utåt om ett budgetunderskott. Det ”nya” underskottet som har uppkommit, är det i svallvågorna efter det tidigare underskottet eller har klubben dragit på sig nya utgifter som inte fanns med tidigare?
– Jag kan inte tala för hur mina företrädare har presenterat sina budgetar och jag vill heller inte hålla på att titta bakåt.
– Halldriften är på totalt 20 miljoner per år. Underskottet från hallen kan vi räkna i miljonbelopp i alla fall. Det är lite beroende på hur du räknar. Nu måste vi investera i driften av hallen eftersom den har varit eftersatt. Det är ingen hemlighet direkt att klubben i första hand har tittat på vilka spelare som behövs för att få ett slagkraftigt lag, vilket har gjort att underhållet kommit i andra hand. Jag säger inte att det har varit något fel i den satsningen, men med facit i hand kan vi konstatera att den satsningen drabbat hallen.
– Nu har vi anställt en ny driftchef i hallen som vänder på alla stenar för att hitta lösningar som kan göra att vi kan spara pengar. Det kan vara så enkla saker som att exempelvis inte låta belysningen stå på under natten. I dag har vi en elräkning på 4,5 miljon kronor så vi måste även tänka på ”många bäckar små” för att dra ner den utgiften och dessutom finns det ett ganska stort maskineri i hallen som vi måste se över.

Var du själv medveten om att ekonomin var så illa skött som den nu verkar vara?
– Jag var införstådd med att ekonomin var tuff. När du sedan sätter dig in i verksamheten får du naturligt en bättre bild av situationen.
– Det vi – det finns ju även en ledningsgrupp och styrelse – såg snabbt var att vi måste få ner kostnaderna på verksamheten. Det finns ju några värdegrunder som vi jobbar efter och överst bland dessa står tydlighet. Därför är det viktigt för oss att vi går ut och visar att vi agerar snabbt för att få rätsida på ekonomin.

Vilka är klubbens största intäkter?
– Biljett- och sponsorintäkter.

Vilka är klubbens största utgifter?
– Medarbetare och arenadriften.

Ingår spelarlönerna i medarbetare?
– Ja, och där låg spelarbudgeten när den var som värst på 37 miljoner, i dag ligger den på runt 20 miljoner. Här handlar det om en balansgång hur budgeten måste se ut för att vi ska kunna nå våra målsättningar.

Kan det bli aktuellt med att sälja spelare för att gå plus/minus noll?
– Vi jobbar med den trupp som vi har i år. Just nu är det inte aktuellt med någon förändring av den budgeten. Sedan ska vi självklart diskutera vad som behövs inför säsongen 2013/14 för att vi sportsligt ska ligga som sämst topp tre i Hockeyallsvenskan. Sedan är det sportchefen, Tommy Salos, uppgift att jobba med att bibehålla den nivån på laget. Där lägger inte jag mig i.
– Jag tror att det är viktigt att vi jobbar med ambitionen att ha ett långsiktigt mål. Vi har sagt att Leksands IF senast 2019 ska vinna SM-guld.

Flera styrelsemedlemmar har klivit av under de senaste åren. Har du så här i efterhand upplevt att det varit på grund av att man varit kritisk till hur klubben skött sin ekonomi?
– Det får du fråga dem om. Jag har ingen åsikt kring detta.

Elitserien – ingen ”quick fix”

Många talar om att allt löser sig bara klubben kommer upp i elitserien. Är det så enkelt?
– Nej, det är det inte. Men visst skapar det helt andra förutsättningar för att lyckas. I princip får du 25 miljoner i TV-pengar över en natt och totalt räknar vi en ökning av intäkterna på mellan 35 och 40 miljoner. Alltså en fördubbling av omsättningen mot vad vi har i dag. Sedan är det viktigt att stryka under att om att det skulle gå så lyckligt så ska inte alla de pengarna satsas på A-lagstruppen.

Finns det en plan B om ni tar klivet upp?
– Nej, utan det här är vad vi uppskattar det till. Vi har tidigare budgeterat med kvalserien. När vi inte tog oss dit för två år sedan gjorde vi ett tapp på 7-8 miljoner vilket givetvis sätter sina spår. Vi jobbar i stället med att komma i den situationen att kvalseriepengarna blir en extra bonus.

Vilka åtgärder krävs för att få Leksand att även ekonomiskt ska ligga i toppen?
– Först och främst är det nog inte många klubbar som har det lätt att driva en hockeyverksamhet. Den går inte att driva en klubb som ett bolag eftersom det faktiskt är där ute på isen som det avgörs hur bolaget går. Inte som vid exempelvis en vanlig produktion där du kan förutse intäkter och utgifter och kalkylera och lägga upp din budget utefter det.
– Arenafrågan är annars den klart viktigaste nöten att knäcka, sett över tid. Annars lägger vi nu ett tufft åtgärdspaket med fokus på våra kostnader som ska ge en resultatförstärkning på 8-10 miljon kronor på årsbasis – med bibehållna sportsliga ambitioner. Det handlar om varsel med mera.

Det måste finnas en stor oro för tillfället då det gäller personalen.
– Ja, det gör det. Men vi ser över hela organisationen och om vi måste till med neddragningar på personal så kommer vi att gå via facket och självklart följa lagens alla regler.
– Trots allt så har den här krismedvetenheten gett en kreativitet hos vårt folk. Man vill vara med och hjälpa till för att få ordning på det här, något som gör mig väldigt positiv.

Hur har gensvaret varit bland fans, sponsorer och folk i kommunen när den nya ekonomiska situationen blev känd?
– Det finns en sån härlig krigsvilja hos folk som vill Leksand väl. Vi ska fixa det här tillsammans och jobba utefter visionen att ta SM-guld senast 2019.
– Jag fick härom dagen reda på att det kommit in över 100 000 kronor från folk runt om i landet eftersom man vill stötta laget. De här pengarna går till A-lagsverksamheten eftersom jag tror att folk vill se resultat av pengarna som man skänker och inte att de går in i någon annan verksamhet.
– Jag tror också att det är väldigt viktigt att vi har en bra topp i Leksands IF. Utan topp heller ingen bredd. Det är en stor skillnad att ligga i toppen, som vi gör nu, mot att exempelvis ligga nia eller tia. Skulle vi i stället vara på den nivån skulle vi tappa publikintäkter och kanske en del sponsorpengar vilket skulle vara ännu mer kostsamt för oss.

Ni är tvungna att ställa in hockeyskolan under en säsong på grund av hallrenoveringen, varför kan man inte lägga den i LRF-hallen i stället?
– Helt enkelt för att vi vill bygga betongplattorna i båda hallarna samtidigt då det finns ekonomiska samt praktiska mervärden i detta.

Hur påverkar en inställd hockeyskola ”goodwilen” för Leksands IF och hur påverkar det näringsidkarna i kommunen, det vill säga indirekt era sponsorer och samarbetspartners?
– För klubbens goodwill vore det bättre att köra hockeyskolan, naturligtvis. Men vi ser detta i ett längre perspektiv och då får vi ta den här kortsiktiga ”smällen”.
– En inställd hockeyskola är naturligtvis ingenting positivt för bygdens köpmän med flera, men vår målsättning är att bygga mervärden över tid.
– Sedan tycker jag att diskussionen som nu uppstår är positiv. Det vill säga vad betyder hockeyn för kommunen, dess invånare och näring? Den debatten tar vi gärna.

Din pappa Björn Doverskog (klubbdirektör mellan 1986 och 1998) var känd för sina hårda nypor och passion för Leksand. Kan du se likheter mellan er på de bitarna och är det många som ”tjatar” om just din pappas fina sätt att leda Leksands IF och att man då hoppas du ska komma in och städa upp på samma sätt i föreningen?
– Eventuella jämförelser, oavsett positiva eller negativa, det får andra ägna sig åt. Jag lägger fullt fokus på mitt uppdrag och ska med det bidra så mycket det går så att vi kommer på banan igen. Alla förutsättningar finns och målet ligger fortfarande fast, SM-guld senast 2019…
– Jag kan lugna hockeysverige, ni kan räkna med Leksand i framtiden också.

Text: Ronnie Rönnkvist