”Jag sa att jag aldrig skulle bli tränare”
– Jag kan ta upp telefonen och ringa Barry Trotz i Nashville. Information är bra att få om man vet var man ska göra av den, säger ”AJ”.
Det svänger om Södertälje, mest uppåt faktiskt även om man förlorat en del matcher i HockeyAllsvenskan sista tiden. Ny tränare i laget sedan 2 januari är den tidigare NHL-spelaren Andreas Johansson. När han kom till SSK låg laget sist i HockeyAllsvenskan. Inför kvällens match mot Mora har man klättrat upp på en tolfte plats med hela fem poäng ner till Björklöven som idag ligger på en trettonde plats.Vad har Andreas Johansson lyckas skapa på en så pass kort tid? Hockeysverige.se reste ner till AXA Sport Center för att ställa den frågan till honom. Vi möts av en Hoforskille som verkligen trivs med sitt nya jobb i templet.
– Det är en hockeyanda här och Södertälje är en anrik förening. Även om det bara brukar vara runt 3 000 på våra matcher känns det som att det är många fler. Publiken är med, man bryr sig och jag måste säga att det är mycket som är väldigt positivt.
– Det som har förvånat mig är att man är där man är. Jag tycker att det är för bra miljö för att det ska kunnat ha gått så här. Det finns för mycket hockey i dom här väggarna och för mycket bra förutsättningar för att man ska ha legat sist i HockeyAllsvenskan.
– Sedan är det fantastiska killar att jobba med i laget och med mina tränarkollegor med Anders Sörensen i spetsen. Det finns starka personer i den här föreningen som vill framåt det känner jag som positivt.Du har åtta säsonger bakom dig i NHL. Vilka lärdomar har du tagit med dig därifrån in i ditt ledarskap?
– Jag kommer ihåg att jag sa en gång att jag aldrig skulle bli tränare. Det var någon gång mellan det att jag var 25 och 30 år. När man sedan närmade sig 30 började jag studera tränare när jag var över där, men också i KHL, Schweiz och landslaget. Det har jag mycket nytta av.
– Jag har haft många otroligt bra tränare. Sedan har man även haft många som…, avbryter sig Andreas och skakar på huvudet innan han fortsätter:
– Bara för att jag inte tycker en tränare är bra så betyder det inte att han är dålig för laget. I ett lag har du alltid två, tre spelare som är missnöjda. Så kommer det även vara för mig oavsett vilka lag jag har. Det kommer alltid finnas några som säger att ”Andreas är den sämsta jäkla tränaren som jag har haft”. Sedan har jag alltid tänkt att bara för att jag var en bra spelare så betyder inte det att jag automatiskt blir en bra tränare. Utan jag bestämde mig för att jag måste jobba hårt och vara seriös.
– Sedan har jag mycket kontakter. Jag kan ta upp telefonen och ringa Barry Trotz i Nashville och fråga om han har några bra powerplayvarianter som han kan mejla till mig. Samma sak med Barry Smith i Chicago. Information är bra att få om man vet var man ska göra av den. Erfarenhet som spelare har jag men inte som tränare.
Vem är den värsta tränare du själv råkat ut för?
– Det var under mitt första år i Nordamerika och jag kan säga att det är ett under att jag inte åkte hem. Jag vart nedskickad till farmarlaget (Worcester). Jag hade spelat VM i Globen, gjort succé och allting. Jag gjorde även en bra camp.
– Men i farmarlaget fick jag Jimmy Roberts och han var helt galen. Jag fick lära mig slåss och allting bara för att göra honom lycklig. Jag bröt ett ben i ansiktet, var tvungen att opereras, höll på att mista ögat och fick sätta in titanskruvar och plåt här i ansiktet. Jag var ganska illa däran.
– Han forcerade mig hårt och sa till mig att jag aldrig kommer att bli någon NHL-spelare. Roberts skällde på mig varje dag och då var jag ju ändå rookie. Det var ett tufft första år och jag är glad att jag bet ihop. Men den säsongen slutade med att jag vann mästerskapet, så på så sätt var det ju ändå bra.
”Tigern” – den stora förebilden
Den tränare som annars varit förebild och nestor för Andreas Johansson under hans tid som spelare var annars en kille från Skönsberg utanför Sundsvall.
– Lennart ”Tigern” Johansson som tyvärr är död nu. Jag debuterade som 14-åring i Hofors A-lag. Jag är 73:a men spelade med 72:orna. Flera av dom, Ulf Söderström bland annat, fick gå upp och göra
 |
|
Foto: Arkivbild (Arkivbild)
|
debut, men jag tyckte att jag var minst lika bra som dom.
– Jag kommer ihåg att jag alltid stod utanför entrédörren till ishallen. Bandyplanen gick nästan ända fram till dörren och där stod jag och sköt jämt eftersom jag visste att ”Tigern” skulle komma ut där. Jag tjatade hela tiden och frågade om det inte var min tur nu. Till slut tog man med mig och jag gjorde två mål i min debut. Efter matchen sa jag: ”Där ser du, gubbjävel!”, skattar Andreas Johansson.
– Det där berättade ”Tigern” för ”Hovan” (Lennart Hovelius) och dom i Brynäs. Efter det blev ”Tigern” ett fantastiskt stöd till mig. Han bodde i Gävle och jag bodde vid stålverket i Hofors. Han skjutsade alltid mig till och från träningen i sin Golf. Normalt tog det åtta minuter att åka den biten, men med ”Tigern” tog det 35 minuter. Han berättade Brynäshistorier och hur jag ska tänka. Så där höll han på med mig under ett och ett halvt år.
Varför blev du inte brynäsare då?
– Brynäs ville värva mig, men det var så rörigt i där då och ”Tigern” sa också –”Gå inte till Brynäs!”. I stället gick jag till Falun som 16-åring. Då ville Brynäs värva mig igen och även Leksand, men då sa ”Tigern” att jag skulle gå till Färjestad för att få utveckla mig i lugn och ro. ”Tigern” var helt fantastisk och han har jag att tacka för mycket.
Hur mycket lockar ett tränarjobb i KHL eller NHL framöver?
– Jag har inte tänkt så mycket på det där. Jag har inte haft några kontakter där borta om jobb, men jag var på väg att åka över dit och vara med lite grann för min egen skull. Jag skulle kunna tänka mig att göra det, åka dit och jobba faktiskt. Då handlar det om kontakter igen.
– För mig lockar det att bygga någonting. Om det är Tyskland, Sverige eller Schweiz, i Ryssland är det svårt att bygga någonting för där är det mer kortsiktigt, spelar ingen roll. I NHL är det en lång väg och där kanske man ska börja i AHL som assisterande coach. Ska man vara där måste man vara beredd att ta dom här sex, sju åren innan.
Södertälje gjorde i förra veckan ett målvaktsbyte i truppen. Ut gick lånet från AIK, Niklas Lundström. In kom istället tidigare Linköpingsmålvakten Andreas Andersson.
– Sebastian Idoff har spelat väldigt bra hela den perioden som jag har varit här. Niklas kändes inte riktigt bekväm. Han kände sig inte heller bekväm själv. Nu spelade han bara en match under mig. Det var i Västerås. Man såg på honom att han inte var lycklig.
– Det kommer ju viktiga matcher oavsett vilket håll i tabellen vi kollar åt. Eftersom varje match är livsviktig måste man ha två målvakter igång. Med Andreas Andersson, som vi fått väldigt goda rekommendationer på, kände vi att han är en suverän kille, en bra och stabil målvakt, funkar alltid i gruppen, jobbar hårdast av alla och vill spela till sig ett kontrakt för nästa år någonstans. Han kostar heller ingen större peng. Det handlar trots allt också om att få igenom det här i budgeten. Då fanns det inget längre att tvivla på och vi var överens om det här allihop.
– Nu behöver Andreas träna lite till, men jag vet att han kan gå in när som helst. Han är med i båset, peppar, pushar, ger beröm och framför allt ger han energi till alla grabbarna i laget.
Hur går tankarna inför matchen mot Mora i FM Mattsson Arena?
– Nu gjorde Mora en jäkla insats i tisdags. Det är inte lätt att göra sex mål på Almtuna i Uppsala. Jag tror att Mora vill köra på där uppe, men det vill vi också. Vi har bestämt oss för att inte vara ett lag som backar hem och vara tveksamma. Vi ska fram i banan och det tycker jag att vi varit lyckosamma med.
– Nu har vi en skadebild där jag har sju spelare borta. Johan Andersson är magsjuk, William Nylander åker till Modo, Linus Fröberg är avstängd, Jesper Thörnberg är ljumskskadad, Peter Nolander också ljumskskadad, Jason Gregoirearm och borta hela veckan och Philip DeSimone är borta. Men vi har fått inChristopher Bengtsson som lån från Modo.
– Alla är egentligen övre halvan-spelare så utmaningen är större än vad den tidigare har varit, men jag tror ändå att spelar vi som kan känns det bra, trots förlusten senast mot Rögle.
Den här artikeln handlar om:
